1.
(S; Lecl, ArchVocGr, Hb, Gèze, H),
durrunda (S; ArchVocGr, Dv),
dulunda (BN-mix),
dunda (S)
Ref.:
A (dunda, durrunda); Bon RIEV 1912, 415s (düründa , dülünda); Lrq /düünda/; Gte Erd 290. Trueno; rayo. "Durrunda, uhulgia, orzanza, le tonnerre" Arch VocGr (que sin embargo s.v. orzanza, da la forma con -r- simple). "Bruit de l'orage, du tonnerre. Düründak hanitz lotsatzen nai, le tonnerre m'effraie fort (CantIzp). v. ihurtzuria" H. "Algunos distinguen entre durrunda o dürründa, 'trueno lejano' y ihurtziri 'trueno cercano'" A. Cf. Ip, carta a Bon (Eusk 1957, 183): "Pour le tonnerre on dit düründa et ühülgia, pour l'éclair iñhazia". "Dünda egin düzü (S), dündaz ari düzü (S), dündaz jauntsi düzü (S)" Gte Erd 290 (s.v. trumoiak jo du). Leiçarraga (Decl ã 7v) da durunda como equivalente suletino de igorziria. Tr. Documentado únicamente en textos suletinos desde finales del s. XVIII.
Eta düründa erori / hanitz etxetara. StJul(ms.) 18v.
Anastasa, lauretan hogei ta zortzigerrenian, düründak erre ziana. Egiat 190.
Zazpi düründak bere mintzuak erantzün zütien. "Septem tonitrua"
.IpApoc 10, 3 (Dv ihurtzurik).
Orai goguan hartüko düzü nula sor ditakian irurziriak, iñhaziak eta düründak. IpDial 118 (It turmoiak, Ur trumonadak, Dv ihurtzuriak).
Orratzak bildü dütü bi elektrika harien indarrak eta emaztia izan da düründak jorik bezala. Eskual 31-1-1908 (ap. DRA
).
Ülhün beltza goizik jinik, iñhaziak harrat hunat beren argi lotsagarriarekin, dünda aldiz orruaz eta karraskaz. P. ChiberoGH 1930, 455.
sense-2
2.(H), durrunda (R-uzt, S ap. A; Dv), dundara.Ruido estridente, estruendo."Son éclatant, comme celui de la trompette"Dv.
"
Durunda. Doit au propre et généralement signifier 'bruit sourd', c'est un terme onomatopéique, comme dindaia, dudundea, dunduria, qui s'ils ne sont pas au fond identiques, sont analogues"H.
"
Erle-durrundak ezkila-durrunda urdu du (R-uzt), el rumor de las abejas se asemeja a la resonancia de las campanas"A.
v. durundi, turrunta. Eta turutaren durrunda emeki-emeki handituz zihoan eta urrunago helduz. DvEx 19, 19.
[Otsa] oian barrenen durunda egiten zuten egurgiñaren kaskatekoena zan. ZinkCrit 27.
"Alperroi, esnatu", nozipein oztotsak / durunda gogorraz oartzen dautso. GMantGoi 42.
"Biotz-begietan" olerki-idaztiak [...] yaso txalo-durundak. Markiegi(
inLdiIL 7
).
Tiriki-tauki-tauki / Olaren durunda. "El estruendo"
.OrEus 210.
Zurrunbilloa ez dator urrun, / aren atzetik dundara. "El trueno"
.Ib. 342.
Une artantxe, eguerdiko amabien kanpai ots astunak, iru, iru eta iru, burrundara ta durunda sakona zabaldu eben inguru osoan.ErkiagArran 28.
Batez bere, emakumeen oiuak ziran, aidean durunda zoli eta samingarria egiten ebenak.ErkiagBatB 9.
Danba! durrunda bat entzun zan. OskKurl 49.
azpiadiera-2.1
Mugan itxaron; luzaro bage / malkorrak kanta-dundara."El eco del canto."OrEus 260.
sense-3
3."
Durrunda (S-saug), (adj.) temps orageux"Lh.
Cf. 1 dundu (2).