Tr. Propio de la tradición meridional; al Norte sólo se documenta en HeH (mahats-mordo ); sg. Lhande tbn. en TB . En DFrec hay 39 ejs. de mordo, meridionales.
sense-1
1.
(V-m-gip, G, AN-gip; VP, Lar, Lcq 34, Dv, H),
morda (V-ger-arr-oroz-och; Añ (+ -ea , det.), Zam Voc),
morde (ArzdiPlant1 278),
mordi (vEys(V)),
mardo (Lar, Añ(V, G), Lcq 34 (G), H),
marda (G-azp)
Ref.:
A(mordo, morda);
IzArOñ;
EtxbaEib;
GteErd 257
. Racimo."
Mordoa, racimo"VP 59r (63r mordua
).
"Támaras, dátiles en racimo, datilmordoa
"Lar.
v. MAHATS-MORDO. Morgotatxoak, nondik etorri bear zuten mordoak. MgCC 234.
Ekusi zituenean mordo ederki elduak. VMg 64.
Mats adar bat mordo elduz beterik zegoana. AA III 297.
Yoan zan mastuira / egozanean dingilizka mordak. ZavFab,
RIEV 1907, 533.
Zaute, zaute, mordoak, / zaute osto-pean. ItFab 135.
Eta zure mastian ere ez dituzu bilduko mordoak. UrLev 19, 10 (Dv, Ol molk(h)o).
Matsdui eder bateko / lenengo mordoak. AzcPB 220.
Maats-batzale batek mordo bat emon eutson limosnatzat. OrTormes 25.
Datil-mordo antzo. OrMi 19s.
Marduldu zaizka mordoak / matsondoari. LdiBB 32.
Maats-aleak mordotan egotea. VillJaink 171.
Thasosko ardantzak eta Mareotisko mordo txuriak. IbiñVirgil 84.
sense-2
2.
(V-gip, G-azp, AN-gip; Izt 56v y 76v, VocCB 431 Dv, H),
marda (G-azp)
Ref.:
A; Iz ArOñ (mordo, orbela); Etxba Eib (mordoaundixa, mordua); Elexp Berg; Gte Erd 14, 192, 223, 257. Montón; grupo; gran cantidad."
Erle-mordoa
"H.
"
Orbel-mordua, el montón de billetes de dinero"IzArOñ(s.v. orbela).
"
Eta sariak bota zittuen Jaunak esandako lekuan, eta mordo aundixa atara eben
"EtxbaEib.
"
Mordua, mucho. Diru mordua eiñ eban utzkerixa bategaz
"Ib."
Milloi mordo bat (G-azp), milloi mordoak irabazi zituan (V-gip)"GteErd 14.
Cf. infra MORDO BAT. Kazubelaan, erlia legez, mordo baten gizon ta andra naaste. fBOlg 67.
Lore-mordo ederrak. Echag 137.
Ondar mordo moldakaitzetan. IztC 148.
Gizon mordoak arnasa baga bertan itxita. ABAmaE 449.
Kee beltz mordo batek. Apaol 63.
Neskatxa mordo baten erdian. Ib. 123.
Krabeliñ sortak eta opill mordoak. AgG 181.
Itz-mordo eten auek. AArdi 84.
Diru-mordo aundia. OrSCruz 25.
Euzkotar mordo galanta. Enb 138.
Izar-mordo aundia. LdiIL 50.
Artuemanari zegokion ogasun-mordoa.EAEg 7-11-1936, 237.
Laño-mordoak. SMitxAranz 63.
Urte mordo bateko illunaldia. EtxdeJJ 170.
Baxoerdi mordo ugaria edan dugu. TxillLet 55.
Gallegu mordoren bat. SMZirik 23.
Atsegin ta atsekabeen mordoa. VillJaink 107.
Itsumustuan artu eban [paper] josiriko mordo bat. ErkiagBatB 91.
Santo Domingo eleizari aurrez dagoan etxe mordo batean jaio zan. OnaindSTeresa 19.
Artu ditek diru-mordo ederra piñudia salduta. TxGarmBordaB 10.
Kolejio batera bialdu genduen il mordo baterako. Gerrika 140.
Bereizgarri mordo bat. MIH 197.
Hispaniako izkribu zaharren mordorik aberatsenaren irakurkera. MEIG VIII 85.
v. tbn. Urruz Zer 52. Inzag EEs 1915, 8. Tx B 186. JMB ELG 41. TAg Uzt 224. EA OlBe 74. JAIraz Bizia 17. Munita 50. Anab Poli 121. Akes Ipiñ 22. Basarri 132. Ugalde Iltz 27. Zait Plat 53. MAtx Gazt 74. Salav 53. Ibiñ Virgil 88. NEtx LBB 70. Etxba Ibilt 472. Uzt Sas 259.
azpiadiera-2.1
Omenaldirik ikusi gabe / kantatu dezu mordua.Azpillaga in Mattin 24. Erango zuen mordua. Uzt Sas 234.
sense-3
3.Masa, carga. Beregandik ustu bait-zuan ainbeste beera-neke emandako mordoa. "Carga" (refiriéndose a los excrementos). Berron Kijote 224.
sense-4
4.(Adj.).Abundante, masivo. Eldu da jente sail gero ta mordoagoa. ErkiagBatB 146.
azpisarrera-1
MAHATS-MORDO(H (V, G; + mahas-); maas- AN-gip; mats-mordo V-gip; masmordo V-m, G, AN-gip-larr-ulz; H (V, G); mazmordo AN-5vill; masmorda V-ger; -ia det. H (+ mahas-); maats-marda G-azp). Ref.: A (masmolko); Echaide Nav 91; Etxba Eib (mats-mordua); Gte Erd 257. Racimo de uva. v. MAHATS-BURU, MAHATS-GOLKO. Cf. Ech 59v: "Masmordón, vocablo antiguo Castellano, quiere decir en Bascuence, racimo flojo y desgajado y de este nombre llamaron a los flojos y desvalidos" y Lar: "Maxmordón, hombre tardo, necio, es voz bascongada, masmordoa, que significa racimo de uvas [...] y llamamos por desprecio con ese nombre a los ruines y necios, y también a los vellacos". Tr. Documentado en autores meridionales desde principios del s. XIX (tbn. en HeH). La forma más empleada es mats-mordo (Zavala tiene además mats-morda ). Hay maats-mordo en fray Bartolomé, Beovide (junto a mats- ) y Kerexeta (Num 13, 24); mas-mordo en Lardizabal (junto a mats- ) y Orixe (junto a mats- y maats- ), matz-mordo en un ej. de Garita-Onandia, y mahats mordo en HeH y BiblE (Num 13, 25).
Ardao gina ondreetako, gizonak eta emakumiak maats mordotz [sic] ta panpanuz jantzita, ordituta ibilten zirian. fBOlg 142.
Mastuiak alan atxurtu, / eta mats-mordaz beterik. ZavFab,
RIEV 1909, 35 (1907, 533 mats-mordoak
).
Mats-mordoak, / eldu ori-oriak. ItFab 135.
Aien luze eder bat / mats-mordo beltzakin. Ib. 189.
Ezpaititezke elhorrietarik bil phikoak, eta hain guti lapharretik mahats mordoak. HeHLc 6, 44 (Ur mats-mordo, Or maats-mordo).
Sardinak sestoan, matz-morduak tolaran eta ladrilluak laban. Garita-OnandiaEgOn 53 (ap. DRA
).
Egarria kentziagatik, maasti batetik mats-mordo bat artu zuan. BvAsL 132 (v. tbn. en la misma pág. maats mordo).
Lur beltzak gari obea ta mas-mordo beltzak ardo biziagoa. OrMi 6 (Tormes 29 mas-mordo, 25 mats-mordo).
Ementxe bilduko dituzu mats-mordo antuak. IbiñVirgil 86 (90 mats-mordo zoritu).
Zure maastiko mats-mordo bai dozu. OnaindMEOE 725.
v. tbn.
Mats-mordo: Lard 90 (52 mas-). Enb 181. Zait Sof 193. Arriand Mt 21, 34.
azpisarrera-2
MORDOAN.
a) En grupo. Alan duaz plazati etxeruz aldi baten naastian ta morduan. fB Olg 72. b) En gran cantidad. Ementxe ere jo dizkigute / txaloak naiko morduan. Insausti 242.
azpisarrera-3
MORDO BAT(Usado como cuantificador indefinido, antepuesto al sust.). Mordo bat egun ta beste ainbeste gau igarotakoan. AArdi 130.