Etim. Probablemente de gain + behere (o behera ); cf. la forma kinber, de donde binper y, con metátesis, girbin .
sense-1
1.
(BN-mix; Dv, H; -ph- VocBN , Foix),
ginper,
girbin (B),
girbun (B),
kimer (Sal),
kinber (kh-S; Dv, H),
kinper (kh-S; H, Foix),
minper (BN-mix),
pinper (BN-ciz; H(ph-))
Ref.:
A (aurki, binper, girbin, kimer, khinber, khinper , minper); Lrq /khínber/; Izeta BHizt2 (girbin, girbun). Reverso. "Envers. Arropa horrek, binpherra ederrago du aurkhia beno" VocBN. "(BN), envers d'étoffe. [...] Binperreko aldea, le côté de l'envers" Dv. "Aurkhi guziak bere khinperra [S], todo anverso (tiene) su reverso" A s.v. aurki. "Envers" Foix. "Reverso. Oial unen girbiñe au da" Izeta BHizt2. v. ifrentzu. Uste dü bera beno gizon prestiagorik eztala mündian, ta mündü güziak daki nolako dian khinperra, kanpotik xuri ta barnetik beltz diala soiñekoa. Egiat 77.
Ez uste izan hargatik hoin ongi dohazkigula guzietan gure urhatsak. Oh! ez, soineko guziek badute beren ifrentzu edo binpherra. Prop 1898, 135.
Urrezko beste bi obo ere egin eta bularrekoari ginperretik ezar izkiozu egian, epodaruntz. OlEx 28, 26.
Aurretik edo ginperretik kutsuak yota dago. OlLev 13, 55 (Bibl alki eta binper jana da).
2.En contra. Peska Persian zen khozü berze herri güzietan lanthatü zenian ta früta maithagarria gerthü; khinper dago izkontzia, hatsarrian berak zian berthüde santienak bere izairiaz zianak, orai aldiz sakramentiaren indarrak behar dütü. Egiat 107.
Bethi bere borhondadiaren gaizak khinper diana. Ib. 237.
azpiadiera-2.1
(Tras gen.).Frente a. Hetan dialakoz hüskarak, berzeren khinper, bere edertazünak franko. Egiat 25.
Ohoria beste althera mintza laiteke haren begien khinper ari baginande. Ib. 261.
azpiadiera-2.1.1
En contra de. [Mendekatia] delakoz gaiza gizontsü, legen khinper egina. Egiat 135.
azpiadiera-2.2
(Tras dat.).En contra de. [Mündiari] amorio hanitz ükheitian, berari khinper izaitian. Egiat 101.
Borhondadiari khinper aritzia zela. Ib. 231.