Etim. Los modelos románicos más próximos son brinza / brizna y binza.
sense-1
1.printz (G, AN ap. A; Izt 115r (prinz), Dv (que cita a Mb), H (s.v. phintza)),
brintza (V-ple-m ap. A; Aq 1154 (-nz-)),
frintz (AN-5vill, L-sar, B ap. A
; SP, Lar, Aq 211 (-nz-), Lcq)
Piel, epidermis; membrana. "L'étoile de l'œuf" SP (sic, tal vez por 'la toile de l'œuf'). "Cutis", "membranas" Lar. "Timpano, timpanillo del oído, enzukiaren frintza" Ib. "Fárfara interior del huevo (AN)" Aq 211. "Endopleura" Lcq 31. "Epidermis" Ib. 39. "Epidermis, endopleura de las plantas, membrana de los huevos, periostio de los huesos, etc." A. Cf. VocNav s.v. frinza. Cf. azalprintz. v. mintz. Ken dezoke bere emagiñak aurrari, aurrak dakarren gañeko printza ta zikinkeria. MbOtGai I 13.
Lumaz egaztiak, illez laur-oñekoak, azalez zurak eta printzez loreak estaltzen dituen gure Jangoiko-gizon Jesus maitagarria. MbOtGai II 351.
Emazteki baten ondasuna ez da aurpegiko prinza ta edertasuna. MbIArg I 179.
Asi ziran [ezurren] gañetik agerzen zañak, bete ziran bear zen eran aragiz eta estali ziran larruz ta prinzez. Ib. 359.
printz (Dv),
frintz (L ap. A
; Dv, H). "Ampolla producida por una quemadura"A.
Ezkilaren sokari tira eta tira arizanik, gorri-beltzaturik, eta eskuetan frintzak eginik. BarbSup 139.
Begira zaite frintz edo maskurioren den gutiena lehertzetik. GAlm 1957, 46.
azpiadiera-1.3
"(AN, L-ain), pústula"A.
azpiadiera-1.4
Pellejo levantado. Negu gorriko aizearen otzak ezpain azalak printzetan bereizten ditun bezela. EtxdeJJ 226.
sense-2
2.
(V-gip, G, AN-gip; Aq 627 (-nz-)),
brintza (V-ple-m-gip, G-azp),
frintz (AN-5vill)
Ref.:
A (printza, brintza, frintz); BU Arano; Iz ArOñ (brintza), UrrAnz (brintzía); Etxba Eib (brinzak); Elexp Berg (brintza); ZestErret (printza/brintza). Astilla."Raja o tallo que se mete entre uña y carne y otras partes (G)"Aq 627.
"Aristas, astillas que se hacen cuando se parte mal un palo"BU Arano. "Eskuturra ausi eta brinzak aragixan katiau jakoz, se ha roto la muñeca, y las astillas se le han enredado en la carne" Etxba Eib. Cf. LzG: "Brinzas, residuos de las espigas que se recogen al pasar el trigo por las cribas (Lagrán)". Llaga zauria ezta osatuko aranza, elorria edo brinza bat barruan sarturik dagoan bitartean. AñGGero 246.
Naiz ta beren jantzi garbia txotx, printza, mallasto buruz or ta emen urratua iduki. AgG 201.
Oñaztarra berarizko arri bat dala uste oi da (arlaban aizkora, aiztoa edo sukarri-printza). JMBELG 83 (cf. infra).
[Harri preziatuz] josia ez bazegoen ere, urre gorrizko printzak atzemango zituzkeen [dena delako literatura horretan]. MEIG IV 125 (¿quizá 'destellos'?).
En DFrec hay 3 ejs. de printz(a).
azpiadiera-2.1
"
Brintza (V-ple-arr-oroz), espina de pescado"A.
azpiadiera-2.2
brintza (V-ger). Pequeño pedazo."
Ogi brintzak
","
txarrikian sarritan hazur brintzak aurkitzen dira
","
ez ibili ogiagaz brintzak egiten
"X. KintanaIker 10 (1997) 152.
sense-3
3.
(G-azp), printz (A y Dv (que citan CancB)), brintza. Destello, rayo de luz. "Argi-izpiak. Eguzki-printzake atea ttu
"ZestErret.
Diamantezko printzak / zaizkanean galtzen [iruzkiyari]. RArtCancB III 340.
Egunsentiko argi-printzak. Mok 3.
Mendi ertzetik urrezko brintzak / agertzen dauskuz euzki-argijak. Enb 61.
Siñismen-brintzak begian. A. Urkidi in Onaind MEOE 746.Beren azpi-azpiko loi-lodiaz maitasun garbiaren printzak zikintzen dituztenak.(Interpr?). JArtY 1933, 82.
Txori pio alaiak / eta atsegin-brintzak. ErkiagEuskOl 1933, 58.
Argi printzak nere arima mindua argitzen asten diralarik. TxillLet 143.
Osto-tarteko eguzki-printzak. AnabPoli 85.
Orientean eguzki berriaren argi brintzak agertzen dirade. ArtiTobera 263.
Errugabeko zure soin orren / printza zurien zidar-dirdaiak. GandElorri 135.
Eguzki-printzak irudituta / ireki leioa.Zendoia 94.
v. tbn. Olea 137. brintza: EuskOl 1933, 65.
azpiadiera-3.1
brintxe (B). "Brillo de cosa nueva. Kate orri berriain brintxea gan zaio
"Izeta BHizt2. .
azpisarrera-1
ARRAULTZA-PRINTZA.
a) "Arraultze-printza, point central du jaune d'œuf fécondé" H. b) "Arroltze-printza, œuf qui a été pondu sans coque et avec la seule pellicule intérieure de la coque" H.