Tr. La forma más empleada es ganibet (gañibet en varios autores vizcaínos), que aparece en textos de todos los dialectos; kanibet (kañibet en Ubillos 18), ya en Etcheberri de Ziburu, es bastante frec. al Norte y, desde Larramendi cuando menos, tbn. en autores guipuzcoanos de los ss. XVIII y XIX (además de Lizarraga de Elcano (Kop 163)); kanit, además de en textos populares (tbn. en una carta de Valcarlos del s. XIX y en HerVal 2b), aparece en J. Etchepare (Bur 13, junto a kanibet ) y Barbier (junto a ganibet y kanieta ). Hay además gabineta en Lazarraga, kañubita y kanubita en Astarloa, ganibita en Lardizabal, y otras variantes documentadas aisladamente en los textos. Las formas con -a constitutiva, reflejadas en la documentación dialectal, no aparecen nunca, salvo error, en textos septentrionales; sí, en cambio, en algunos meridionales, como Lazarraga, EgiaK (gañibita ), Mendiburu, Guerrico (I 179 gañibeta ), Astarloa, Lardizabal (105, 210, etc.), J.I. Arana, Arrue (May 75 kanibeta ), Iturzaeta (Berb I 319 kañibita ), Azkue (Txirrist 69 gaiñibetiaz ), I. Pradere (EEs 1915, 122 kanibeta ) o Echeita, frente a formas sin -a seguras en J.A. Moguel (VersBasc 15), V. Moguel (69 gañibet ), Uriarte o Aresti (MaldanB 200 gañibet ). Aparece explicado con edo kutxillo en Guerrico, Astarloa, Uriarte y Ezale; con nabala en Elissamburu y Zubiri. Al Sur escasea en los textos del s. XX, sin duda por influencia de la difusión de aizto (q.v.). En DFrec hay un ej. de ganibet ; ninguno de las otras variantes significativas.
sense-1
(G, AN-ilzarb, L, BN, S; Lcc(-ea, det.), Volt 66, SP, UrtGram 476, Añ(G), ArchVocGr, Gèze, H, Foix),
kanibet (G, AN, L-côte, Ae; IC 441v, UrtGram 24, HtVocGr, Lar, Lecl, Dv, H, Foix),
kainibet (kañi-Mic 6r, Lar),
gainibet(a) (V, G; gañi-MgNom 67 (V, G), Añ(G)),
kanit (AN-5vill, BN-baig),
ganit (BN-mix-arb-ad-baig, S),
kanubita (-añu-H(V)),
ganibit(a) (Deen I 237),
gañibita,
kanabit(a) (B; Deen II 28, VocB; kanabite AN-ulz-erro-olza-gulina, B),
kanieta (kaniitaBN-lab),
gabineta (Lcc(-ea det.)→LarSup),
gallubeta,
gaiñebeta (R-vid),
gaminta (Sal),
gañabeta (R-vid),
ganabeta (V-gip),
gaiñueta (+ gaiñoeta V-gip),
gañuete (G-goi),
ganiet(a) (L-arcang, ganiita BN-ad),
kanabeta (AN-olza),
kamieta (Ae),
ganibete (Ech 60r),
kañobeta (V-gip),
kañibita,
kanibete (Lar s.v. gabinete)
Ref.:
A(ganibet, gaiñebeta, gaiñibeta, gaminta, ganabeta, kanibet, kanabita, kanit);
Bon;
Bon-Ond 151;
Lh;
ZMoso 66;
Lrq;
IzArOñ(gaiñueta)Ulz(kanabítte);
IzetaBHizt(kanabite);
CEEN 1971, 351;
EAEL 140;
EchaideNav 180
. Cuchillo. "Filo cortante" Ech 60r. "Mango de cuchillo, gabinetean ondoa" Lcc. "Ganibetaren ahoa, le tranchant du couteau. Ganibetaren ahoa bezain leial" SP. "Cañavete" Lar. "Burnigille zikoitza, zotzezko kanibeta" Ib. (s.v. cuchillo). "Couteau de table" Lecl. "Couteau qui ne s'ouvre [pas]" Bon-Ond 151. "Couteau à gaîne. On dit aussi aujourd'hui kanibet pour nabala, couteau qui se ferme, mais on ne dira pas nabala pour couteau à gaîne" Dv ( A). "Cuchillo como trinchante o [para] matar lechones" VocB. "Coutelas, couteau de cuisine ou de table. Empr. béarn. ganibet, couteau long" Lrq. "Gaiñueta bat, cuchillo grande o, al menos, con mango de madera. Kañóbeta bat, cuchillo para cortar el pan. Gaiñoetia" Iz ArOñ. "El cuchillo de mesa" Iz Ulz. "Kanitain giderra (BN-baig)" Echaide Nav 179. No encontramos la supuesta var. kainbeta que Lhande atribuye a Foix. Cf. ReinEusk 25 (Olza, 1527): "arremetió con un gainibete largo de punta aguda". --Sar ezak, Peru, / gabineteoi geldirik [...]. Sartu egian / gabinetea exilik. LazarragaA291200v.
Presta zazue / ederki aldarea, / bai kanibet eta bai plat / hartarakotz gordea. EZNoel 78.
A legez izan banitz, Iai[n]koen Fedea, / erakutsiko neusten gañibitea. EgiaK 87.
Ganibet berbatek debaka ogia eta erhia. OPr 179.
Iltze, kanibeta edo beste edozein gauzak egiten duen zulo edo zauri txar batek. MbJBDev 174.
Gañibetakin zulatzea. MgCC 245.
Sartuten deubanian ganibeta samati erraijetaraño. MgPAb 89.
Askatzen du ganibetaz gorputza eta jaten diozka erraiak. AA I 423.
Kañubita edo kutxilua auaz gora geratuten bada. Astar II 41 (tbn. en 224; 111 kanubita).
Hiltzen dituzte tiroka eta kanitaz orobat.LuzKant 128.
Ganibetaz igaroak. IztC 489.
Ganibitaen aoan il. Lard 91.
Ganibitaz ebaki bat egitea. Ib. 17.
Axala gain-behera urratzen dute kanibetaz. DvLab 387.
Ganibetak idoki / eta txixtaka han hasi. ChantP 318.
Eskuban zeraman ganibeta batez santua josi ta pasatzeko. AranSIgn 100.
Eskuan zuen kanibetak eskuko beatz bat eraman zion. ArrMay 31.
Bost bidar gaiñibeta edo kutsilloa bularrean iosi deutso. Ezale 1899, 12a.
Ill eban mariñel bat gañibeta zorrotz bategaz. EchtaJos 271.
Aragi erre ta erregosiak (jaten dira) gallubeta edo aiztoa eta larortzaz. EgutTo 27-6-1919 (ap. DRA
).
Bere tabako-hosto eder mirakuiluzkoa, xerraka, xerraka, kanitaz pulliki pikaturik. BarbSup 64.
Erregek golkotik sartzen dio kanieta erreginari. BarbLeg 133.
Lur-sagar xuritzen ari zen zarra-zarra. Ganibeta mahain-hegian pausa [...]. LfMurtuts 9.
Oi kanabitaren / puntaren zorrotza!(Versión de Sunbilla). Balad 100.
(las versiones vizcaínas dan puñel o kutxillo)Ganita hortzen artean ezarririk. Othoizlari 1958, 154.
Bere nafar-ganit luzia zabaldurik. HéguitoaGalm 1960, 17 (ap. DRA
).
Ganibeta sakelatik atheratzen. JEtchep 105.
Kanibeta sartzen deiat gero ez badautak edaterat emaiten!LarzIru 84.
Ateratzen du ganita sakelatik. Etchebarne 60.
v. tbn. SP Phil 320. Ur Gen 22, 10 (Urt kanibet, Bibl ganit; Dv, Ol marrauza, Ker aiztoa). Arb Igand 79. Tolosa EEs 1913, 178. Barb Leg 131. Arti Tobera 272. EZBB I 121. Larre ArtzainE 100. Kanibet(a): Ur MarIl 63. Hb Esk 201. Michel LPB 344. Elsb Fram 79. Zub 112. JE Med 34. Kanit: Balad 173. Kamieta: A Aezk 250. Kañabet(a): Apaol 65. Kaiñubet(a): Erkiag BatB 18. Kainibeta: Balad 136 (V-ger). Kanabita: FamInst 937.
azpiadiera-1.1
Bisturí.v. ganibetño. Cf. Kk Ab I 18: Zubek [osalarijok], ostera, osagai berenozkuekaz ta gañibeta antzeko tresnakaz, zenbat gixajo ez ete dozube bidaltzen beste aldera...! Han berean hilgogor gelditzeko beldur bat, kloroformak itorik edo kanit ñimiño izigarri harek uste gabean urraturik zerbait. JEMed 187.
azpisarrera-1
GANIBET-GIDER(SP, s.v. giderra). Mango de cuchillo. Aizto edo kanibet giderrarekin. Prop 1906, 87.
azpisarrera-2
GANIBET-KOLPE.
Cuchillada. v. GANIBET-UKALDI. Bi ganibet kolpuz. TtOnsa 124 (v. tbn. 121).
azpisarrera-3
GANIBET-MIHI.
Hoja de cuchillo. Glaza zaitzu karamelu horrekin [...] ganibet mihi batekin. ECocin 41.
azpisarrera-4
GANIBET-PUNTA.
Punta de cuchillo. Zur guri bat zirrizti-zarrasta batzutan marratzen duen bezala xitxuketariaren kanibet-puntak. JEBer 63.
azpisarrera-5
GANIBET-SISTA,
GANIBET-TXISTA.
Cuchillada. v. GANIBET-UKALDI. Ganibet txistaz kolpaturik. ArchFab 79.
Ageri du kanibet sista bat hetsia; lehenagoko operazionearen marka omen. HUAurp 185.
azpisarrera-6
GANIBET-UKALDI,
KANIBETKALDI.
Cuchillada. v. GANIBET-KOLPE, G.-SISTA. Bederatzi kanibet ukhaldi eman eta, hiltzat utzi dute. Prop 1876-77, 139.
Ganibet-ukaldi bat bezala senditu zuen Karlosek sabelean. LfMurtuts 27.
Ganibet-ukaldi batez soka pikatu zuen. Ib. 15.
Horra nun kanibetkaldi batez Mazondok alde bertze iragaiten dion eskuineko eskua mugazainari. ZerbAzk 102.
azpisarrerakoSense-6.1
Oro kanit eta makil ukaldi, oro heriotze.JE Bur 78.
azpisarrera-7
GANIBET-UKALDIKA.
A cuchilladas. Fundiarazi zion gorputz guzia ganibet ukhaldika. JnnSBi 175 (v. tbn. 176).