2.
(A, Bera, Lh (L), Garate Cont BAP 1949, 361, Zam Voc). Color."Hay una palabra de uso corriente en V y es margul con su derivado marguldu y su variante margol que acusa la legitimidad de este vocablo que cayó en desuso. En nuestros días se ha usado mucho la palabra margo en esta acepción, habiéndola tomado de Hervás"A.
Cf. A Gram 131 nota 4. Cf. A Discursos 5s. : "Había yo en mi mocedad hojeado algún tanto su Catálogo de las lenguas de las naciones conocidas y aún recuerdo con fruición haber visto en él por primera vez primero el vocablo vasco margo color, arcaico ya, no registrado en el único Diccionario vasco entonces conocido, cuyos derivados, margul 'descolorido' y marguldu 'perder el color' los conserva aún el pueblo". Garagardo onek bits eta margo ederrak daukaz. (1896). AG 910.
Margo askoko orriz beterik / arro ikusten ziñian. Ezale 1898, 93a.
Gauza bakotxari nai danm itxura, margo ta neurria emonaz. "Forma, color y dimensiones"
.AgEzale 1899, 397a.
Lumadi ta iru margozko gerrikotsua. Euskalduna 1899, 95.
Begi ederrak baitzituen, erneak, ilea labur, margoz kanela iduri. JEBur 15.
Usaina, kolorea edo margoa. ItzAzald 163.
Eskuetako ta oñetako beatzak ere margo edo kolore au dute. IArtItzald II 46.
Margo edo kolore zurija eukon. Altuna 94.
Margoz dek txuri-gorria, / apal, on, pare gabia. Enb 169.
Ortzadarraren margo guziak. JEBer 70.
Ondar gorri ezea antzo, / gari elduaren margo. LdiUO 52.
Erti-lan oetatik ikusgarrienak margoz eta eztenez marrestuak dira. JMBELG 48.
Eguzkitatik begiratuta / margo beltzagoa dute. "Color"
.OrEus 263.
Sozialismoak irakasle asko ta margo askotakoak izan ditu. EguzkGizAuz 46.
Azalaren margoa (kolorea) txuri-orixta biurtu. EtxdeAlosT 34.
Badute margo laru, eritsu bat ibaietako urek. MdePr 117.
Beltza zan nere biotz-utsunea margoz bete da. TxillLet 116.
Ixin aldean pozezko / gauzen eztanda ta margo. GandElorri 61.
Margo biziz apaindu billa-irtetze au. Onaind(
inGaztMusIx 153
).
Zure inguruan, iru margoko ari auek, banaka, iru aldiz, biltzen asiko naiz. IbiñVirgil 56.
Dena da murmur gozo, / dena margo musker. NEtxLBB 217.
v. tbn.
Euskalduna 1899, 95. EEs 1913, 363. Ag EEs 1917, 213. Zink Crit 35. Lh Yol 31. GMant Goi 39. ADonostia Itzald II 10. Laux AB 61. EAEg 18-11-1936, 325. SMitx Aranz 219. JAIraz Bizia 44. Egan 1955 (1-2), 9. Zait Plat 62. Zendoia 193.
azpiadiera-2.1
(Como primer miembro de comp.). Ertigintza zeguan guztiz aurrendua: arri-moldakera eta ildo eta margo-apainkera beintzat. JMBELG 29.
Begiak margo-antxaz eunka gutxi bereiziko ditizu, baiña belarriak millaka asko. OrQA 127.
Aidezko zerbait dabil, / gupera ta garden, / gauzen ertz eta margo- / argiak itzaltzen. 'Colores'
.GandElorri 196.
azpiadiera-2.2
(Como segundo miembro de comp.).Del color (de). Katu elur-margo, marrakaz isatsa / legunduz. "Color de nieve"
.OrPoem 556.
Odol-margoa ta ardau kolorea agirian ipini!ErkiagArran 35.
v. tbn. Anab Poli 14 (muskar-margoan).
azpiadiera-2.2.1
(Tras adj. de color). Txano ta galtzak gorri margozkoak (kolorezkoak) ziran. EtxdeAlosT 76.
sense-3
3.Pintura, imagen pintada, cuadro.v. margolan. Naiz eliz-laurki ta margotan dala, naiz bestelako margo nabarretan izan, Erroman bezelako ikusmira-aukerarik ozterontzeko uritan ez dago. AyerbEEs 1915, 262.
Margoz apaindutako Fig. 2. Azalpena bean duzu. ZaitRIEV 1933, 67.
Margotarako ta mukulu-iduriak egiteko, euna, oiala, arria, zura bear ditu. OrY 1934, 83.
Gure patioan / ez dago lorerik, / ezta klaustroetan / arku ta margorik. 'Pinturas'
.GandElorri 78.
sense-4
4.Pintura, material que se usa para pintar. Ur margoak, acuarelas; kolorek, margok, uretan sartuta gero egiten dan pintura-lana. AyerbEEs 1915, 260n.
azpisarrera-1
MARGO-ANTX. Matiz.
Begiak margo-antxaz eunka gutxi bereiziko ditizu, baiña belarriak millaka asko. OrQA 127.
azpisarrera-2
MARGO-ANTZE.
Pintura, arte de la pintura. Platon lenago ikasten ari izana zan, Drakon irakasle zuelarik: margo-antze ta olertia ere ikasten ari izana zan. ZaitPlat 10.
azpisarrera-3
MARGO-AZAL.
Azal orren gañean margo-azala (cromosfera) deritzaion beste azala da. ArgEgut 1928, 49.
azpisarrera-4
MARGODUN.
v. margodun.
azpisarrera-5
MARGO-ERTI (BeraLzM),
MARGERTI.
Pintura, arte de la pintura. Iratertijak eta otallertiak gaia bere iru neurritan darabille: luzeria, zabaleria ta sakontasuna. Margo-ertijak: marguak, lerruak eta ikuskaria. EEs 1925, 82.
Margo-ertian eta harri bitxietan Fortunato [...] sasi-jakintsua zenuten. MdePr 106.
v. tbn.
Margerti: EEs 1918, 3 (ap. NeolAG, s.v. margo).
azpisarrera-6
MARGO-GAI.
Pintura. Kizkiña margo bereziz margotzean, margotu egiten da: margo-gai zale itxua baita. Beraz, gun aril-margokoia duzu. ZaitRIEV 1933, 67.
Margo-gai asko erabiltzen zan garai onetan, argorritik eta lurgorritik atereak batez ere. JMBELG 35.
azpisarrera-7
MARGO-IRUDI,
MARGIRUDI (BeraLzM).
Cuadro, retrato. "Cuadro pictórico" BeraLzM. Margo-irudi erakusketa. GMantLEItz 56.
Beste batzuentzat, itzegiten duen margoirudia, ut pictura poesis. EtxegItzald II 88.
Orman zintzilik gelan bazizun / aretxen margo-irudia. SMitxAranz 219.
azpisarrera-8
MARGOKO (Lar).
Característico.
azpisarrera-9
MARGO-LANGAI.
"Boceto" BeraLzM. Orretarako Elias Salaberriak egin duen margo-langaia ikusiarekin egin bear dan laukiaren edertasun neurrigabea igarria dago."Boceto de ese cuadro"
.(1920)ForuAG 337.
azpisarrera-10
MARGO-LAURKA.
Cuadro. Lotsagabekeri ura margo-laurka (cuadro de pintura o color) artatik kentzeko. J.B. Ayerbe EEs 1912, 58.
azpisarrera-11
MARGO-MIN.
"Color vivo" A DBols.
azpisarrera-12
MARGOZKO (H).
a) Característico. b) De color. Eliz-leioetan margozko (kolorezko) leiarkiak. J.B. AyerbeEEs 1912, 61.
Argi, dardar, margozko, / euri ta soiñuzko, / urbil ta urrin zoiataz, / ames jaungikozko. 'De color'
.GandElorri 181.