Tr. La única forma atestiguada al Sur es kirastu . Al Norte se encuentra esta forma, con oclusiva aspirada en la mayoría de los casos, en Axular, Argainarats, Pouvreau, HeH y Prop . Hay k(h)irestu en Leiçarraga, Tartas, Laphitz e Iratzeder, y k(h)arastu en Oihenart, Inchauspe, Duvoisin y en Egunaria (kaastu ). En DFrec hay 2 ejs. de kirastu .
sense-1
1.
(G ap. A
; Lar, Añ, H(+ kh-)),
kirestu (kh-Dv, A(que citan a Lç), H),
kiratstu (L, BN ap. A
; kh-SP),
karastu (kh- VocBN , Dv, H, A (que cita a Oihenart)),
karatstu (kh-SP) . (Aux. intrans.).Heder, apestar, despedir mal olor; corromperse, pudrirse (sentidos prop. y fig.)."
Hatsa kiratsten zaio
"SP( vEys, que traduce 'l'haleine lui devient puante').
"
Kharatzea (O), rendre, devenir puant. Kharatstea
"Ib."(Hacerse, ponerse) hediondo"Lar, Añ.
"Apestar"Añ.
Duvoisin (además de khirestu y kharastu) da la forma karatu, que atribuye a Oihenart; se trata sin duda de una inferencia errónea a partir de la forma karatsen que aparece en este autor. Tr. Documentado en autores septentrionales de los ss. XVI y XVII (tbn. en Iratzeder). Al Sur, aunque atestiguado ya en el navarro Amendux, no vuelve a documentarse en los textos hasta principios del s. XIX (J.A. y V. Moguel y Añibarro), encontrándose más tarde en Arrue y algunos autores del s. XX (D. Agirre, EEs, Iraizoz, Txillardegi y Etxaide).
Haideak eta adiskideak urte gutis atzendurik / ikustetut [...] / illunbetan, ustel eta kirasturik. Amendux 7s.
Iauna, khirestu duk gaurgero [Lazaro]. LçIo 11, 39 (HeH khirastua da; He, TB, Dv usaindua da, LE usandurik dago, Ol, IBe kiratsa dario, Ker, IBe atsa / usaia dario, BiblE kiratsa botako du).
[Zahartzean] burua karsoiltzen da, hatsa khiratsten da. Ax 182 (V 123).
[Iainkoak nahi du itsasoa higi dadin] zeren bertzela usain liteke, kirats liteke. Ib. 41 (V 25).
Bekhatuaren eritasunean ustelduak eta khirastuak baitaude. Ib. 529 (V 340).
Usain gaixto hartzaz egonen dira bethiere sudurrak betheak eta khirastuak. Ib. 588 (V 378).
Buruti hasten da arraina karatsen. "À puer"
.OPr 106.
[Bere gorputza uzten duela] erpildurik, xarpaildurik, usteldurik, khirasturik. SPPhil 48 (He 50 usaiñdua).
Frutu on, fresko, delikatu, eta khirestu eztiren haietarik iaten du. TtOnsa 36.
Biotz bekatuz lizundu ta kirastura. MgCC 246.
Kriatura zantar ezertako bat; bekatuz kiratstua. AñEL1 156 (
EL2 170 kirastua
).
[Martiñ] or emen dakuste nasaikerietan kirastua, aragiaren era ta nai guztiak aseaz. AgG 370.
Len euskal-usaia, garo usaia zegoan emen; gaur, mendiko egurats garbia oso kirastua dago. Ib. 194.
Yauna, [illa] kirastu da onezkero, lau egun baditu or ta. IrYKBiz 359.
Kiresterat banoa... zerk ba unki liro? / zerk pitz nere bihotza?Iratz 37.
Arnasa bera kirastua somatzen zun aldeoro. EtxdeJJ 158.
Bere arropak euriaren ezeak kirastuta. TxillLet 64.
azpiadiera-1.1
Begira ze laster ustel-kirastuten dan, arima baga gelditu dan gorputzik sendo indartsuena.Añ LoraS 103.
azpiadiera-1.2
(Aux. trans.).Corromper; infectar."Corromper, kirastu
"Añ.
"
Kharastea, karas-, khiras-, kiras-, khires, infester, empester, empuantir. Hilen gorphutz ehortzi gabeek bazter guziak khirastu zituzten, les corps [...] empestèrent tous les alentours"H.
--Gaur, mendiko egurats garbia oso kirastua dago. [...] --Zeñek kirastu du?AgG 194.
Urbasa aundik sabel barruan / gorde ur garbi, leiarra, / zeñen tamala Ebro likitsak / ola kirastu bearra! AZink 176.
azpiadiera-1.3
(Lar, Aq 108 (G), Añ) . (Part. en función de adj.).Fétido, hediondo, pestilente, nauseabundo; putrefacto."Apestado, de mal olor"Aq 108.
"Hediondo"Lar, Añ.
Lazaro laur egunetako hil kirastua. Ax 95 (V 65).
Lazaro kirastua. Ib. 95 (V 65).
Gauza gustuko enetzat / hanbat duzu kreatu. / Ordean, Iauna, zuretzat, / khirastuak hautatu. ArgDevB 117.
Arranoak aragi kiratstura bezala elduko dira. MgPAb 164.
Ao kiratstuarekin [...] konfesorearen sudurrai igui ematea. MgCC 228s.
[Jazteko bat] nastuten bada gauza atsituen artean, usain kirastua emon daroa. AñLoraS 22.
Gauz ori bezañ kirastu naskagarriaz zere Jaungoikoaren aurrean itzegiteko ausardia. ArrBearg 118 (ap. DRA).
As kirasturik ez artu. EEs 1914, 245.
azpiadiera-1.3.1
Zenbat alditan arrapatu diozkak olla lokatuari bere txitatxoak? [...] Iñork ekusi ezin au kirastu gaizto ori.VMg 15. Piztia zital, kiratstu ta gogaitgarria! Ib. 33.
sense-2
2.(H (+ kh-)), kiratstu (kh- SP), kirestu (VocB;kh- BN, S ap. A; Dv, H), karastu (BN ap. A; Lar, H; kh- Gèze, Lecl, Dv, H), kaastu,kidestu (B ap. Inza).Amargar(se) (sentidos prop. y fig.)."
Khiratstea, rendre ou devenir amer"SP.
"Amargarse"Lar.
"Amargado, [...] karastua
"Ib."Aigrir"Gèze.
"Rendre amer. Khirastu dautazu ene edaria, vous m'avez rendu ma boisson amère. Au fig. Holako egitateek khirasten baizik eztitu bihotzak, ces procédés là ne font qu'aigrir les cœurs. Zergatik khirastu zare horrela niganat?, pour quelle cause avez-vous conçu de l'amertume à mon égard?"H.
"Tomar gusto amargo, enemistar, agriar"VocB.
"Hacerse amargo"A.
"
Kidestue, sentido, enfadado (B)"InzaRIEV 1928, 153.
Tr. Documentado sobre todo al Norte. Al Sur se encuentra algún ej. en Uriarte y Orixe.
Khirats diatzadatzu lurreko atsegin guziak. "Verte in amaritudinem"
.SPImit IV 16, 2 (Mst kharats erazi).
Akherrek armendola-ondo eztiak mihiaz ukituz, hek samintzen eta khiratsten baitituzte. SPPhil 262 (He 264 khiratsdun errendatzen).
Iretsi nianian [libria] kharastü zen ene sabela. IpApoc 10, 10 (Dv kharastu; Lç, He kharmindu, TB suminduraz bete, Ur (G) garrastu, Ur (V), Ol mingo(i)ztu, Ker mingostu, IBk kiratsez bete, IBe, BiblE garraztu).
Eta gizon asko ill zan ur aiekin, kirastu ziralako. "Quia amarae factae sunt"
.UrApoc(G) 8, 11 (Dv kharastu, Dv in BOEl 255 khirestu, Echn kirestu; TB kharats egin, Ur (V) garrastu, Ol mindu
).
Zeruan deusek ez du histuko, deusek khirestuko gure zoriona. Laph 197.
Ez zion San Benuatek utzi khiesteko edo kharratzeko denbora luzerik [olioari]. ArbBok 333.
Beldurtu nintzen beraz gauzak khirastuko zitzauzkigula. Prop 1912, 17.
(ap. DRA)Nolako beazun-zirtaz kirastu zenidan goxotasun ua. OrAitork 54.
[Sukriak] kafia kaasten baitu, ezpada izarten. Egunaria 3-4-1957 (ap. DRA
).