Tr. La forma predominante al Sur parece ser ezkabi (eskabi una vez en Mendiburu y en D. Aguirre); al Norte, además de -abe --en Joannateguy, Elissamburu y Zerbitzari--, hay -abia en Tartas, Urthe, Duvoisin e Inchauspe, sin que sea segura la -a constitutiva en todos los ejs. Con aspiración inicial lo emplean Inchauspe y Elissamburu.
etimologikoa
Etim. De lat. scabies ; la forma con aspiración inicial podría ser debida al cruce con hatz 'prurito, sarna', etc.
sense-1
1.
(AN-mer; Urt II 289, Dv, H; h- Gèze),
ezkabi (V, G, AN-larr, B, L-ain, Ae, Sal, h- S; VP, Lar, Añ, VocB),
eskabia (SP; -i VocCB→Dv),
ezkabe (Foix ap. Lh.),
azkabia (S; ArchGram 2),
hazkabe (S)
Ref.:
A(ezkabi, hazkabe);
VocPir 314;
Bon-Ond 141;
Lh(azkabe)
. Tiña; sarna.(Se aplica tbn. a otras enfermedades de la piel)."Teigne"SP, Gèze, Dv y H."Farcin; grosse gale"SP.
"Tiña"VP 85r.
"Gale chez les personnes"H.
"
Azkabe (S), mot imprécis conservé dans la locution: Eztizü azkabia beno haboro balio, il ne vaut pas plus que... (la corde pour le pendre)"Lh.
v. hatz (3),hazteria. Iob saindiaren gorpitza aztalian hasirik haren buru tinira draño ezkabia, tiña, hazteri, zakar lodi batek hartu zian. "Ulcere pessimo" (Iob 2, 7). Tt Onsa 52. Bete zaitezela ezkabiz eta atzez. "Scabie" (Deut 28, 27). AA II 7 (tbn. Ker; Ol zaragarrez). Sarna, lepra, ezkabiz, zaoriz ta llagaz beteko zara. Añ MisE 144. Atza, ezkabia eta beste asko miñ arrak besterik ez dira. "Tiña". It Dial 33s (Ur ezkabija, Dv ezkabia, Ip hezkabia; v. tbn. 78). Ezkabi lizun, legenar zikin eta miñatza lotsagarri likits askorekin begi bietaraño beteak datozen aekin. Izt C 77. Inbidija eskabija balitz, askori buruban agertuko litzakio. BOEv I 180. Sukhardunek, izurritea edo hezkabea dutenek heier hurbiltzen direnak khosatzen dituzten bezala. Elsb Fram 134. Berak zekian buruko eskabia kentzen. Ag Ezale 1897, 187b. Buruiko zuri politta, andren edergarri; askotan ixan oi da ezkabi estalgarri. "Tigna". Otx 32. Gizonak gorputzean duken ezkabia. "Tiña". Or Eus 274. Badakizue Alemanian zeren kontra derabilkaten erromania? Ezkabearen eta zorrien kontra. Zerb Azk 89. Arno ta ogia Españiara, ezkabia Frantziara (BN-baig). "Sarna". Satr CEEN 1969, 93.
azpiadiera-1.1
Lepra.v. legenar. Eta horra haren eskua xuria zen ezkabiaz elhurra bezala. UrtEx 4, 6 (Dv, Ur, Bibl legenez, Ol, Ker legenarrez).
Arkitzen zen guzia eskabiz ta lepraz betea. MbIArg I 319.
Ezkabi-lepraz beterik. Ib. 185.
Zure korputz guzia ezkabi edo lepra gogorrez bete balitz. MgCC 254.
Gizon ezkabiz edo lepraz betea zegoan bat. AA I 403.
Zeinbat lepra edo ezkabi, zeinbat sarna. fBIc II 234.
Oiek [billatu izan zuten Jesus] ezkabiak garbitzeko. Lard 398.
Ezkabeak edo leprak hartua zen bati. JnnSBi 81.
azpiadiera-1.2
(G-goi ap. Arin
; H),
ezkabe (AN ap. A←VocBN),
azkabi (S ap. AApend). "Gale des quadrupèdes"VocBN.
"Rogne, gale chez les animaux"H.
"Tiña de animales"AApend.
"Costra (de las ovejas)"Arin AEF 1955, 114. Beste [ardi] zenbaitek jaten dituzte belar gaistoak et betetzen dira eztulez ta ezkabiz. MbIArg I 311.
Zomait ardi badago ezkabiaz beterik. ZMoso 62.
azpiadiera-1.3
"Al maíz se le forma, a veces, en vez de espiga, una cosa negra, tizón, cuyo nombre vasco es ezkabi (G-azp-bet)"A EY I 90. Aren biotz barrutik olerki lizun eta ezaiñak atera ziran, artapotsa edo ezkabia artoaren erraietatik bezela. ZaitGold 188.
azpiadiera-1.4
Enfermedad de los manzanos. Adar oien zaurietan ezkabi, minbizi ta beste eritasunak errez sortzen dira. EEs 1916, 253.
sense-2
2."(V-m), polvillo que dejan las mariposas"A.
sense-3
3.ezkabi (V-ger-arr-och-ple), eskabi (V-ger-arr-gip). Ref.: A y A Apend (ezkabi); EI 359. "Mariposa mayor" A. Eskabi baltzak barri txarrak. (V-gip). AEY III 61.
sense-4
4."
Eskabiya, arbola-ipurdiei edo ateratzen zaien perretxiko-modukoa. Gabonetan sua bedeinkatzeko etxez-etxe pasatzen zen. Bidenabar eskean ibiltzen ziren"ZestErret.