1.
(L, BN-ciz-baig; Urt III 426, HtVocGr 335, VocCB, Dv, H; -ls- Volt 56, SP, Deen I 323),
morsa,
mulsa (BN-mix),
mursa (Foix),
musa (S; Gèze 321, Foix),
monzaRef.:
A(moltsa, mulsa, musa);
Lrq(musa)
. Bolsa de dinero; (fig.) dinero."Bourse, musa, mursa, zarpa
"Foix.
"
Eztemala hire müsa [sic, con ü] begiratzera bethi so lürrera dagoenari
"DRA.
v. poltsa. Zeren ohoin baitzen, eta mulsá baitzuen. LçIo 12, 6 (He, Dv moltsa, TB mulsa; LE bolsa, Ol zizku, Or, IBk, IBe poltsa, Ker zorro).
Molsa <-lç-> egiazki zabala da bañan kornaduak bakhanak dire. Volt 195.
Eztemala eure molsa begiratzera bethi so dagoenari lurrera. OPr 599.
Aumoina atheratzen du molsatik <-lç-> pobrei emaiteko. SPPhil 3.
Daga punta zunzurrera ezarririk dio marxantari: dugun molsa edo bizia. TtOnsa 63.
Iokalariak bere [...] morsa oro galdu dianian. Ib. 69.
Parnasean dabiltzanen sabelak eta moltsak / airez hantzen ez badire, ardura dire hutsak. Monho 68.
Hori eztut sofrituren / monza largaten ezpada. PierKat 56 (seguramente lectura errónea de mou-).
Diharü güti moltsan. Etch 396.
Zer on handia lurrentzat eta moltsarentzat!DvLab 190.
Bi molsa diru heldu zaizko. Laph 245.
Musan ezarten zütien dihariak. EvSIo 12, 6.
Sedazko moltsa gorri eder batetik atheraturik [hamar-soseko xuria]. ElzbPAd 33s.
Orok, moltsa eskuetan, zilar urreak harat-hunat derabiltzate. JEBur 27.
Bihotza ahurrean eta moltsa xilo xilo xilo. BarbSup 1.
Musa zolán hámar libeáko ürhé bat. LrqLarrajaRIEV 1931, 234.
Zimikoak egiten ziozkan moltsari. LeonIo 12, 6.
Maiteak erran zerautan / moltsa banuenez. / Moltsa, moltsa banuela, bainan / dirurik ez, dirurik ez. (BN). AEY IV 189.
Müsa handi zabaltü behar düke. Herr 20-8-1959, 3.
Moltsa jori baduk. LarzIru 110.
Moltsan sartzen tut eskuak / zure ezkonarazteko. Balad 108.
Despendioak nola diren ta / zer izaritan den moltsa. Mattin 66.
Abendo beroak ez du laborarien moltsarik berotzen. EZBB I 23.
Gure prediku-sariak [...] moltsa orokorrerat ekarriak. LarreArtzainE 265.
v. tbn.
Iraultza 15. Hb Esk 127. Zby RIEV 1909, 227. HU Aurp 163. StPierre 31. Ox 27. Zub 17. Etcham 47. Zerb Azk 63. JEtchep 28. Ardoy SFran 188. Xa Odol 255. Musa: Xikito 4.
azpiadiera-1.1
(Deen I 444). Cartera, billetera. Malbok potreta bat athera zuen bere moltsatik. JEtchep 86.
azpiadiera-1.2
(Urt III 426). Bolsa en gral. Billet ikerzale bat, bere moltsa handia sahetsetik dilindan. BarbSup 83.
Españako karta bat atera zuen moltsatik eta bere sor-hiria erakutsi. JEtchep 81.
sense-2
2.Bolsa, lugar donde se realizan las transacciones. Banua molsaraño <-lç-> merkatari gizun presto baten billa. Volt 173.
Jendeak hasi dirade bilzen mulsera <-lç-> ioateko. Ib. 173.
azpisarrera-1
ARTZAIN-MOLTSA(a-musa S; Foix). Ref.: Alth Bot 4; A (artzain-musa). "Bourse à pasteur, artzain musa" Alth Bot. "Paniquesillo, (bursa pastoris Lin)" A. "Capsulle" Foix. "Artzain moltsa (Capsella Bursa pastoris). Landare guti da hau baino hedatuago denik: nun-nahi heldu da. Ardiek arras maite omen dute. Eskuarazko izen hau ez othe dio Altabek bere burutik atheraturik emana?" Zerb GH 1931, 230. v. ARTZAIN-ZORRO-BELAR.