1.
(Lar),
biktor . (Interj.)."Vítor, interjección, bitor, lat. io, io, triumphe"Lar.
Cf. bitore. Biktor Hespaña ta Kola Franzia. EgiaK 88.
(tomada de la expresión, frecuente al menos en el castellano del XVII: "Víctor ..., cola ..." que elogia el primer término y denuesta el segundo)
sense-2
2.(Adj.)."Vainqueur, victorieux, triomphant"Hb.
azpiadiera-2.1
Satisfecho, contento (?).Cf. infra BITORRIK. Azantzako Zaldun hori / Herri huntan errotor, / Ez errotor, bai erorkor, / Hura andria aldian bitor. (In HbEsk 106
).
BITORREZ(Estar, etc.) contento, satisfecho. Jesusian egin zein arzatzek azionia; lasterrian, biak eltuzen beinkoan [...]. Otsoari [...] kostilla guziuak baratu zitzazkan tortilla batian. Bitorrez arzatzek, modo onez erran zabei otsoari: mertxede kaur egin daiguk yik guri, eginaionaren paku.Mdg 174.
azpisarrera-2
BITORREZKO,
BITOREZKO (Lar).
"Vítor, la tabla en que se escribe y pinta, Bitorezko olandua" Lar.
azpisarrera-3
BITORRIK(Estar, etc.) satisfecho, contento. Ikusten du harmada berritz zehatua; / Galtzen du aitzindari, galtzen du bandera; / Aski bitorrik dago, eskapatuz bera. HbEsk 162.