1.
(IztC 234, H),
partika (V-ger-ple-oroz, S (ph-) ap. A; ph- Gèze, H),
perttuka (Lh). "Perche, brin de bois assez long de moyenne grosseur"H.
"
Phartika (S), perche grosse"Ib."1.º (V-ger), travesaños de parras; generalmente son ramas de madroño; 2.º partika (V-ple-ger-oroz), phartika (S), pértiga, varal; 3.º (V-oroz), palo largo, por ej. para derribar castañas"A.
Paráturik bere kapa pertika bátean, joaténze.LE(
inBOEanm 1661
).
Etxenko yaun zaharrak [senar berriari] [...] pertika eman ta behiak erakusten dazkio. AEY I 276s.
azpiadiera-1.1
(V, G, AN; Lar, H),
partika (V-gip)
Ref.:
A; Arin AEF 1960, 61; Elexp Berg (partika); ZestErret. "Pértigo, lanza del carro, orgalanza, gurdilantza, [...] pertikea
"Lar.
"
(Gurdi)-pertika, timon de voiture, de charrette"H.
"Lanza del carro"A.
"Pértiga de carro"Elexp Berg. Cf. Echaide Orio132, y VocNav: "Pertico, vara o varal de carro de bueyes o carreta (Améscoa)". v. gurpertika..
Ona barriz burdijaren [...] nire azterketia: iduna; pertikak; etxia, zirijak.MgPAb 148s.
Bost pare iyo giñan / karro eta guzi [...] pertika puskatu ta / bi uztarri autsi. TxB III 127.
Orgek ez zuten aphaindurarik, bainan eder ziren berenaz. Garbi ziren, [...] pertika (timoia), maxterrak, farak eta gain guzia, pherdez. LarzGH 1959, 87.
Burdiaren pertikak.ErkiagBatB 122.
Lau pertikadun (kuadriga) eun gurdi lasterka iarriko ditut. IbiñVirgil 94.
v. tbn. Garm EskL I 144.
sense-2
2.
(G-nav, ph- L-côte, S; Aq 44 (AN), Arch VocGr (ph-), Gèze (ph-), Dv (L-côte)),
partika (Gèze→Dv; ph-H(S))
Ref.:
A, Lrq(phertika);
IzAls(jarri, pertikien)
. "Aguijón"A.
"
Pertikiekin piketzen ganáubeiri "aidá, aidá"
"Iz Als (s.v. jarri)."
Pertikien akuluba, el aguijón del palo de arrear a las vacas"Ib.Cf. VocNav s.v. pertica y perticazo.
sense-3
3."(R-uzt), toña, calderón, juego de niños. Pertikara, al calderón"A.