Tr. Documentado al Sur desde RS; al Norte lo hallamos únicamente en textos del s. XX y su uso es bastante menos frecuente que en la tradición meridional. La forma general es kuku ; hay un ej. de kuko en D. Aguirre. En DFrec hay 6 ejs. de kuku .
sense-1
I .(Sust.).
azpiadiera-1.1
(gral.; Lcc, Urt V 258, Lar, IztC 198, VocBN, Dv),
kuko (Lar, H)
Ref.:
Bon-Ond 145;
VocPir 467;
A;
ArzdiAves 161;
IzUlz;
IzArOñ;
IzAls(
karrankatu
);
EtxbaEib;
HolmerApuntV;
SMEiPáj;
ElexpBerg;
GteErd 206;
ZestErret
. Cuclillo.
"
Kukiak untsa khantatü zian (S-saug), expression pour dire qu'on a réussi"Lh(v. infra KUKUAK JO).
"
Urrengo kukua eztau orrek entzungo, ése morirá pronto [...] (V-ple)"AEY III 315 (v. infra KUKU EGIN (c)
).
"
Kukuak txantxagorrixan abixan lagatzen dittu bere arrautzak aren kontura
"EtxbaEib.
"
An kukue dau joten
"HolmerASJU 1968, 140.
"
Kukuak soiñua ongi jotzen du (G-zap, AN-gip), kukia ari da kantuz (BN-ciz)"GteErd 206.
Kukuen kantatzean, euri ta eguzki. RS 70.
Bestiak bazterretik / iya illik otzak / ez duela gortuko / kukuaren otsak. Noe 60.
Kukua oihu berari."Le coucou chante lui-même son nom"
.HbGH 1929, 81.
Kukuak egiten du maiatzean kuku, garagarrillean gelditzen da mutu. (Canc. pop. inA
).
Kuko, eskillaso ta pagousuen jarleku. AgG 211.
Asi da kukua / kantari basoan. JaukolBiozk 93.
Kukua ixan arren / txori ain zurra / udabarrija zaintzen / gustiz zugurra. Enb 167.
Kukuba lenengoz entzuten dogunetan diru askorik ba-daukogu aldian, urte gustijan etxaku txindirik paltako. AltunaEuzk 1930, 447.
Estali eziñik egotxuekin / kuku alperrak jarria / arrautza izugarria. MendaroTx 96.
Zugatz batean kukuak soñua jo-ta beste batean beste kukuak erantzuten zuen. InzagRIEV 1933, 415.
Kuku bat hauteman nuen mendi zilo batetarik. JEtchep 111.
Kurloi ta egaberak; kuku ta amillotx lotsagabak. ErkiagBatB 38.
Kukuak kuku dagianeko / Marti-zozoa kantari. BEnbNereA 201.
Nere ardiyetatik / askotatik gutxik / adituko dirate / kukuaren otsik, / bildur naiz geldituko / ote naizen utsik. Auspoa 60, 146.
Kukua entzuten duten alkar-maiteak, beren eztaiak urrean dituzte. NEtxLBB 51.
Epaillaren atzen aldera / asiko zaigu kukua. UztSas 63.
Kukua etorri, gosia etorri; kukua fan, gosia fan. (G-nav). InzaNaEsZarr 55.
Andra Mari Martikoz agertu zan kuku; San Pedro Bagillekoz martxau egin jaku. (V-ger). EZBB I 34.
Bere umeak, jaiotakoan, il egingo zituala; eta kukuarena bakarrik aziko zuala.BBarand 42.
v. tbn. Sor Bar 17. Iraola EEs 1913, 70. Kk Ab I 66. Ldi BB 74. Goen Y 1934, 93. Or Eus 220. Basarri 39. Gand Elorri 151. MItziar Txoriak 61. Olea 20. Xa Odol 197. BasoM 83. Ataño TxanKan 43. MMant 49. Ostolaiz 23. Insausti 65.
azpiadiera-1.1.1
Ez da [bertsolari] ezagun-ezagunetakoa (Mikelazuloko Kukua esaten diote gaitzizenez), eztarri bajua duelako edo. MEIG I 108.
azpiadiera-1.1.2
Epaillaren aurrenean, kuku aurretik, azitegian erein litezke [ezkurrak]. Munita 41.
sense-2
II .(Adj.).
azpiadiera-2.1
1.(Uso pred.).Escondido, oculto."Oculto"A(que cita a Chaho).
Orma-zuloan kuku eduki-dirua, / lên baiño lên daiteke eskuz aldatua. OrEus 29.
Egunez kuku zeuden bareak / intzetara dira gauez. Ib. 319.
Gordegu hontan / gertatzen niz andienik; / kuku, obeki / gauzak ikusten ditut nik. "Escondido"
.OrPoem 515.
Len barraturik eta zabarturik kuku zeudenak. 'Se ocultaban'
.OrAitork 258.
Barreneko ixil-gelan kuku eukazan gogai, antzirudi ta kilika guztiak. Onaind(
inABOlerk 10
).
Nora zaitut kuku, / maitea, ni emen lagaz intziri?GaztMusIx 181.
Zu kuku egonik, ontzia / nork eramanen zuzenez kaiarantza?Ib. 129.
Non zaude kuku, maite? / Emen nuzu mingulin. Or(
inGaztMusIx 197
).
Mozkorreriari buru egitea ez da aise, mozkorreria baitago bihotzean kuku. SoEgHerr 13-10-1966, 1.
Bere hutsak beti kuku gibeleko zakian, / Bertzenak aitzinekoan guziak agerian. Erramuzpe(
inOnaindMEOE 1115
).
azpiadiera-2.1.1
Ixil, begi-kuku, burua makurrik. "
la mirada hundida"
.OrPoem 524.
"La mirada hundida."OrPoem 524.
azpiadiera-2.1.2
Nublado, oscuro (ref. al tiempo atmosférico).
"
Denbora kaxkarra da (V-gip, G-azp, AN-5vill), denbora kuku da (lainotsu, ilun, goibel, baina euririk gabea) (B), [...], denbora mutua, kukua, motela (iluna) da (AN-5vill, BN-arb), [...], aro kukia (BN-arb)"GteErd 86.
"
Atzo eguzki ederra ta gaur berriz kuku
"(B, comunicación personal)
azpiadiera-2.2
2.(Sc ap. A; H (L, BN))."Agneau, chevreau tardif, né dans l'arrière saison, ordinairement chétif et peu propre à s'élever. [...] Bildots kukua, kukuia, kukia (BN, S). Ce terme est appliqué à une sorte de produits tardifs, parce qu'ils naissent quand déjà le coucou chante. Par extens., chétif, malingre, de mauvaise venue. [...]. Haur kukua
"H.
"3.º trigo que crece poco; 4.º niño de pocas fuerzas"A.
"Faible, impuissante, au physique et au moral. Gizon kukua!, homme inutile"Lh.
v. infra KUKU-BILDOTS. v. tbn. 2 kukuma.
azpiadiera-2.3
3."Bobo, corto de luces, inexperto, poco avispado. Kukua izan ez balitz, diru asko irabaziko eban
"EtxbaEib.
azpiadiera-2.4
4.Derrotado, vencido, fracasado.Cf. infra (III, 1). Mezperetarik landa, Lerdu-Bedekarraxek, blekan, iraüntse die Biskay-Espelen kuntre. Azken aipathiak kuku baratü dira. Herr 28-8-1958, 3.
sense-3
III .(Interj.).
azpiadiera-3.1
1.(Lc, BN-ciz ap. A).Fuera!; ¡abajo!."Palabra de desafío"A.
"
Kuku txerrena!, ¡guerra al diablo!"BeraEEs 1914, 85.
"
Kuku!, ¡guerra!, ¡muera!, ¡fuera!"Ib.85. Kuku Eskualdun uzkurrak; [...] beren [...] mintzaiari gibelez edo sahetsez itzuliak. HUAurp 214.
Fuera Berdoly! Kuku framazonen esku-makila!Ib. 145.
Biba Lekorne! Kuku Hazpandarrak!JEBur 32.
Kuku! Kuku Kamelua! Kuku, anda, arraza arthikitzaileak! Kuku debrusa guziak! BarbSup 60.
[Zazpi jaunak] irrintzinaka hasten ziren eta... kuku lehoinak, ohoinak eta Moroak [...] oro beren ziloetarat itzultzen ziren. Ib. 164.
Alde batetik gu, españar yatorrok; bestetik Marx-kume ta Euskaditarrak. Kuku oiek!OrQA 76.
Biba azeriak! Kuku zakurrak!JEtchep 31s.
Bethi egin laguntza gaizki ekarriak diren dohakabe guzieri, kuku traidore barne beltzekoak. EtchebObrak 10 (ap. DRA
).
azpiadiera-3.2
2.
(G-azp, L, Sal, R; H)
Ref.:
A;
ZestErret
. "Cri par lequel on avertit qu'on est caché, quand on joue à cache-cache"H.
"Se dice para manifestar que se ve (voc. puer.)"A.
"Haur hizkeran, norbera ezkutatuta dagoela egiten den deia. Hola, Aimar, kuku!
"ZestErret.
"Kuku" hari, hau zuen xoil xoilik ihardetsi amatxik: "Bainan, nundik sartu ziizte?".LarreArtzainE 221.
sense-4
IV .(Onomat.).
azpiadiera-4.1
(V-ger-arr-m-och-gip, G-azp-goi; H)
Ref.:
AEY I 107;
IzArOñ(
San Juan
);
ElexpBerg
. (Onomat. del canto del cuco)."Chant du coucou"H.
"
San Juanez kuku, San Pedroz mutu
"IzArOñ.
"
San Pedroz kuku, San Martzialez mutu (esaera zaharra)"ElexpBerg.
Kukuak baten zidan jo puntua kuku, / eranzun nion ez dek jan naikoa zuku. ABAmaE 404.
Udaberriyan azaldutzian / kukuak euskal mendira, / ku ku egiñaz. IraolaEEs 1913, 70.
Kukubak alde gustijetatik, alkarren leian letxerik, kuku ta kuku!KkAb I 66.
Kukuak ku-ku / zugaztijan goxetik / abestu dausku. Enb 180.
Kukuak pozik, kuku ta kuku. Ib. 130.
Kukuak zazpi urtean eskolan ibili ta kuku baino besterik ezeban ikasi. "No aprendió otra cosa que cucu"
.AEY I 107.
Mitxeletiak lorarik lora, / kukua kuku abesten. BEnbNereA 55.
v. tbn. Gand Elorri 151.
sense-5
V.(Como segundo miembro de comp.).
azpiadiera-5.1
Anti-, contrario a.
Arana-kukurik aundiena (anti-aranista aundiena), Azkue R.M. dugu. OrEEs 1927, 248.
azpisarrera-1
HARI KUKU ETA HONI KUKU. "Molestando a unos y a otros"AApend.
azpisarrera-2
KUKU-ADAR.
azpisarrerakoSense-2.1
a)
(V, G-azp)
Ref.:
A;
AEY III 329;
ZestErret
. "
Kuku-adarra edo belakadarra esaten da zugatz bat (batez bere aritxa ta pagoa) iñausi ta gero usteldu eztain, ebagi barik isten dan adarrari"Ezale 1897, 167a.
"Rama que se deja sin cortar al podar árboles, a fin de que suba la savia y no se pudra el tronco"A.
"
Kuku-adar, rama no podada; litm., del cuclillo (Vc...)"AEY III 329.
azpisarrerakoSense-2.2
b)"(Sal, R), árbol que cortado por la base se recuesta sobre otro"A.
azpisarrera-3
KUKUAK ALDREBES JO. Fracasar, ser adversa la fortuna.
Uste izaten genduan, maiorazkoa nola zan, gure etxera ekarriko zuala. Baiña kukuak aldrebes jo zigun.BAyerbe 78.
azpisarrera-4
KUKUAK JO.
azpisarrerakoSense-4.1
a)Favorecer la suerte.
Lanean ari denari kukuak joiten dio. Egunaria 30-10-1957 (ap. DRA
).
Jendek laket dute xantzak laguntzen duen buruzagia: eta de Gaullen izarrari kukuak jo diola maiatzean, gutik dudatzen dute. Herr 30-10-1958, 1.
Langile zuzenari kukuak joiten. EZBB II 43.
azpiadiera-1.1
(G-azp, AN-5vill) . (En distintas exprs. ref. a la suerte)."
Porrot egin du (G-zap), [...], uste ez zuen kukuak jo dio (AN-gip-5vill), uste ez duen erara jo dio kukuak horri (G-azp), uste ez zuen kukua aditu du (AN-5vill)"GteErd 124.
v. KUKUAK MAKUR JO, KUKUAK OKER JO. Baña gaizki jo zion / soñua kukuak [txitxarrari] / uda joan eta zuen / atzeman neguak. ItFab 55.
Oxaldek, fortuna egiteko parada bazukeen [...]. Kukuak ondikotz bertzela joa zakon. Ox 193.
Beste kukuak joko liguke / gizonak gizon bagiña. EAOlBe 89.
Xemenek egin balitek oker berbera beste kuku batek jo lieke soñua. EtxdeAlosT 31.
Mattini, etzion berak nai zukean kukuak soñurik jotzen. EtxdeJJ 145.
Etzela ori etxekoek zebilkiten elburua ta ustegabeko kukuak jo ziela soñu. Ib. 77.
azpisarrerakoSense-4.2
b)"(V-gip), perderse, arruinarse"A.
v. KUKU JO (b).
azpisarrerakoSense-4.3
c)"(R-uzt), ponerse ronco"A.
azpisarrerakoSense-4.4
d)
(V-gip, AN-larr)
Ref.:
AspLeiz2;
ElexpBerg
. Cantar el cuclillo.
"
Kukuak yo, cantar el cuclillo"AspLeiz(s.v. yo
).
"
Asitta dago kukua joten
"ElexpBerg.
Agur egiten dizut kukubak jo arte. Noe 25.
Zu lo zaudela kukuak jo du / ia makiña bat aldiz. Olea 33.
azpisarrera-5
KUKUAK MAKUR JO (G-bet, AN-5vill, L-ain)
Ref.:
A;
ACPV 797;
AEY III 292
. "Ser adversa la fortuna"A.
"
Kukuak makur jo dio
"LanderEusk 1926 (II) 64.
v. KUKUAK OKER JO. Gu zarrak ginan iru, / irabazi naiz zerbait diru: kukuak makur yo digu. ACPV 797.
Ez dezaket ez, [...], esker onik horri bihur [Harpeko Sainduari] ; / San Thomas nuen beilari lagun: kukuak jo zautan makhur; / etxerakoan minez ai-ei-ka nindabilala niz segur. Ox 22.
Ehortzi zuten Oxalde apezik gabe. Nunbeitik ere, hobirainokoan kukuak makur jo!Ib. 196.
Kukuak makhur jo zioten eta, baionetak xixpen puntan, jauzi egin ginioten gainerat. ZerbGerlan 22.
azpisarrera-6
KUKUAK OKER JO (G, AN-gip)
Ref.:
A;
AEY III 292;
GteErd 124, 286
. "Ser adversa la fortuna"A.
"
Porrot egin du (G-zap), [...], kukuak oker jo dio (AN-gip)"GteErd 124.
"
Kukuak oker jo dio (G-azp-goi, AN-gip)"Ib. 286.
v. KUKUAK MAKUR JO. Edo ta kontuak etzituzten ondo atera, edo ta kukuak oker jo zien; beñepein Mikolex, amabost egun barru, kartzelan zegoan. UrruzUrz 84.
Disimulatu nai zuben baño / kukuak oker jo diyo. EusJok 95.
Kapitanakin itz egitera / juanak ziran propiyo / saiatu-faltik etzuten baña / kukuak oker jo diyo. TxB I 182.
Andik bitara Zumaia an dute; / [...] kukuak oker egun artan jo; / ôk bear zuten bandera. "Mal les cantó el cuclillo aquel día (tuvieron mala suerte)"
.OrEus 398.
Bañan alperrik, aurtengo ontan / kukuak oker jo diyo. Auspoa 63-64, 111.
Lan txarrak ditu jokuak, / aurtengo ontan makiña bati / oker jo diyo kukuak. Auspoa 93, 98.
Batasunaren itz ederrakin oker jo digu kukuak. Auspoa 111, 110 (ap. ELok 310
).
Kukuak oker jo zizuten orduan.TxGarmBordaB 68.
Jendea engañatuta dirua irabazi nai zuten. Kukuak oker jo zien. BBarand 183.
v. tbn.
Auspoa 59, 91. Ataño TxanKan 265.
azpisarrerakoSense-6.1
Gero ikusi zuten kukuak / txit oker jo zietela. BasarriAuspoa 112, 116.
azpisarrera-7
KUKU-HARI (V-gip). "
Kuku-arixa, neskatilla ikasigabeak lenengotan egiten zuten ari zakarra zan; edo ta arigai oso zakarrakin egiten zan aria ("ori kukuai frakaak eiteko"). Burla egiteko bakarrik artzen zan izen ori"IzLinOñ 181.
azpisarrera-8
KUKU-HARITZ. "
Kukuaritz (Gc), árbol (no sólo el roble) al cual se le ha podado sin dejar ramas laterales"A.
"
Kuku-haritz (Lf), arbre malade"Lh.
azpisarrera-9
KUKU-BALA (V-arr-oroz-gip),
KUKUMAL (S)
Ref.:
A(
kukubala, kükümal
);
Ezale 1897, 167a;
ElexpBerg
. "
Kuku-balea (Arratian), [...], garau gogor gogor, zugatz-adarretan urteten daben batzukaitik esaten da"Ezale 1897, 167a.
"Agalla seca de robles, alcornoques"A.
v. KUKU-SAGAR. Kuku-sagarra lako mutiko gorri gorritxua ta kuku-balea lakoxe tartain tartaine nintzen. ABGuzur 123.
azpisarrera-10
KUKU BAT EGIN. "
Kuku bat eiñ, bisita laburtxo bat egin. Biar etxeruzkuan kuku bat eidazu
"ElexpBerg.
azpisarrera-11
KUKU-BELAR (G-azp, AN-5vill)
Ref.:
A;
ZestErret
. "Digital"A.
Cf. VocNav: "Cucubelarra, nombre vasco de la planta llamada digital o dedalera (Valle de Bertizarana)"v. KUKU-PRAKA
azpisarrerakoSense-11.1
b)
(G-to, AN-5vill). "La hierba con cuya flor blanquecina y ovoide juegan los niños haciéndola estallar"IzTo.
azpisarrerakoSense-11.2
c)"Amapola (G)"ArzdiPlant1 277.
azpisarrera-12
KUKU-BENTANA. "Saetera"AApend.
azpisarrera-13
KUKU-BILDOTS (G-azp, BN)
Ref.:
A;
ZestErret
. "(BN), cordero tardío, nacido fuera de tiempo"A.
azpisarrerakoSense-13.1
"(Sal), niño de padres muy entrados en años"A.
azpisarrera-14
KUKU EGIN.
azpisarrerakoSense-14.1
a)
(V-m-gip, G-azp, Sal ap. A). "Declararse inhábil, darse por vencido"A(s.v. kuku
).
"Quedarse imposibilitado, por ej. para negocios"Ib.Cf. VocNav: "Hacer cucú, [...] agotarse, desfallecerse, no poder seguir trabajando o caminando una persona o animal, [...] (Salazar)"v. KUKU JO.
azpiadiera-1.1
"(V-m), morir (pop.)"A.
azpisarrerakoSense-14.2
b)
(V-arr-oroz-gip, R-uzt)
Ref.:
A;
Mdg 144;
ElexpBerg
. "Acechar"A.
"
Kuku egin, es el asomarse de algún escondijo"Mdg 144s.
Giza-gogoari biurriki kuku-egiten dioten benetako korapilo zailak. ZaitPlat 42.
Eta joan, hau ohargabean [...] amatxiri "kuku" eginez. Gaixoa orduan harritu, ez baiginituen sartzean ikusiak. LarreArtzainE 221.
c)"(L-ain), esconderse el sol tras las nubes"A.
Leku epela egongo da, eguzkiak otoi-ostean kuku egin arte. ErkiagArran 126.
azpisarrerakoSense-14.4
d)Inclinarse un árbol sobre otro sin caer al suelo.
v. KUKU GELDITU. [Tantai bi] naiz bat ondotik ebaki, / kuku egin ta zail da botatzen / bestea motz ez baledi. "
Quedan trabados por arriba"
.OrEus 171.
KUKU GELDITU. "(G-to, R-uzt), quedarse una rama cortada, pero apoyada en otra, evitando así la caída"A.
Cf. VocNav: "En Salazar dicen que un árbol se 'ha quedado cucu' cuando al derribarlo tropiezan sus ramas con las de otro y se queda inclinado sin caer al suelo".
azpisarrera-16
KUKU-IGARI.
Maite dut, maite...; maite, egaztiak egadak aña; / maite..., illargiak kuku-igaria gauan beste. Loram 124 (en la ed. de 1996, 'sartu irtenean ibiltzea, kasu honetan ilargia laino artean').
azpisarrera-17
KUKU JO.
azpisarrerakoSense-17.1
a)
(V-m-gip). "Declararse inhábil, darse por vencido"A.
"
Kuku jo dau, ya no puede más"IzArOñ.
"
Kuku jota, makotuta, kakindduta, rendido, agotado"Ib.
azpisarrerakoSense-17.2
b)Fracasar, hacer quiebra, arruinarse.
Nik igarri nion, "erreparto" arrekin laister ku-ku joko nuela. Zubill 137.
Buenos Aires ertzean ollategi batekin ku-ku jo zuela ta bera diru gabe gelditu zala. Ib. 162.
azpisarrera-18
KUKU-LO. "(Vc), ligero sueño, litm., sueño de cuclillo"A.
azpisarrera-19
KUKU-LORE. "(L-ain), digital (bot.)"A.
v. KUKU-PRAKA. Kuku-lorea diotsadan apaingarria azaltzen zait sasiaren alboan. LMujBideG 232.
Salbe-lurra alde dute: [...] (lur-ibilian) [...] kuku-loreak. GatxitegiLaborantza 56.
azpisarrera-20
KUKU-MAUKA. Escondiéndose, a escondidas.
Hemen, oihaleria batzuen gibelean kuku-mauka emaiten da etxek'andrea. BarbSup 86.
Klok, klok, kuku-mauka ari ziren non nahi aphoak eta xixtuka. BarbPiar I 196.
Soldadorik hazkarrenek aithortua zen, bi bihotz bederen behar zirela, itsurat, kuku-mauka hola joaitea zutelarik. BarbPiar II 206.
azpisarrera-21
KUKU-MIKU (Lh),
KUKU-BIKO (Lh). Al escondite.
"Cache-cache"Lh.
Biek [urpekoa eta torpillurra] itsasoan kuku-miku partida handi bat baderamate. Herr 26-6-1958, 4.
azpisarrerakoSense-21.1
Erran gogo nuen soberano, zonbait itzul-inguru gora-behera edo zonbait kuku-miku. Lf(
inZaitPlat XIV
).
azpisarrerakoSense-21.2
Lekanda or dugu, / otz-egaztien ulua, / kuku-miku kuku, / guztien ondoren: / bei ta idien mu. (Interpr?). LMujOlerti 1959, 207.
azpisarrera-22
KUKU-MIKUKA (Lh). Ocultándose, escondiéndose, al escondite.
"À cache-cache"Lh.
"
Kuku mikuka dabiltza (L), pour viser certaines relations, certaines rencontres mystérieuses"LanderEusk 1928 (I) 59.
Iguzkia kuku-mikuka ari hedoien artetik. LfMurtuts 43.
Kuku-mikuka ari dira jende horiek oro memento batez. Herr 11-12-1958, 4.
Eta hi hor (ohean), kukumikuka! Hizan bezalako buzoka, apho beltza! Haugi kanpo huntarat. GAlm 1962, 66 (ap. DRA
).
Kuku-mikuka edo gauza-gordeka artzeak ere badu ondorio onik. Herr 2-10-1969, 4.
azpisarrera-23
KUKU-OTZARA (V-ger). "Persona de poco fuste, litm., cesto de cuclillos"A.
azpisarrera-24
KUKUPE . (En casos locales de decl. sing.).(Bajo la) vigilancia.
Ilargiaren kukupean / urretxindorrak udastean. LoramY 1933, 338.
azpisarrera-25
KUKU-PORRU. "(G, ...), digital (bot.)"A.
"(Lf), digital"Lh.
v. KUKU-PRAKA.
azpisarrera-26
KUKU-PRAKA.
azpisarrerakoSense-26.1
a)
(V-ger-ple-m-gip, G; k.-frakaV-gip; msOñ 39, Izt, k.-pragaLcq 127)
Ref.:
A(
kukufraka, kukuporru
);
ArzdiPlant1 277;
IzArOñ;
EtxbaEib;
ElexpBerg(
kukufraka
)
. "Flor, como la capuchina"Izt.
"Digital (bot.)"A.
"
Kukufrakaak, los digitales"IzArOñ.
"
Kuku-frakaak, la planta de flor azulada"Ib."Especie de planta de donde se saca la digitalina"Ib. 155n.
"
Oiñ kuku-fraka batzuk, txortia osotu deigun
"EtxbaEib.
v. KUKU-BELAR, KUKU-LORE, KUKU-PORRU. Eguzkitako landetan, / kukupraka ta idibegi / epel. GandElorri 48.
Larrosa gorriak, krabelin, kukuprakak...NEtxLBB 95.
azpisarrerakoSense-26.2
b)"
Kukupraka, boca de dragón (V-gip)"ArzdiPlant1 277.
Cf. Baraib: "Chuchufraca (Urbina), narciso amarillo, planta de la familia de las amarilídeas".
azpisarrerakoSense-26.3
c)"Aguileña o clérigos (V-m)"ArzdiPlant1 277.
azpisarrera-27
KUKU-SAGAR (V, G, AN, BN-mix, S, R-uzt; Lcc, Mic 5r, Dv, H(s.v. sagarra
))
Ref.:
A;
Lrq;
IzUrrAnz;
IzArOñ;
ElexpBerg;
ZestErret
. "Agalla de árboles"Lcc.
"Agalla de robles, kuku sagarra, quiere decir manzana del cuclillo porque nace al tiempo que ellos tienen"Mic 5r.
"Excroissance juteuse et spongieuse, ressemblant à la pomme, venant comme les galles sur les plus minces branches des chênes"Dv.
"
Kuku-sagarra (V, G), kuku-adarretan urteten daben garau edo ale bigun gorrizkai esaten iake"Ezale 1897, 167a.
"Agalla de roble, de alcornoque. Se distingue de kukubala y sus variedades en que éstas son secas y kukusagar es agalla fresca"A.
"La agalla blanda y mayor"IzUrrAnz.
Kuku-sagarra lako mutiko gorri gorritxua ta kuku-balea lakoxe tartain tartaine nintzen. ABGuzur 123.
Onurakorra litzake kuku-sagar eioen saporea geitzea ere. 'Noix de galle en poudre'
.IbiñVirgil 113.
Kuku-sagar ori, sekatzen denean, kanika antzeko bola bat gelditzen da.Ostolaiz 23.
azpisarrera-28
KUKU-SOINU. Canto del cuco.
Uda berria joan zan, / bere kuku soñuakin. ABAmaE 395.
Ustez mesede zubelakuan / atera zaio dañua, / sobra aldrebes juan zaiote / aurtengo kuku-soñua. EusJok II 59.
azpisarrera-29
KUKUTIK KUKURA. "De año en año, urterik urtera (V), kukutik kukura (B), kukurik kukura (V-ple), litm., de cuclillo a cuclillo"AEY III 246.