Tr. Documentado en todos los dialectos desde AzkPo. La forma igeri es prácticamente general en la tradición navarro-labortana (pero ieri en Axular). En guipuzcoano igari alterna con igeri . En vizcaíno uger , documentado ya en en el s. XVI en Pedro de Madariaga, se emplea junto a igeri e igari . Hay además igiri en f. Bartolomé, Azkue y Eguzkitza,ugar en f. Bartolomé y Arrese Beitia, iheri en Aresti, iñari (con un sdo. especializado, q.v.) en Anabitarte, e irari (irarin, ines.) en un texto popular de Régil. En DFrec hay 18 ejs. de igeri y uno de igari .
etimologikoa
Etim. Para su relación con ur 'agua', v. FHV 76.
sense-1
1.
(V-arr-m-gip, L, BN, S; Lcc, Deen I 411, VP 46v, Lar, Dv, H),
igari (V-gip),
uger (V-ger; Añ),
ugar,
ieri (H, A),
iñari (Dv(AN)),
igiri,
ingiriRef.:
A(igeri);
OrtVoc(
uger
);
Lrq;
IzUrrAnz
. (Adv.).Nadando; flotando, sobrenadando."Nadador, igeri [-i añadida más tarde] dakiana
"Lcc.
"(Pasar a) nado, igeri, igeritan
"Lar.
"Nageant, surnageant"Lrq.
Anabitarte diferencia entre iñari 'flotando' e igari 'nadando'; cf. igeritu (2). Ene barko negarretan / zaldiak igeri. AzkPo II.
Presonerén hiltzera, beldurrez zenbeit igeri salbaturik itzur ledin. LçAct 27, 42 (He igeri; TB, Dv igerika, Ur, Ker igerian).
[Zur puska] hari datxekala, ieri kostaren irabaztea. Ax 530 (V 341).
Itorik ez gelditzeko igeri ta igeri. MbIArg I 248.
Mutillak igeri ibilliaz leku agirietan. AA II 120.
Itsasoa phasa niro zuregatik igeri. ChantP 70.
Non dirudien kaio nabar bat / itsas gañean igari. Otag(
inFrantzesB II 131
).
Ur zabaletan tximista legez ugar doiala. ABAmaE 445.
Kokotzetik eldu ta erakutsi nizun igeri. Iraola 135.
Igari asi zan. AnabPoli 36.
Arein gaiñean kutxea igeri ebillen. KerGen 7, 18 (Urt flotatzen).
Igari zekiten guziak ibai ura igari-edo pasatzeko agindu zigun.Alkain 123.
[Gizona] beste ontzira bere aalez igari joiala aldendu zan urpean. EtxabuKontu 135.
Tipula-puxka txeatuak igeri dabiltza [zopan]. MEIG IX 108.
v. tbn. EZ Man II 159. He Act 27, 43. Echag 95. It Fab 182. Xe 207. Lard 528. Goñi 74. Echta Jos 252. Enb 61. Laux AB 60. SMitx Aranz 223. Or Poem 541. Erkiag Arran 105. Gand Elorri 186. Gazt MusIx 121. Ibiñ Virgil 99. Xa Odol 109. Igari: AA III 377. AB AmaE 58. Ag Kr 62. MendaroTx 105. EA OlBe 90. JAIraz Bizia 33. Gazt MusIx 135. NEtx LBB 405. Zendoia 113. Uger: Echta Jos 252. Kk Ab II 67 (uger edo igerian). Bilbao IpuiB 167. Iheri: Arti MaldanB 199. Iñari: Anab EEs 1920, 67.
azpiadiera-1.1
(Dv, H) . (Usos figs.). O munduko plazeretan / igeri abillana. EZNoel 53.
Iende aberatsak, jan-edanean ieri dabiltzanak. Ax 409 (V 267).
Onthasunez igeri, bai, ohorez inguratua. Dh 190.
Guri sabelak iaurri / odolez igeri jarri. ChantP 318.
Kontsolazione guzien erdian igeri zagon. JnnSBi 12.
Ikusi dituenean bere adixkide ohiak Panamako saltsa beltz hortan igeri, berriz altxatu du burua. HUAurp 65.
Ardo tartian igari. JanEd II 84.
Deusen beharrik gabe diruan igerri dabilanari. ZerbIpuinak 333.
Loriaren erdian igeri bizi zen beraz Joanes. BarbSup 101.
Arima igeri dago Yainkoari begira. OrMi 122.
Bi gurasoak dira pozetan igari. OrEus 134.
Eztugu ortzak izerdi ta esteak igeri egon nai. ZaitPlat 1.
Ezagun dezu nola zabiltzan / diru artean igari. Olea 32.
Poz-bitsetan igeri geratu yakun Teresa. OnaindSTeresa 60.
Sesio bizia zerigula batzuetan eta arrazoi baketsuetan iheri beste zenbaitetan. MEIG IV 112.
v. tbn. Ch III 5, 6. Gy 66. Hb Esk 46. Arr GB 65. AB AmaE 334. Lap 402 (V 183). Zby RIEV 1908, 414. Prop 1893, 123. Etcham 151. Iratz 32. Basarri 9. Gand Elorri 182. Azurm HitzB 27. Igari: AB AmaE 402. JanEd II 113. And AUzta 124. TxGarm Auspoa 39, 27. NEtx LBB 110. Uger: AB AmaE 334.
azpiadiera-1.2
"
Ondasunak igeri ukhaitea, avoir des richesses surabondamment"H.
"Surabondant: nahi tinak oro batik igeri, il a tout ce qu'il désire, surabondamment"Lrq.
(Estar, etc.) empantanado, cubierto de líquido."
Igeri, en trempe"VocBN.
"
Igeri (BN, S), bien mojado, calado"A.
"
Aurthen urite gaitzak ditugu; lekhu aphal guziak igeri daude
"DRA.
Bi arrautz tomateakin (oliotan igari). AnabUsauri 32.
Sagardoa dana atera zan sukaldera, igari jarri zan. AndAUzta 105.
azpiadiera-1.5
"(S), ligeramente. Igeri ibili, andar ligeramente, como sobre las puntas de los pies"A.
"
Ugari (V-ple-ger), (andar) a buen paso"A.
"D'allure souple et alerte: igeri ebiltia, marcher d'un pas alerte et souple"Lrq.
Arhin eta igeri dabilza, lürbola üngüraria eta argizagi zilharbola xuria. ChahoAztiB 13.
sense-2
2.(Sust.)."
Uger (V-ger-ple-arr), natación"A.
Arrañtxoen igari politak ikusten. AgKr 141.
Amaika igari egin zuten. Insausti 189.
azpiadiera-2.1
(Fig.). Bekatuaren putzuratzen diranak eta beren besoak eta gorputza baruzko igeriz, otoitzez, Mezak enzutez, [...] nekatu nai ez dituztenak. MbIArg I 249.
Beren biotz xaloak zalantzazko itxaso batean igari larrian egon bide zirala. EtxdeJJ 216.
Aundikien seme-alabak ugaritasunean murgil, igari gurian ibilli daitezan. ErkiagBatB 128.
azpisarrera-1
IGERIAN.
Nadando; flotando (sentidos prop. y fig.). Igerian itsas bazterrera zen. MbIArg II 269.
Igerian odeiak dabiltzala pillak. ABAmaE 433.
Igiri edo ugerrean ikasten. ATxirrist 204.
Asi nintzan igarian semearen billa. AgKr 91.
Igarian [...] dakizuelako. Ib. 212.
Goitik azkarrago juan leikela gorputza berez iñarian dagolako. AnabEEs 1919, 244.
Igerian ekin eta ekin, neurriz arago urrundu. TAgUzt 38s.
Igarian zebillen egia bat, adimenaren erresumara eldu nai ta ezin. VillJaink 101.
Nik ez zakit irarin.Errezil 139.
Beste kazu txiki bat bete uretan igerian patata, garbanzu, lenteja, sebo bildriz batzuk... Gerrika 105.
Amaika ibilli egiñak / dirade igarin. Insausti 190.
v. tbn. Mg PAb 182. VMg 5. Arrantz 104. Or Mi 62. Kk Ab II 67. Zait Plat 51. Igarian: Anab EEs 1919, 152. Ldi UO 25. Erkiag BatB 134.
azpisarrera-2
IGERIAN EGIN.
Nadar. Egin zazu igerian, jolastu zaite. MAtxGazt 81.
Orduan, bearbada banakaren batek bai, baiña neskak ez eben igarian egiten. EtxabuKontu 194.
azpisarrera-3
IGERI EGIN(Lcc, Volt 99, SP, Urt I 32, VP 46v, Lar, Añ, H, A; igari e. V-gip, G-to-bet; uger e. V-ger-ple-arr; Madar, Mic 8r, Añ; igiri e. V-ger-m; iragi e. AN-ulz). Ref.: A (uger e., igari, igiri); A Apend (iragi); Etxba Eib (igari e.). Nadar. "Uger, nadar" Madar 108r (posiblemente por uger egin). Madariaga (108r) trae uger, y Azkue igari, igiri (y en Apendiragi), traducido en ambos "nadar", seguramente por uger egin, i. egin. Igeri ahal laiditenak [...] lurrera enpara litezen. LçAct 27, 43 (TB igerikatzen ahal zirenak, Dv igerika zitazkeenek, He igeri ahal zioazkenak).
Perejill tipulakin / olio tartean / igari egingo dek / frijitu artean [dicho por un pescador]. ItFab 82.
Ondo uger edo igeri egitten ekiena zan. EchtaJos 339.
Ori duk morraiei iragitten erakusnaia. (B)'Dar lecciones al maestro'
.InzaEusk 1928, 229.
Lotuta zegoan bezela ezin izango zuan igari egin. AnabUsauri 127.
Emengo igari egin bearrak.Euzkadi 24-12-1936 (ap. Alkain 141
).
Ez dala an igaririk eitxen. SMZirik 125.
Ibai-ertz aldera igari egin zuan. NEtxLBB 53.
Kultura igeri egitea bezala da. MEIG I 109.
v. tbn. Añ MisE 80. Igari e.: Ag Kr 198. JAIraz Bizia 26. Uzt Sas 163. Igiri e.: Eguzk GizAuz 37. Iger e.: Osk Kurl 137. Iher e.: Arti Ipuin 78. Uger e.: Añ MisE 80. Altuna 81.
azpisarrerakoSense-3.1
Flotar. Balio duten bertsoak bakarrak egiñen dute igeri. "Solamente flotarán"
.Or(
inGaztMusIx 18
).
azpisarrerakoSense-3.2
(En sentido fig., expresando abundancia).ºAzkue (s.v. ugar 2) da "(V,...), nadar" y cita el ej. de fB. Urte askotan lotsarizko pekatubetan igiri edo ugar egiten dabeela!fBIc II 27.
Diruzko erreketan egiñaz igeri. ABAmaE 226.
azpisarrera-4
IGERI-EGITEKO.
Flotador. Ekarri eben itotakoa, amazortzi urteko mutil gaztea zan, Reinosakoa. Soiñean igari egitekoagaz egoan, kortxozkoaz. EtxabuKontu 134.
azpisarrera-5
IGERI EGON.
Estar flotando, flotar. Hiri handi harek igeri dagola iduri du uraren erdian. DvTelem 50.
Masta igeri zagoen haren gainean gerorrek gure burua eramaiten dugu. Ib. 91.
azpisarrera-6
IGERI-EGUN. "
Uger egunek, días en que se puede nadar. De costumbre inmemorial, esos días suelen ser desde el día de San Juan a la festividad de Santa Eufemia"(V-ger). OrtVoc.
azpisarrera-7
IGERI-JANTZI.
Traje de baño. Biak alkarrekin joan oi ziran goizero ondarrera, an igari-jantzian jolasean aritzen ziran. AnabUsauri 90.
azpisarrera-8
IGERIRA.
A nadar. Igarira joaten ziran gizonak. AgAL 63.
v. tbn. MAtx Gazt 81.
azpisarrera-9
IGERITAN.
Nadando; flotando. Pasatzeko ingirit(en) ugolde andi bet.
MurSerm
91.
Plomua ta azogea omen dire metale pizuenak, ezi urtu baleitez, gañean lebilke arria igiritan. (21). LE-Ir.
Plei plei beterik basoa, / igaritan jarri dedin / bai biotz gaixoa. JanEd I 115.Nik ez dakit igaritan. OrMi 65.
Lagunarengana maitaro igeritan zoaien musu bat. Ib. 55.
azpisarrerakoSense-9.1
(En sentido fig., expresando abundancia). Kaballero distingitu bat, ondasunetan igaritan zegon bat.
SMSerm
191.
azpisarrerakoSense-9.2
"
Izerdi igeritan da, il sue de façon à être en nage, tout trempe, tout mouillé"H.