Tr. Documentado en autores septentrionales desde Leiçarraga. Al Sur no se encuentra hasta el s. XX. La forma mejor documentada es mulk(h)o, seguida de molk(h)o . Hay mork(h)o en ArmUs (1900, 72) y en Ayerbe (los demás autores meridionales emplean mulko ).
sense-1
1.
(L; H; -kh- Urt I 475, Dv, H),
molko (L, BN, S; H; -kh- Lecl, Hb, Gèze, Dv, H),
murko (O-SP 231 SP Dv y A; -kh- H),
morko (S),
burko (-kh- H s.v. mulkhoa)
Ref.:
A(molko, mulko, morkho);
Lrq(molkho)
. Racimo.v. 2 golko, mordo, morkoxta. Mendemaitzak lurreko mahastiko mulkhoak, ezen hartango mahatsak onthu dituk. LçApoc 14, 18 (He mulkho, Dv molkho, Ip mahasti molkho; TB mahatsmolkho, Echn oko, Ur (V, G), Ol, Ker, BiblE mordo).
[Mahats ondo] haren lorea ilki zen, eta haren mulkoek ondu eragin zitiztean mahatsak. UrtGen 40, 10 (Ol mulko, Bibl molko).
Bena molkoak etziotzan atzaman. ArchFab 135.
Ikhusten ditu treillatik daudela / dilindaka zenbait mulko musketela. Gy 129.
[Mahats basa da] bainan ez gutiago ona eta mulkho batzu baditu batek jasan ahala handiak. Prop 1882, 62.
Oro ezin [mahats ondo] batek ukan araiz: lore ederra eta mulko gizena. HUAurp 97.
Iguzki-suak ontu jus hura / mahats pikor molkoetan. Ox 142.
v. tbn.
Molko: Ol Deut 32, 32.
azpiadiera-1.1
(SP; -kh- Urt, H),
molko (L, BN, S; Lecl, H; -kh-S; H),
murko (SP),
morko (H),
burko (SP→Dv, A)
Ref.:
A(masmolko);
Lrq(mahats-molkho);
EchaideNav 91
. (Como segundo miembro de compuesto, tras mahats).Racimo de uva."Albualis, mahats xuria, mahats mulkho xuria
"Urt I 475.
"
Mahats mulkoa, murkoa, burkoa, golkhoa, grappe de raisin"SP.
Hañaren emazteak du / iduriko alhena, / etxe saihetsean mahats / mulkoz bethea dena. EZEliç 272.
Motz zatzu lurreko mahastien mahatsmolkhoak. TBApoc 14, 18 (Lç mulkho
). Axeria eta mahats-mulkoak. "Les raisins"
.Gy 128.
Lekhu hura deithua izan zen [...] Mahats-mulkhoko erreka, Israelgo semeek handik ekharri zutelakotz mahats-mulkhoa. DvNum 13, 25 (Ker, BiblE ma(h)ats-mordo).
Elhorrietarik alabainan ez da pikorik biltzen, ez eta lapharretan mahats molkhorik. DvLc 6, 44 (Leon mahats-mulko; cf. Dv Cant 7, 9 mahatsaren molkho).
Trenpatzen duzu olioarekin, edo minagrearekin, edo mahats molko baten yusarekin. ECocin 20.
(v. tbn. 14)Larrazkenean bere mahats molko hori eta beltxekiñ. JEtchep 27.
sense-2
2.
(Volt 47, SP, H, A; -kh- Dv, H),
molko (H; -kh- Hb, Dv, H),
murko (SP). Montón, grupo."
Gizon mulkho bat, un groupe d'hommes"Dv.
"
Bildu ziren gizon mulkho handiak
"H.
v. multzo. Herriko bertze etxe-mulko (groupe de maisons, quartier) bai eta auzo herrietarik. JE Bur 24. Hamar bat mulko hasten dira fandangoetan, dantzari galtzadunek bertzalde kriskitinak beren ahur-barnetan joz. JE Ber 94. Othe mulko bat. Larz Iru 140.
azpiadiera-2.1
"Enjambre"A(que cita un ej. de Dv Lab).
Andrea baratzen den tokian geldituko dira guziak, mulkhoan elkharri lothurik. DvLab 297.
Ezti khutsua emanik kofoin bati, ezartzen zaiote azpian, eta mulkhoa hartara erorrarazten da arbola iharrosiz. Ib. 297.
Manex ta Larraun erlama-antzera / bereiz dutela mulkoa. "Cada uno con su enjambre de gente"
.OrEus 304.
Gero, beteaz, arkaitz-inguru / dabillen erle-mulkoa. Ib. 392 (v. tbn. erle-mulko TAg Uzt 227, Ibiñ Virgil 108).
azpiadiera-2.2
(BN-baig),
molko (BN-baig). "Apelotonamiento del rebaño a causa del calor. Hay un refrán: otsailean ardiak mulkoan ikusi bano obe otsoa arditan ikustea
"SatrVocP.
Ardiak martxoan molkora bildurik ikustia. (BN-baig). SatrCEEN 1969, 77.
sense-3
3."
Mollko (R-uzt), penacho de abubilla"A.
v. 1 muilo (6).
sense-4
4.murko (G-goi), morko,molko (-kh- L, BN, S). Ref.: A Apend; Lh (molkho); JMB At. Loma, ribazo. "Talud" JMB At. "Motte" Lh. Morkotik beera sagastira. "Loma abajo"
.AyerbEEs 1915, 231.
Ez digu opa murko-almintz da / mendiko belar-zakarra. Olea 32.
Goiz batean an dijoa gaixoa belar billa. Asi da murkora igota.BBarand 15.
Ekin dio murko batean ebaki eta ebaki.Ib. 17.
Gorputza estua ta / kokote melarra, / ia ematen dezu / murkoko belarra. Insausti 352.
azpiadiera-4.1
"
Murko, [...] pared de tierra (G-goi)"AApend.
Leku garbia da, ta aurrez ta alboetan orma txikiak (Ataunen murkoak). ApalategiAuspoa 293, 88.
azpiadiera-4.2
"
Murko (G-goi), [...] túmulo de dolmen"JMBAt.
sense-5
5."
Molkho, peloton de fil"Hb.
sense-6
6.Bulto, masa.v. multzo (2). Nongo zaragija, edo zer da zaldi ganian ziarretara dakarzun mulko ori?Otx 116.
Erriaren aotan mulko beltz borobil bat da Odei edo jainkoizun au. JMBELG 84s.
Mulko illun bat zan. Buru aundia ta atzaparrak, besterik ez. Olagarroa zan. AnabPoli 15.
azpiadiera-6.1
Ezti-mulkoak sakabanatzen eta orrazeak ere puskatzen ditute.'Constructaque mella'. Ibiñ Virgil 111.