1.
(G-azp-to, AN-5vill, L, B, BN, S, R; Lcc, SP, Lar, Añ, Lecl, Izt 85r, ArchVocGr, VocBN, Gèze, Dv, H),
sarda (V, G-nav; ZamVoc),
sardi,
sardai,
sardei (Sal),
sa(h)arde (L-sar-ain, B; H),
saharte (S),
sagarde (L, B),
zarda (AApend)
Ref.:
A (sarde, sarda, sardei, saharde, saharte, sagarde); Lh; EEs 1930, 45; Lrq; Iz ArOñ (sarda), UrrAnz, Als (biturriya), R 396 y 405, To (sardia); EAEL 138; Elexp Berg (sarda); Izeta BHizt2;ZestErret.
. Horca, bieldo."
Burdin sardea, fourche de fer"SP(que tbn. trae zarde, grafía corregida por Oihenart (O-SPAd 880)).
"Horca de cargar"Lar, Añ.
"Bieldo de dos dientes", "dental para aventar la paja" Lar."Horquilla de dos púas muy largas"A.
"
Sardia, tridente [de pescadores]"ElizdoEEs 1926, 31.
"Horca con 4 púas"IzR 396.
Guk, barriz, irabazten dogu / infamearen nonbrea, / zeina dan gizon gaztearenzat / atsa dakarren sar[d]ea.Lazarraga B5, 1159v.
Gerren handi bat eta burdin sagarde bat. (1769). SenperEus 75.
Sarde bat. (1780). Ib. 171.
Bere éskuan daukána sárdea. (Mt 3, 12). LEDoc 182.
Sardia edo simaur batzallia. MgPAb 148.
Onelakoai, sardean artuta, galdan dagoan labean igaro aldi bat eman bear litzakee. AA I 578.
Eskuban dauka bere sardia: eta garbituko dau ondo bere larriñia. "Ventilabrum"
.UrMt(V) 3, 12 (Hual, Samper, Or, IBk, IBe sarde; Ur sardetxe; Lç, TB, Ip bahe, Ol bae, Echn bage; Ker galbae
).
Bazituzten sahardea bezain handiko izkiribuak. HbEgia 140.
Burdin sagarde bat arriñatu. HerVal 141.
(155 sagarde; cf. ib. 138 gagarde, probablemente lectura errónea)Sagarde izigarri bat eskuetan. ElzbPAd 42.
Askok ez zuten harmatzat burdin sarde, aihotz, gerren edo lantza herdoildurik baizik. ElsbFram 118.
Sardea eskuan zuala. AgG 308 (15 sarda).
Sardiagaz eragin alde batera bazterreko sats-pilluari. KkAb I 74.
Azkenerako Pontxio orri / sartu zioken sardia. TxB III 34.
Hea saharde huni hortz bat berritzen ahal dakon. Zub 74.
Sardeak garia bezala yaurtitzen du burutik atzera. OrMi 59.
Beren sardi xorrotxak eskuan. BarbLeg 67.
Sardi elibat eskietan [...] debrü elibat dantzan ari zeitzon. GH 1950, 51.
Gazteak pilotan ari ziren jogailu edozoinekin: botoila, bahe, atabal, zur-mailu, bai eta sardekin. Herr 5-9-1957, 3.
Bere sarde zorrotzaz / ontzi-aldra daragi luzara [Netunik]. GaztMusIx 101.
Pikotxak eta sardak zorrozten ditute. IbiñVirgil 75.
Asi nintzan sardea artu ta [belarrari] buelta emanez. BBarand 49.
[Gaztaña] batzuk sardaiarekin botatzen; besteak matxardearekin zestotara biltzen. Albeniz 18.
v. tbn. Izt C 232. Ayerb EEs 1915, 222. Ir YKBiz 42. Lf Murtuts 8. BasoM 39. Insausti 49.
azpiadiera-1.1.1
Erabaki zuren egur-sarde bat egin bear zala, azaria lepotik artzeko. Aitak patrikako labanarekin egin zituan sardea eta makil bat. JAzpiroz 139.
(G, AN, L, BN, S),
sarda (V-ger-ple-m-gip, AN-gip-araq, B)
Ref.:
A(sarde, sarda);
EtxbaEib(sardia);
ElexpBerg(sarda)
. Rastro, rastrillo.
azpiadiera-1.1.4
(AN-gip ap. A),
saarde (L-côte ap. A). "Palo largo de que se sirven los pescadores para levantar la red cuando está bien cargada de peces. Es mayor que el pau, 'charrango'"A.
azpiadiera-1.1.5
"
Saarde (L-côte), charrango, palos que llevan las lanchas boniteras para colgar aparejos"A.
azpiadiera-1.2
2.Puntal de árboles, viñas."Adminiculum, faxéta, sardéa
"Urt I 192.
azpiadiera-1.3
3.
(G-to, L, BN, S; H)
Ref.:
A;
Lh
. "Fourche, division en deux d'une branche"H.
"
Sardeko arbolak (G-to), árboles que tienen dos ramas gruesas en forma de horquilla"A.
Barne bat asko salon bezen ederra egin du haitzaren gainean, barnez barne, adar-beso nausiak elgarretarik berexten diren sarde haren altzoan. HUZez 117.
Mozten dituzte berrogoi eta hamar bat sarde, giderra zorrozturik landatzen, eta sardetarik sardetarat ezarri haga zoinbeitez batzu bertzeekin finkatzen. Prop 1898, 263.
azpiadiera-1.4
4.Bifurcación. Hori da bide-sarde baten iragaitea. Bide bakar batetarik heldu niz, horra hor sardea. GH 1974, 99.
azpiadiera-1.4.1
"
Sarde (S), montón. Bilho-sarde, montón de pelos a los lados de la raya"A(la trad. de Azkue está influida probablemente por sarda 'grupo').
azpiadiera-1.5
5.sarda (V-gip). Ref.: Etxba Eib; SM EiTec1. "Cepillo con púas de alambre para limpiar las limas. Sardiakin garbitxu bat emoixok limiari" SM EiTec1.
sense-2
III .(Adj.).
azpiadiera-2.1
(Gc ap. A), sarda (V-m ap. A), sardai (V-ple ap. A). "(Ganado) corniveleto" A. "Adar-sardai (V-ple), ganado bien formado de cuernos" Ib.
sense-3
II .(Adv.).
azpiadiera-3.1
"
Sarde ioaitea, s'en aller en fourche, se dit d'une manne [?] de vigne qu'au lieu de se former en grappe, s'en va en vrille"H.
Halako estantetan egiten da arbola sagarde heldu denean bezala. DvLab 357.
azpisarrera-1
HANKA-SARDE.
"(AN-gip), el espacio formado entre las dos piernas" Garbiz Lezo 211.
SARDE-ADASKA.
Punta de la horca. Gero, beste bat; gero, jaso du / sarde-adaxkan zirauna. OrEus 301.
Goizean biôk sarde-adaskan / begira ari izan baitira. Ib. 317.
SARDE EGIN.
Bifurcarse. Uhaitz horrek sarde egiten du itsasora heldu baino lehen eta haren bi adarren artean bada zelhai bat ederra eta guziz aberatsa. Prop 1884, 77.
azpisarrera-9
SARDE-GIDER.
Mango de la horca. Eman balio bertze lagun hari ere karatosa aldi bat ona, sagarde gider berarekin. ElzbPAd 45.
Sarde-gider puntaren gainean trebesatzen ditu gizonak bere besoak. JEBer 15.
azpisarrera-10
SARDE-KIRTEN.
Mango de la horca. Mikelek suma du satagina / ta, arturik sarde-girtaina, / kali du. OrEus 301.
XARDE(R-is ap. ContR;xardi Lecl; xardei ZMoso). (Forma con palat., con valor expresivo sin él). a) "Fourche" Lecl. "Xardia, la horca" ContR 522. "Horca de hierro, xardei burñazkoa" ZMoso 68.
azpisarrerakoSense-13.1
"
Xarde (G-to), tenedor"A.
Cf. A EY I 146: "Euskalerrian oraintsukoak dira lauortz, xarde ta beste itz batzuk, erderazko 'tenedor' adiarazteko. Orain ere erriak tokirik geienetan tenedorea ta furxeta erabilten ditu".
"Xarde (AN-gip), horquilla de que se sirven los pescadores para levantar más fácilmente las redes cargadas de peces" A. b) "Xarde (Sc), cola de milano" A. c) "Xardi, tiragomas (AN-gip)" A Apend. d) Horquilla de un árbol. Ikusten duzu aren gaiñean zugatz bizia, ta aren xarde izkutu batean kabia. Or EG 1952 (3-4), 11. e) Marca en forma de horquilla. Apanizeko menditik faltatu da bi urtheko miga bat. Huna seinaleak: eskuineko beharri punta motza, ezkerreko beharrian xardia. Herr 23-9-1965, 3. f) Horquilla en un utensilio. Asto au onelakoa: iru ixkiñakoa, egur dezente bat, xarde banakakoa. JAzpiroz 114.