Tr. La forma iri se documenta desde mediados del s. XIX en bersolaris y textos populares meridionales. En DFrec hay 51 ejs. de idi .
sense-1
(gral.; Lcc, IC 443, Volt 55, Mic 5v, SP, Deen II 145, UrduñBerb 398, Urt III 390, Ht VocGr, VP 40r, Lar, Añ, Arch VocGr , VocBN , Gèze, Dv, H, VocB),
iri (V-och-m-gip, G, AN-gip-larr-ulz; VP 37r)
Ref.:
VocPir 426; Bon-Ond 142; A (idi, iri); Lrq; Iz ArOñ (iri), Ulz, R 395; Etxba Eib (iri); EAEL 82; Gte Erd 143; Elexp Berg (iri). Buey."
Idia adarretik, gizona hitzetik atzematen da
"SP.
"
Idiak ots egin, bramar"VP 40r.
"Cabestrear, cazar con el buey de cabestrillo, idi kabrestuaz eizatu
"Lar.
"(Lo que ha de cantar el carro, canta la) carreta, idiak bearrean gurdiak orro
"Ib."
Idia ezta bakarrik uztartzen (BN-mix), [...] cuando uno quiere, dos no riñen"A.
"
Garratza (idi): buey fuerte"IzArOñ.
Cf. Ast Apol 380 ( A): "La voz idirina ha corrido hasta nuestros días y quiere decir 'toro capón', como compuesto de idi, idija, 'toro' e irena, síncopa de irenduba 'capado'". Tr. De uso gral. en todas las épocas y dialectos.
Idi eta ardi [...] salzaleak. LçIo 2, 14 (He, TB, LE, Dv, Leon, Ir YKBiz 58, Ol, Ker idi).
Idi zarrari arran berri. RS 121.
Idiak erausi bearrean, gurdiak iño. "El buey había de mugir y el carro gruñe"
.RIs 49 (v. tbn. O Pr 273).
Orgak idien aitzinian. Saug 138.
Lagunik eztuen / idi bakhoitz flakatua. Gç 75.
Ejiptako [...] Apis idi belzaren üdüria. Bp I 84.
Idia ezin pixarik eginez dagonian zer egin behar den. Mong 589.
Asto idi batzuek / etziñik auspaz. GavS 11.
(v. tbn. O Po 58 y NEtx LBB 304 asto-idiak; cf. infra IDI-ASTO)Bi idi ferra ezarririk. HerVal 183.
Zezin-idi bi. MgPAb 109.
Idi ta beien orroak. VMg VI.
Zoaz [...] / idi uztartzera. ItFab 180.
Diote [...] idi beltza ona dela bethi. DvLab 237.
Idi erostekotan gerthatzen zarenean. Ib. 235.
Idi gizenkorrak. Ib. 235.
Zer idiz nahi duzu mintza natzaitzun? Laneko idiaz ala gizentzekoaz?Ib. 233 (v. tbn. 184, 93).
Zeure idi ezkerra / [...] da / beargin ederra. AzcPB 89.
Lur langintzan [...] idi buztartuakaz. AgKr 205.
Kokozpeko larrua idi zarraren antzera lasai. AgG 374.
Idiak baño urdall obea zeukak. Ib. 188.
Sartu dire goizian / banango idiok, / egin ditue arek / al dituen markok. EusJok II 117.
(116 idi banakoak)Semendien erein garie, idien apatxera be. (V-arr)"[...] hasta la pezuña del buey"
.AEF 1921, 48.
Idi bat puskatuko zuen ukaldia ekartzen dio Piarreri. BarbSup 184.
Idiek gobernatzen. LabEEguna 97.
Oldartzen dire elkargana bi idi bezala. OrMi 58.
Idi uztartuak. Ib. 57.
Yango eileuke orrek idi bat adarrez aurre. (V-arr). AEY III 262.
Zabaldu zunan agoa doakabe arek eta obe zukenan idiarena esan balu!OrQA 104.
"Aida idi"-ka galdu da bere [itzaiaren] abotsa. TxillLet 54.
Badira idi batzu saieskariak, ezin uztart ditezkeanak. [...] Idiok Bizkaian besakari deritzate. ZaitPlat 116.
Goldaketarako idi-koxkorrak. 'Robustes bouvillons'
.IbiñVirgil 95.
Idie bere adarrekin jango lukie. (AN-larr). InzaNaEsZarr 431.
Idiak bear eta zintzarriak erosi. (AN-araq). Ib. 49.
Idiak nekatu, ta gurdiak negar. (AN-5vill)"Ler gaizto egiten ari denari, oraindik errista"
.Ib. 1814.
[Presuak] idiak legez biñaka buztartu. Gerrika 92.
[Semenarioan] guhaur ginen bilakatu laneko idia (orduan ez zen traktorerik), itzaina eta akulua denbora berean. LarreArtzainE 197.
Eta idiakin [lapitz-arria] etxera eraman. Insausti 34.
Gazte denboran ibillia zan / iriarekin itzantzan. UztSas 128 (v. tbn. LEG II 75; LEG I 206 iri).
Orga idien aitzinean. MIH 389.
v. tbn. EZ Noel 48. Ax 27 (V 16). Hm 42. Tt Onsa 42. Ub 29. LE Prog 120. Añ EL1 86. fB Ic III 333. Astar II 203. Zav Fab RIEV 1909, 37. Echag 123. Gy 322. Hb Esk 230. Lard 188. Ur Dial 92. Arr GB 146. Laph 196. Egiat 200. Zby RIEV 1908, 420. Bv AsL 140. AB AmaE 235. Sor Bar 52. Apaol 49. Jnn SBi 13. Ip Hil 193. Arb Igand 94. HU Aurp 200. Elsb Fram 162. ChantP 284. UNLilia 8. Echta Jos 72. A Ardi 39. Lh Yol 6. Ox 99. Laux AB 28. Enb 174. Etcham 200. Kk Ab II 66. Tx B 175. Ldi BB 102. Markiegi in Ldi IL 7. TAg Uzt 230. JMB ELG 67. Eguzk GizAuz 122. Lf Murtuts 33. Zerb IxtS 17. NEtx Antz 80. Bilbao IpuiB 222. Akes Ipiñ 25. Anab Poli 133. Erkiag BatB 50. Vill Jaink 42. Gazt MusIx 113. Balad 73. And AUzta 86. Salav 50. Arti Tobera 271. Alzola Atalak 42. Iri: Echag 74. Zab Gabon 45. Alz STFer 131. Ud 153. JanEd II 140. Tx B 50. MendaroTx 87.
azpiadiera-1.1
Eguerritako kantak: Sarartea edo idiarena. Echag 122 (74 iriyarena
).
v. tbn.
in A Ardi 66 (iriyarena).
azpiadiera-1.2
(Como primer miembro de comp.)."Piel de buey, idilarru
"ADBols.
Idi-kopetako hezurra. Mong 588.
Bistekak idi filetaz. ECocin 6.
Idi muinak. Ib. 55.
Idi zintzarri andi bat jotzen du. SorAKaik 127.
Idi-buruaren azurrakaz. EchtaJos 137.
Idi-larretako izpazterrean. ZaitSof 17.
Idi-larru-oparia. Ib. 27.
Jango leuke arek [...] idi-anka bat perra ta guzti. SMZirik 70.
Idi-lepo-egiñak. 'Bœufs immolés'
.IbiñVirgil 94.
azpiadiera-1.3
"(L-ain), estéril (hablando del hombre sin hijos)"A.
azpisarrera-1
BASA-IDI.
v. basidi.
azpisarrera-2
IDI-ADAR.
Cuerno de buey (instrumento). Entzun arazten badu norbeitek azkoner idi-adarra / gogoratzen zaut hiltzean Rolan gaitzak igorri deidarra. Ox 29.
Berebiziko zarata atera oi zuten zintzarri, idi-adar eta pertzakin. EtxdeJJ 171.
azpisarrera-3
IDI-ALDE(S ap. Lrq; H). "Troupe de bœufs" H. v. IDI-TALDE.
azpisarrera-4
IDI-APUSTU.
Apuesta de arrastre de piedras por bueyes. v. IDI-DEMA. Idi-apustu batean jokatu dira eun ta irurogei milla erreal. IztC 245 (v. tbn. D 179).
Bultza egiten zuten, iztarrak atzera luzatuta, idi-apostuetan idiekin ikusten [dan] bezela. AnabUsauri 76.
Idi apustua Mekoletaren aurka jokatu. LabEEguna 115.
Badaukat azten etzaidan idi apustu bat.BBarand 185.
v. tbn. Garm EskL I 138. Iri-apustu: AzpPr 43.
azpisarrera-5
IDI-ASKA.
v. itaska.
azpisarrera-6
IDI-ASTO.
Buey(es) y burro(s). Cf. IDI-BEHI. v. A Morf 591. Sudurrek eraztunez idi-astoari bezala zulatu. OrMi 93.
Idi astoek estalpe artan. OrPoem 519.
azpisarrera-7
IDI-BEGI(Urt, Lar, Izt C 44, Hb, Lcq 105 y 107). "Buphthalmos, idi begia, idi begi belharra" Urt III 425. "Albihar, yerba, que también se llama ojo de buey y manzanilla" Lar. "(Crysanthemun coronarium), ojo de buey" Lcq 105. "Buphthalmum salicifolium" Ib. 107. Klabelin bat naiz idibegi bat aoan dula. AmezPlat 15 (ap. DRA).
Eguzkitako landetan, / kukupraka ta idibegi / epel. 'Tibias chiribitas'
.GandElorri 48.
azpisarrera-8
IDI-BEHI(Pl.). Bueyes y vacas. Cf. IDI-ASTO. Gipuzkoan arbia esaten jako [naboari]. Gure artean arbia anabakeagaz iatekoa da ta naboa idi-beientzakoa. AEzale 1897, 326a.
Idi-beiak ipiñi edo kendu [...], sal-erosketa berrietan asi. AgG 255.
azpisarrera-9
IDI-BELARRI.
"Idibeharri, oreille-de-bœuf, nom qu'on donne au bulime oreille-de-bœuf, genre de testacé" Hb.
IDI-DEMA(G-to, AN-gip ap. A; idi-tema G ap. A). "Prueba de bueyes que consiste en hacerles arrastrar piedras de gran peso" A. v. IDI-APUSTU, IDI-LEHI, IDI-PROBA. Guzizko eresia dute gipuzkoatarrak idi tema oetara. IztD 179.
Idi eta bei-tema oek Gipuzkoan jokatzen dira. IztC 246 (v. tbn. 242, 245).
Ollar borroka edo idi dema. AgG 80.
Gure aurrekoak idi-dema, aizkoran-edo oso pozik jardun oi ziran. MAtxGazt 56.
azpisarrera-13
IDI-ELI(S ap. Lh; idi-ele BN ap. Lh). "Troupeau de bœufs" Lh. v. IDI-TALDE.
azpisarrera-14
IDI-ESTABLIA.
"Bovile, idi estáblia, [...] iditégia" Urt III 390.
azpisarrera-15
IDI-ESTALKI.
"Couverture de bœufs" Hb.
azpisarrera-16
IDI-GANADU.
Ganado vacuno. Orduan ez zan idi-ganadurik ango basarrietan iñon ikusten. BAyerbe 24.
azpisarrera-17
IDI GIZEN.
"Bœuf gras, engraissé" H. Urthe guziez, ortzegun gizenez, idi gizena paseatzen da xingola flokaz aphaindua. ElsbFram 162 (v. tbn. 160).
azpisarrera-18
IDI GIZENDU.
Buey cebado. "
Iri gizendua, cebón"VP 39r.
Hamar idi gizendu, eta bertze hogoi idi bazkatokitakoak. Lg I 328.
Nun [...] sesingei edo idi gizendubagorik?MgPAb 131.
Amar idi gizendu eta ogei zebatu gabe edo larre-idi. Lard 210.
Laborariak idi gizendutik egin behar du mozkinik hobeena. DvLab 235.
azpisarrera-19
IDI-GURDI.
Carro de bueyes. v. IDI-ORGA. Idi-burdiak eta arreoa / eztegukoen aurrera. AzcPB 119 (Ur PoBasc 170 idi-burdijak).
Kaleetako idigurdi ta zalgurdiak. AnabDon 49.
Idi burdi bat, gizona alboan eta katea aurrean. OskKurl 112.
v. tbn. Kk Ab II 122.
azpisarrera-20
IDI IKEL(H -kh-). "Bœuf impropre au travail; bœuf qu'on engraissé pour cette raison" H. v. ikel, itel.
azpisarrera-21
IDI-JABE.
Dueño, propietario del buey. Idi-jaubiak. MgPAb 193.
Idi-jabeak eskatzen dio, pagaburua egin dezan. AA II 191 (v. tbn. EusJok II 95).
Iri-jabiak ango lanari / etziyon ondo iritzi. TxB I 249.
azpisarrera-22
IDI-KATE(V ap. A; Izt C 232). "Cadena pequeña con que se atan los bueyes" A (s.v. kate).
azpisarrera-23
IDI KONKOR.
Búfalo. v. idiaketz. Oihanetako basa-ahuntz, orein, zaldi, idi-konkor, aker [...]. GAlm 1959, 43.
azpisarrera-24
IDI-KOROTZ.
"Idikhorotz, bouze, fiente de bœuf" Hb. En Larrasquet hay idigorotz, sin trad. (s.v. idi).
azpisarrera-25
IDI-LEHI.
"(FSeg), prueba de bueyes" A. v. IDI-DEMA.
azpisarrera-26
IDI MALTSO(-ls- Lar, Hb; -lts- H; idi manso H). "Cabestro, buey que guía a los toros" Lar. "Idi mansoa, maltsoa, bœuf doux, privé" H. "Sonnailler" Lh.
azpisarrera-27
IDI-MIHI.
azpisarrerakoSense-27.1
a)(S; Dv, H, Alth Bot 20; idimimsLond ap. A; Lar, Izt C 44, Lcq 121 y 122). "Lengua de buey, buglosa, lenguaza, melera" Lcq 121. "Pulmonaire" Alth Bot 20. "Escolopendra, buglosa, lengua de buey (Bot.)" A. "(Anchusa italica), buglosse d'Italie, idi-mihia" Zerb GH 1933, 119. "(Scolopendrum officinale), scolopendre, idi-mihia" Id. ib. 1934, 332. Cf. VocNav: "Idi-min: nombre popular del hongo 'fistulina hepática'". Martxoan [...] "begi-handiak", "idi-mihiak" eta "suge-belharrak". BarbPiar I 113.
Eztularen kontra [...] idi-mihi ura. LarzGH 1934, 411.
Eztularen kontra [...] idi-mihia, scolopendre frantsesez. ZerbAzk 89.
azpisarrerakoSense-27.2
b)"Langue de bœuf"H.
Bertze gisa bat idi mihiaren preparatzeko.ECocin 5.
azpisarrera-28
IDI-MINGAIN(-aiñ G-to ap. A). v. IDI-MIHI.
azpisarrera-29
IDI-MULTZO.
Manada de bueyes. v. IDI-TALDE. Atzeman ahal zuketen lehen idi multzoaz jabetzerat. Prop 1896, 258.
azpisarrera-30
IDI-OHOIN(ithohoin BN, S ap. A; VocBN, Dv, H). "Nom que le peuple donne aux étoiles composant la grande ourse" VocBN. "Les voleurs de bœufs (de la légende); grande ourse (VocBN)" Dv. "Idi-ohoinak, osa mayor (BN-baig-lab) Darric" DRA. Zazpi-izarren, zazpi-auntzen, zazpi-idien, ithohoinen edo idi-uhuiñen eresiak. DarricRIEV 1912, 226 (228 idi-ohoin).
azpisarrera-31
IDI-ORGA.
Carro de bueyes. v. IDI-GURDI. Itzain bat zohan bidean / idi-orgen aintzinean. Etcham 190.
azpisarrera-32
IDI-PARE.
Pareja de bueyes. Ienkoak eman zian gizon hari [...] zazpi mille ardi [...], bortz ehun idi pare. TtOnsa 51.
Idi-pare gizen bi. MbIArg I 211.
Laborantzan hari zela hamabi idi pareekin. Lg I 356.
Idi parea saldu. LabEEguna 101.
Eraman omen zituzten bi idi-pare [...], lardaia eta lera. JAzpiroz 18.
v. tbn. Dv Lab 94. Zab Gabon 106. Sor Bar 52. Or Eus 140n. TAg Uzt 264. SMitx Aranz 85. Etxde JJ 55. Salav 11. Zendoia 17. MEIG VI 101. En DFrec hay 11 ejs. de idipare.
azpisarrera-33
IDI-PROBA(iri- V-gip). Ref.: Etxba Eib; Elexp Berg. "Prueba de bueyes. Iri-probia dago berbatuta datorren domekarako" Etxba Eib. "Iri probia jokatudetsa Ibargaiñ-ek Azkoitiko onenari" Ib. "Elgetan iri-probia egoten da Ferixa Nausikuan" Elexp Berg. v. IDI-DEMA. Gure idi-probaetan, garrantzi aundia du uztarriak. GarmEskL I 138.
San Juanetan, errian idi probak eta abar egon ei ziran. Gerrika 114.
Arri jasotzen, eta idi-probak jokatzen ere bai.Albeniz 154.
azpisarrera-34
IDI-PROBALARI.
"Actor en prueba de bueyes. Por elipsis probalarixa y más común, probarixa. Ibargain alkate izandakua luzero, iri-probalarixa zan" Etxba Eib.
azpisarrera-35
IDI-SALDO (S ap. Lrq).
Manada de bueyes. v. IDI-TALDE. Xahala jauztekan / idi saldo erditan. ArchFab 187.
azpisarrera-36
IDI-SAMALDA.
Manada de bueyes. v. IDI-TALDE. Idi eta bei samalda andiak. IztC 31.
azpisarrera-37
IDI-TALDE(Lar, Añ, H). "Boyada" Lar. "Vacada" Lar y Añ. "Troupe de bœufs" H. Iditalde bat larrean. OrMi 144.
Idi-talde eta [...] zekorrei. IbiñVirgil 92.
azpisarrera-38
IDI-TRATU.
Comercio de bueyes. Joko luze debekatu, idi tratu falsiazko, tabernetako tranpa. CbEg II 359.
Idi-tratuak itxita. BilbaoIpuiB 222.
Iri-tratuan ez du / asko irabazten. UztSas 238.
azpisarrera-39
IDI TXORDO.
"Se dice del buey que tiene los cuernos hacia delante y las puntas hacia dentro" Iz ArOñ (s.v. txorda).
azpisarrera-40
IDI-UZTARRI(SP, H (que cita a Oteiza)). "Idi uztarri bat, une paire de boeufs. Bortz idi uztarri, cinq paires de boeufs" SP s.v. uztarri. Borz idi uztarri erosi zitiat. 'Iuga boum'
.LçLc 14, 19 (Brunet idi-uztarri, Oteiza iri-ustarri, Ker idi-buztarri; He, AA III 421 idi ustarri, Ker idi buztarri; TB, Dv, IBk, IBe idi pare).
Aingeruak beren idi uztarri zuri galantakin pozik soloan bear egiten. CbEg III 335.
Burdi bat, idi-buztarri ta guzti. ABGuzur 118.
Itzai bat bere idibustarriakin. JMBLEItz 95.
Goldeari erantsita zeukan idi-uztarri yatorrena. GoenY 1934, 179.
Idi-buztarriagaz orduntxe ioian etxe ondotik Patxo aundi. BilbaoIpuiB 167.
Beribil astunen bat ala idi-buztarriren bat ete etorren begiratu ostean. ErkiagBatB 75.
Idi buztarriz ikatza eroan / sarri Bilbo alderaiño. Ayesta 102.
azpisarrera-41
IDI ZAHAR(SP; idizar Lar; iri zar VP 39r; itzar SP, vEys, H). "Itzarra, vieux bœuf, idi zaharra" SP. "Cotral, buey viejo, idizarra" Lar.
azpisarrera-42
IDI-ZAIN.
"Nerf de bœuf. Idizainez azotatzea, fouetter de nerfs de bœuf" SP.
azpisarrera-43
IDIZAIN,
IDIZAINTZA.
v. itzain, itzaintza.
azpisarrera-44
IDI-ZAKIL.
"Zakilla, idi zakilla, nerf du bœuf" SP s.v. zakilla.
azpisarrera-45
IDI-ZIL(V; Añ; iri-zil V-ger-gip; VP 38r). Ref.: A (idi-zil, irizil); Etxba Eib y Elexp Berg (irizil). "Verga de toro, idi-zila" Añ. "Azote, verga, ombligo de buey" A. "Asko dira esaten dabenak, irizilla biar dala... bestientzat" Etxba Eib. "Irizilla erabiltzen zan kaballuak arriatzeko" Elexp Berg. Jotzen degula / zirt, zart idizil batekin. "Látigo"
.BorrB 9.
Agindu zuen idi-zillakin zeatzeko. Lard 335.
Txikotaz edo idi-zillaz gorputza odolduten. ABeinB 81.
Zartakadak emon deutsaz [...] idizil biur bategaz. ErkiagBatB 188.
Iakitun leinuarentzat min-bizi, izurrite ta idi-zila izan. ZaitPlat 103 (v. tbn. 101).
v. tbn. Azc PB 255. Irizil: Aran SIgn 50. Ag Kr 64. Etxba Ibilt 470.
azpisarrera-46
IDIZKO.
"Qui est de bœuf. Idizko arthaldea, troupeau de bœufs" Dv.