Tr. Propio de la tradición meridional, se documenta en los textos desde mediados del s. XVIII. Hasta el s. XX, eralki es la forma empleada por los guipuzcoanos y eralgi por los vizcaínos; en los alto-navarros (Mendiburu, Lizarraga de Elcano y tbn. en alguna ocasión Orixe) aparece iralki . A partir de principios del s. XX, y especialmente en su segunda mitad, el uso de eralgi (aunque casi exclusivamente en su acepción de 'gastar', originalmente vizcaína) se extiende a autores guipuzcoanos. Hay además la forma eaulki en T. Agirre. En DFrec hay 3 formas de eralgi y una de eralki . La forma del sust. vbal. suele ser eralkitze o eralgite, aunque encontramos la forma ealten en BasoM .
sense-1
I.(Vb.).
azpiadiera-1.1
1.
(G; Lar, Añ),
eralgi (V; Añ, H),
eraulki (G-goi-azp),
eraulkitu (G-azp),
eaulki,
idalki (AN-5vill, B),
iralki (AN-gip-5vill, B; SP (sin trad.)),
iraulki (AN-larr, L; Dv),
iralgi (V-gip; H),
ialki (y- G-nav)
Ref.:
A (eralgi, eralki, eraulki , idalki, iralki, iraulki); Etxba Eib (eralgi, iralgi); Asp Leiz2 (iraulki); Iz ArOñ (erálgi), UrrAnz (eraulkittu, iriña), Als (yalki); Elexp Berg (eralgi). Cerner, tamizar (sentidos prop. y fig.)."
Iralgi biar izaten da galbaixan arto-uruna
"EtxbaEib.
"
Erálgitteko [...] uruna erálteko
"IzArOñ.
Harriet da la forma eraialgi (que parece facticia) de la cual hace derivar eralgi, eralki y eragalki (?); añade además eraulki y eaulki, sin precisar en qué acepciones se dan estas variantes; s.v. iralgitzea cita (erróneamente) a Iturriaga, y añade la forma iralki. En LE Urt 178 se encuentra nork eralki oietik, recogido por Azkue; se trata sin duda de una errata por eraiki; cf. ms. 63r ea ots xaiki. v. bahetu. Iralkitzen da iriña. MbOtGai III 277.
Lazki, txusto ta ertxi iralkitzen da an. (239). LE-Ir.
Urun eralgitia. CrIc 63.Eralgi biar da bae zarratuban. MgPAb 151.
Eioten da, eralgi, alderatu zaia. AñLoraS 55.
Ogiginak uruna eralgi. Astar II 70.
Azkenik eralkitzen da zurda bai batean. ItDial 118 (Ur eralgiten, Dv bahatzen, Ip igaraiten).
Baia eralgiteko itxixu. KkAb II 124.
Eguzkiaren sua eralgita datorkigu. LdiIL 145.
Auts ori, iralkiz, Jainkoak euri / berez biurtu dezake. OrEus 263.
Zapi zuri batean [gatzagia] eaulki ondoren. TAgUzt 89.
Oillo txuriya iriña ealten. BasoM 164.
azpiadiera-1.1.1
(Part. en función de adj.).Tamizado (sentidos prop. y fig.). Argi betez ez bada ere, bai argi eralkiz. OrQA 116.
azpiadiera-1.1.2
Cernerse (en el aire). Zeru goian eralgiten ziran odeizko armadak. ABAmaE 364.
azpiadiera-1.2
2.
(Lar, H). Hacer decir; sonsacar."Sonsacar"Lar.
"Tirer adroitement une chose de quelqu'un"H.
v. 2 erasan. Eta ez dira itz ikasiak ain onak, nola Jaunaganako mugimentuak eralkitzen dituanak. AA III 328.
Urak eztu gaitzik, / ark eztu eralkitzen / pasioko itzik. JanEd I 23.
azpiadiera-1.3
3.
(G, AN-araq ap. A
; Aq 657 (G, AN)). "Divulgar"Aq.
"(AN-arak, G), divulgar"A(cuya fuente podría ser el anterior).
Eralgi ta zabalduko daue itza ugari [...] baña ez dirurik. AgKr 131.
azpiadiera-1.3.1
eralgi. "(V-oroz-arr-ple-ger), referir"A.
Alkarri amesak esanda gero, amamari eralgi eutsezan biak zertzelada guztiakaz. AEzale 1899, 401.
Ames gozoak aixa eralgitzen. AgEEs 1917, 170.
Gertatu yakona niri eralgiz. "Dándome relación"
.OrTormes 95.
Bere buru-biotzeko asmo ta gurariak oindio asaba zarren izkuntzan eralgiten dituana. Mañarikua(
inAkesIpiñ 4
).
azpiadiera-1.4
4.eralgi ((V-ple-ger-m-gip ap. A).)
Gastar (dinero). v. gastatu, xahutu. Dirurik ez eralgi. AgKr 131.
Arrek eztu dirurik eralgiko. AgG 121.
Argi agerturik [...] geiago eralgi dan diruak [...] zenbat egiten daben. ForuAB 127.
Zeinbat diru eralki dezuten. AArdi 2.
Dirutza andija eralgi eban. KkAb I 109.
Eralkitzen degun zerbait. JBDei 1919, 357.
Txindi ugariak eralgita. GMantLEItz 67.
Lau errial eralgi bearko dodaz. OrTormes 53.
Diru guztija eralgi arren. LauxBBa 78.
Txanpon batzuek eralgi. LdiIL 74.
Bear-bearrekoa baño eztau eralgi nai. EguzkGizAuz 147.
Nituan apurrak nere gustora eralgi ditut. NEtxAntz 105.
Dirutzak jalekeri ta mozkorkeritan eralgi. EtxdeAlosT 18.
Ez aztu euskerea: gastau ta eralgi bardiñak dira. EgutAr 9-8-1956 (ap. DRA
).
Ontzian irabazi, legorrean eralgi. AnabPoli 47.
Eralgi eban dirua. ErkiagBatB 180.
Bere etxe-ondorea eralgi zun. IbiñVirgil 41.
Lan andiak egin eta dirutza andiak eralgiaz. EtxabuKontu 210.
azpiadiera-1.4.1
Gastar (no referido a dinero). Bere aberastasun agor-eziña geren bidez eralki nai duala. JBDei 1919, 164.
Lio-lanak [negu] guzia eralgiko dute. "Absorberá"
.OrEus 100.
[Gauza] denak eralgiten ditu [...] atezainaren konzientziaren erostekotz. MdePr 103.
Ahoa betean eralgitzen baditugu goresmenak, zer geldituko zaigu egiazki goragarri den idazlan batezko iritzia azaldu behar dugunerako?MIH 137.
azpiadiera-1.5
5.iralgi (H). Desgranar. "Écosser; égrener. I[l]harra iralgitzea, écosser des haricots" H.
azpiadiera-1.5.1
(Fig.)."(G, msOch, Añ), capitular, dirigir rezos. Errosarioa batek eralki, besteak erantzun [...] (msLond)"A.
sense-2
II (Sust.).
azpiadiera-2.1
1.
(V-gip; Añ),
eralgi (Añ),
aalki (V-gip). "(Palo sobre el que se) cierne, (V) urun eralgia, (G) iriñeralkia
"Añ.
"
Urún-eralkixa, la madera [para cerner la harina]. Arta-aálkixa, ídem"Iz ArOñ. .
azpiadiera-2.2
2.eralgi. Gasto. Lazkak edo eralgiak berriz (gastuak) izugarriak izan bear dira. AyerbEEs 1915, 157.
Zuzenduriko soroski ta egindako eralgi gustijak sarturik. ForuAB 133.
Despendio edo eralgien ordaintzea. LfELit 225.
Eralgieri buruz puntxatzeko. Lf(
inCasveSGrazi 9
).
azpisarrera-1
ERALGI-BEHAR.
Gasto. Nere eralgi-bearrak ez geitzeko. OrAitork 145.
Platonek berak bakarrik etzitzakean eralgi-bearrok sorosi ta burutu. ZaitPlat 22.
Eralgi-bearrak kendu ezkero. ErkiagBatB 161.