Tr. Documentado en todos los dialectos. Al Norte domina orraze, al Sur orrazi. En DFrec hay 6 ejs. de orrazi y 2 de orraze.
etimologikoa
Etim. Quizá de orratz + suf. -i, como ya propuso Bähr.
sense-1
1.
(gral.; SaraskHizt, Lcc, Mic 8v, Deen I 52, Lar, Añ),
orraze (G-bet, AN-larr, Sal, R; SP <-se>, Urt Gram 34, VP, Lar, Añ, Arch VocGr , VocBN , Gèze, Dv, H),
orratzi (V-gip),
orratze (Volt 105),
orrax (AN-ulz-olza, B; VocB),
orraxa (AN-egüés, B, R),
orraxe (Sal, R),
orraxi (AN-ilzarb),
orreze (HtVocGr),
oraze (S),
orhazeRef.:
Bon-Ond 153; A (orrazi, orraze, orrax); A Apend (orraxa); Lrq /orase/; Asp Leiz (orraze); Iz ArOñ (orrási), UrrAnz (orrasixa), Als , Ulz (orráxa); Etxba Eib (orratzixa); Izeta BHizt (orraxa); Elexp Berg (orrazi); Zt (comunicación personal). Peine."Peines, orraziak
"SaraskHizt 21 (ref. probablemente a los de cardar la lana)."Peine"VP 70r.
"
Liñoaren orraze burnizkoa, rastillo o rastrillo de lino"Ib. 57r.
"(G-nav, B), peine con que se limpia el lino"A.
"Peigne, démêloir"Lrq.
Gutitan orraztatzen denak, lehenbiziko orratzta aldian orrazea nekez iragaiten du. Ax 547 (V 351).
Aramen estutxea, non dago dustia orraziagaz. Mic 12v.
Orrazta zazue izpiritua Minervaren orrazeaz. ES 188.
Txarrantxia deritxon / orrazi askatuban / ikusten da ostera [linua] / ondo katiguban. MgPAb 144.
Esaminaren orraxa doaie arin arina. (363). LE-Ir.
Luzeki izan dute gudu orrazekin. HbEsk 181.
Txakurrak pasa zuben / naikua larriya, / ikusten zubenian / zure orraziya. Noe 23.
Mutil zaar bat, orrazi zaarren aginduna. ABeinB 64.
Ezpañetan bizarrak [baliak] / beste illera bi, / orraziak bezela. Arrantz 108.
Lamia ikusten du / bilo luzekila / orraze urre batez / orraztatzen dela. Etcham 140.
Orhazearen jabe gelditu zen. BarbLeg 25 (126 orraze).
Ez dezu orratzirik / illiak orrazteko. MendaroTx 217.
Ez orrazerik bizkarretan, / ez nai mataillean legun [beorrak]. OrEus 178.
Urrezko orraze batzu bazituzten. ZerbAzk 97.
Orraziaren hortzekin / zorririk ez zapaldu. ArtiMaldanB 233.
Aren buruko uleak [...] ez eben egundaiño orraziagaz alkarregazko tratu edo itunerik egin. ErkiagBatB 34.
Oialak orrazten ditu orrazi arantzatsuz. "Arguto [...] pectine"
.IbiñVirgil 75.
Ispillu puska bat eta orraze-zati bat omen zeramazkin. BerronKijote 222.
Orraziak zertako / onentzako pranta? / Illea aldegin da / brillua galanta.Insausti 267.
Burnia, ikus-ezinaren iduri, aide-dardaren soinu-orratz, "Haize-Orrazi" bihurtzen da. MEIG IX 132.
(en colab. con NEtx) v. tbn. Bil 58. Iraola 16. Ag G 15. Anab Poli 81. Akes Ipiñ 28. Lab SuEm 202. NEtx LBB 14. Orraxe: Mdg 131. A CPV 518 (Sal).
azpiadiera-1.1
Ez dezute jakingo orrazi ori nolakoa dan. Ikulluan ibiltzen degun lau anka dituan erreminta bati deitzen diogu. BBarand 23.
azpiadiera-1.2
"
Orrazia bezin zikina da emazteki hori, esa mujer es tan sucia como el peine (BN-ciz)"A EY III 322.
azpiadiera-1.3
"Peigne à grandes dents de fer, d'acier, servant d'instrument de supplice"H.
Penatzeko lanabesak han dire aurkhituak [...] / orraze eta xarrantxak, baita orratz meheak. EZMan I 103.
Sofritzeko tormenta suerte guziak, khaldera irekituak, burdinazko orrazeak. Jaur 387.
Ministroak kharrakarazi zion burdinazko orraze batekin oraino hezurren gainean zagon haragia. JnnSBi 176.
v. tbn. Zby RIEV 1908, 418.
azpiadiera-1.4
Peineta. Sorgiñen ama au, eder; buruan / urre gorrizko orrazea. "Lleva un peine"
.OrEus 335.
sense-2
2.(Lc, BNc, Sc ap. A), orraze (G-goi, L, B, S ap.A; Dv, H), orhaze (SP <-se> Dv), orrax (B ap. A), orraxi (A Apend). Panal. Armiarmek [...] trabatzen dituzte beren sarez hekieñ [erleen] orrazeak. HePhil 84 (SP 82 beraskak).
Gero, ahotik eztia egotxiz, egiten die orrazia. IpDial 12 (It abaraska, Ur abao, Dv breska).
Bigarren eztia egiten da orrazea hautsirik. DvLab 301.
Yan dut orrazea nere eztiaikin. EchnCant 5, 1.
Aren barnean dan argi-ôlak / [iduri du] eztiaren orrazia. OrEus 417.
Erle gazteok orrazeetan iostatuko direnean. IbiñVirgil 108.
azpiadiera-2.1
(Sal; SP, Lar, H, VocCB 345; orraze S, orrax B, orratzeLE-Ir 125). Ref. A (eztiorrazi, orrax); Lrq (orraze).(Como segundo miembro de compuestos). Ezti orraze batetarik. LçLc 24, 42 (He, Brunet, Ir YKBiz 531, Ol, Leon ezti orraze; TB, Dv erle orraze).
Bi paretak dena marbrez, biak erle-orrazeak bezala dena xilokatuak. JEBer 60.
Urtu itzatzu esnetan [...] ezti-orrazea eta Baken edari goxoa. IbiñVirgil 76.
Ezti-orrazia. KerIud 14, 9.
sense-3
3.
(gral.; Aq 625),
orrasi (AN-5vill)
Ref.:
A; Arin AEF 1960, 61; Caro CEEN 1969, 225. "Tablillas con que los limones abrazan las ruedas [del carro]"Aq 625.
"Cuñas del telar y del carro"A.
"Peines de madera [del carro]"Arin AEF 1960, 61.
sense-4
4.orraze (AN, L, BN, S ap. A
; Dv, Foix). "
Begithartearen orrazea, gable, coupe de la figure"Dv.
"Corte (de cara). Begitarte orraze-luzea (BN, S), bisai orraze-luzea (L), cara de un corte largo"A.
"(Galbe de la) figure, orrazia
"Foix (sg. Lhande tbn. oraze, s.v."profil").
sense-5
5.orraze (BN-baig ap. A
; Dv, H). "Trama, anchura de una tela"A.
sense-6
6.
(V, G, AN, Sal ap. A). Empeine del pie.v. oinorrazi.
azpiadiera-6.1
(G-to-nav)
Ref.:
IzTo(anka-orrazie)Als(anka-giltzi)
. "
Anka-orraziya, el empeine"Iz Als. .
sense-7
7.orraze. Venera, concha de la vieira."Peigne"LfGAlm 1957, 33.
sense-8
8."(BN-ciz-baig), espiga. Ogi-orrazi, espiga de trigo"A.
sense-9
9."Travesaña, hablando de carros, arados, etc."OndBac.
sense-10
10.orraze. Redecilla del estómago de los rumiantes. Jatekoak iragaiten dira pantzoilatik orrazerat. Orrazean baratzen dira harri, itze eta bertze puska gogorrak. GatxitegiLaborantza 140.
sense-11
11.Zona de unión de los arcos. Zein eder eta zein gora hango arku gotikoak eta nola sinets heien denen orraze ongi josiak zaukala bizkarrean, iduriz senditu ere gabe, bastiza miresgarri hori guzia. LarreArtzainE 166.
azpisarrera-1
ORRAZI FIN.
Peine fino. Gure gaztek ezarri dute apailaturik, aphaindurik ez bahe larrian, bainan orraze fin eta xehean. Herr 4-2-1965 (ap. DRA
).
azpisarrera-2
ORRAZEKO.
"Étoffe aux 2 côtés pareils" Foix.
azpisarrera-3
ORRAZI LARRI(orraze l. H, Foix; orrax A). "Peigne à grosses dents, démêloir" H. "Orrax larria, el escarpidor" A. "Démêloir" Foix.
azpisarrera-4
ORRAZI LASAI(Añ (G); orrazi nasai Añ (V); orraze lasai Lar, H (G)). "Escarpidor" Lar y Añ.
azpisarrera-5
ORRAZI-OIHAL.
"Orraze oihala, peignoir" H (s.v. orraze zapia).
azpisarrera-6
ORRAZI-SALTEGI.
"Orraze-saltegia, -saltokia, lieu, boutique où l'on vend des peignes" H.
azpisarrera-7
ORRAZI-SALTOKI.
"Orraze-saltegia, -saltokia, lieu, boutique où l'on vend des peignes" H.
azpisarrera-8
ORRAZI-SALTZAILE(orraze-s. Lar, H (+ saltzale)). "Peinero, el que los vende, orraze saltzallea" Lar.
azpisarrera-9
ORRAZI XEHE(orraze xehe L, BN, S; H; orrax xe A; orraxaxe B; orraxe AN-ulz). Ref.: Lh (orraze xehe); Iz Ulz e Izeta BHitz2 (orraxa). Peine fino. "El peine ordinario" A. "Orraxéa, el peine pequeño" Iz Ulz. "Orraxaxe, peine menudo. Orraxaxeakin orrextatu nitzen" Izeta BHizt2. Gure gaztek ezarri dute apailaturik, aphaindurik ez bahe larrian, bainan orraze fin eta xehean. Herr 4-2-1965 (ap. DRA
).