Tr. Documentado en Leiçarraga y en autores septentrionales del s. XVII, más adelante lo hallamos en AR, Duvoisin y, ya en el s. XX, sobre todo en autores meridionales cultos. La forma deitora la emplean Axular, Ibiñagabeitia y, a veces, Zaitegi. En DFrec hay un ej., meridional, de deitore . Con el significado de "lamentación, lamento", es mucho más común auhen (q.v.).
sense-1
(-th-L, BN ap. A; Lar; -th-SP→vEys, ArchUFH, Dv, H),
deitora (-th- SP, H),
deitora (-th- Arch UFH)
Lamentación, planto (en particular por la muerte de alguien; se refiere tbn. a las demostraciones de dolor cantadas, tipo endechas, etc., si bien los ejs. recogen gralmte. su significación de 'lamentación, lamento' en general). "Planctus", "lamentation pour les morts, luctus" SP. "Clamor" Lar (cf. tbn. "clamorear, tocar a muerto, illezkillak, ildeitoreak jo"). "Lamentation que l'on chantait à la mort et à l'enterrement des personnes; complainte" Dv. "Deithoreko eguna, le jour de la lamentation" Ib. Boza Rhaman enzun izan da, deithore eta nigar eta auhen handi. LçMt 2, 18 (He nigar eta marrubia, TB auhen, marraka eta pleinu, HeH auhen eta marrubia, SalabBN auhen eta heiagora, Dv marraska eta orrobia, Ip nigar eta heiagora, Leon nigar eta marraska).
Zeren eztute enzunen oihurik, nigarrik, marraskarik, deihadarrik, deithorarik, auhenik eta nigarrik baizen. Ax 588 (V 378).
Bad'ez nehor niri obororik / [...] eske iar kobl'edo kantore, / baizi nigar eta deitore. OPo 52.
Akhabatu zituenean / deithore dolorezkoak, / hasi izatu zen isurtzen / nigar bethierekoak. Gç 183.
Gure gaitzez deithorian eta tristuran emaiten dugun denbora. AR 319.
Deithoretara aldatu da ene gitarra. DvIob 30, 31.
Populua deithore handitan egon zen. DvNum 14, 39 (Ol negar).
Jeremias profetaren deithoreak. DvLam tít. (Ol, Ker erostak
).
Nigarrez eta deithoretan egonen dire. DvApoc 18, 9 (He auhen, TB dolu, Ip heiagora, IBe dolumin).
Etxahun Euskaldunaren deitorea. "Des Basken Etchehons Klage"
.IrY 1935, 347 (tit. de la trad. de un poema de A. von Chamisso).
Deitore, negar eta ahuen andi izan zan Sokrate il zanean. ZaitPlat 109.
Koridonen deitora. IbiñVirgil 34.
[Goikoetxea musikagilearen] "Deitoreak". MIH 155.
Lasaiago bizi gara horrelako ispilu egizalerik ikusi gabe, auhen eta deitore darigula. MEIG III 156.
azpisarrera-1
DEITORE-EGUN.
Día de duelo, de luto. Zeren jauna izanen baituzu zure bethiereko argitzat eta betheko baitira zure deithore egunak. DvIs 60, 20.
Deitora egunak iragan zirenean. BiblGen 50, 4 (Urt nigar egin zuten denbora, Ur proguko denbora, Dv deithoreko ephe
).
azpisarrera-2
DEITORE EGIN.
Dar muestras de pesar, hacer duelo, lamentarse, plañir (en particular, 'hacer duelo a un difunto, cantar elegías fúnebres, endechar'). v. deitoratu. Eresiz kantatu drauzuegu eta eztuzue deithorerik egin. LçMt 11, 17 (He nigarrik isuri, TB, Ip, Leon nigar(rik) egin, EvL nahekabetu [sic], SalabBN tristezia erakatsi, Ur adiakatu, Samper negar egin, Or galtzarra jo).
Eta nigar eginen duté harzaz eta deithore haren gainean lurreko regék. LçApoc 18, 9.
Deithore egin darotzuegu, eta etzarete nigarrez egotu. DvMt 11, 17.
Irakhatsozue zuen alabei deithore egiten eta nork-berak bere hauzoari hilkhexuen egiten. DvIer 9, 20.
Abraham jin zen Sarari hilots eta deitore egitera. BiblGen 23, 2.
azpisarrerakoSense-2.1
(Con modificadores). Egizu nigar, deithore min, seme bakharrarentzat bezala; zeren terrepentean ethorriko baita xahutzailea gure gainera. DvIer 6, 26.
azpisarrera-3
DEITOREZ.
Lamentándose. "Deithorez nago, plango" SP. Haren tormentaren beldurrez, nigarrez eta deithorez daudela. LçApoc 18, 15.
Egidazu garazia, / Zurekien, o Maria, / bizi nadiñ deithorez. Gç 135.
Gu etxera etorri geranik ez dezaizula igarri amak betargiz; deitoraz, ordea, negar egin. ZaitSof 45.
Nise nere emaztearen zoritzarreko maitasunez atzipetuta deitorez nagolarik. IbiñVirgil 54.
azpisarrera-4
DEITOREZKO (SP, Dv).
"Deithorezko eresia, cantus lugubris (EZ)" SP. "Ethorriko diren deithorezko egunak, ils viendront les jours lamentables (où l'on se lamentera)" Dv.