Tr. Documentado desde Oihenart, se encuentra sobre todo en autores vizcaínos; tbn. aparece con menor frecuencia en textos navarros, septentrionales (el ya citado Oihenart, Zalduby y Zerbitzari) y guipuzcoanos (Txirrita, Zinkunegi y Lizardi), sobre todo en la 2.ª acepción. Prácticamente la única var. que aparece en la literatura es putz (sólo hallamos butz en Hualde, Lhande y Constantin, y futz en un sermón alto-navarro). En DFrec hay 9 ejs. de putz.
sense-1
1.
(gral.; Lcc, Mic 9r, SP, Lar, Añ, Dv, H, Zam Voc ; ph- Dv, H),
butz (Sal, S, R; Gèze, H, Foix ap. Lh.),
futz (AN; Aq 707)
Ref.:
A(putz, butz, bütz, futz);
Lh(bütz);
EtxbaEib;
ZestErret
. Soplo; resoplido."Espíritu o soplo"Lcc.
"Hinchar, putzez bete
"Ib."Soplo"Lar, Añ.
"Se dice, sin que huela mal, axiak egin ditu putzak
"UrCarta a BonBAP 1954, 270.
"
Bütz (Sc), espiración del aliento"A.
"
Butz, soplo"Mdg 163 (cf.tbn. 163 "utz, buza"). Putzak pitzen du bela, eta bai hiltzen ere. OPr 401.
An ziran [idiskoaren] putzak, an ostikokak, an orroak, an aoko pitsa. VMg 85s.
Amodijo ori [...] infernutik urtena eta demoninuaren putzagaz isijua. Astar II 138.
Bela bat isiñik dagona, zein itzelzen den futz betekin . (Goñi, 1827-1832). FLV 1991, 148.
Nere musaren det / putza sentitzen. ABAmaE 114.
Mendebal gogorraren putzak [...] estu ta larri garabilzanean. ABeinB 59.
Arrapau eben mutikoa guztiz nekaturik, izurdeak baño putz zoliagoak egitten ebazala. EchtaJos 79.
Süiaren buhatzen hasten zenian bützaz inkhatzak eta ilhintiak tximiniari gora igorten zütian. ConstEskual 18-3-1910, 4.
Aixia emon eutsoelako aren bijoztxubetan ixitu zan gar txikijari, putz bategaz itxali eitekenari. KkAb I 33.
Burni azalari aize-arkak bere butz indartsua ufaka jaurtikitzen ziolarik. LhYol 13.
Ze putz gozoa egin oi daben / udako ipar aixiak!Enb 81.
Maitasunezko putzak bultz einda. Ib. 137.
Aizearen putz sendoak eraginda. ErkiagArran 162.
Etorriko da, zezen zakarren / lepo ta putzez, iparrik. GandElorri 168.
Arima, oien ustez, zer zan? Su mee bat, putz bat edo arnas bat. VillJaink 59.
Aize biguiñaren putzera ikaratzen dira [uztak]. IbiñVirgil 98.
Ez nuen holako putzik salatu, nik eta nik nuen ateka txar hortarik aterabidea aurkitu behar.LarreArtzainE 23.
azpiadiera-1.1
(Lar, Añ)
"(Mi gozo en el) pozo, nere poza putz" Lar (v. tbn. Añ). "(Nuestro) gozo en el pozo, gure poza putz" Ib.
sense-2
2.
(V-arr-gip, G, L, B, BN-baig-ciz-arb, Ae, Sal, S, R; Lar, Añ, Lcq 182, Dv, H; ph-VocBN, Dv, H, ZMoso 65),
butz (Sal, S, R; Foix ap. Lh.)
Ref.:
A; A Aezk 298; Lh (butz); Iz R 405; Elexp Berg; Gte Erd 266; ZestErret. "Ventosidad" Lar y Añ. "Ventosear, [...]putzak egin, bota" Lar. "Pedo [...] especialmente cuando no mete ruido" Añ. "Ventosear, [...] putzak bota, egotzi" Ib. "Vesse" VocBN. "Putza, solo, huele mal también en Vizcaya" Ur Carta a Bon BAP 1954, 270. "Cuesco, pedo sin ruido" A. "Pedo, el silencioso, sobre todo" Elexp Berg. "Uzkerra dena irri; putza dena aharra (BN-ciz)" Gte Erd 266. Eskaratz bako etsea ta andra lotsagea ta ipirdiko putza, gustia onez utsa. "Soplo de culo"
.RS 469.
Aizez izorra zedina putzez erdi zedin. "De vesses"
.OPr 542.
Xurikok badaki ontsa / nori zer utz, nola phentsa: / etxekandreari gantza; / nausiari azken putza. ZbyRIEV 1909, 104.
Putza ere izan ez ta puzkarra dala uste. (G)'Se dice de personas medianas que quieren darse tono'
.AEY III 95.
Putze izan eta puzkarra nai. (AN-larr)'Ez izan, eta bai uste'
.InzaNaEsZarr 267.
Asto zaarrak indarra urri; indarra urri ta putza sarri.EZBB I 48.
azpiadiera-2.1
"
Ori ta astuan putza, igualak. Gauza ezerreza, alegia"Elexp Berg.
Orrek ez dik balio / zakurraren putza. TxB 57.
Argiñ ona zala ta / zakurraren putza. Ib. 20.
azpiadiera-2.2
Or dabila putza bezen bero. "
Ahí anda tan caliente como el cuesco"
.(L)AEY III 270.
azpiadiera-2.3
"
Bütza bezañ arhin (S-saug), (enfant) léger de poids"Lh.
azpiadiera-2.4
"Flato"Lar, Añ.
sense-3
3.Esfuerzo. Zertarako dira indar ta putzak lurrean, / izango badira beti gure kaltean? Mg(
inVMg 106
).
Zetakoira indar-putzak lurrean?ZavFab,
RIEV 1907, 543.
Beste askotan abantetan yako / indarrak, putzak barriro usturik / arrapetako. Ib. 533.
sense-4
4.Fanfarronería. Eztabe ezer balio / barrikeria utsak / ezta Irurak-bateko / Castrotarren putzak. AzcPB 228s.
sense-5
5."(V-m), murria, terquedad"A.
azpiadiera-5.1
(Pl.). "Putzak euki, estar enfadado, de malas pulgas. Se dice refiriéndose a los demás. Eztakitt ze pasatze jakon, baiña gaur egundoko putzak dauzka" Elexp Berg. "Leire aspaldixan putzekin dago (edo dabil)" Ib. "Gaur demaseko putzekin etorri da" Ib. Putzak daukaz orrek. (V-gip, G-azp)"Ése está de murrias"
.AEY III 315.
sense-6
6."Pelota de aire [...]. Erregiak putza ekarri detse gure mutil txikixari
"Etxba Eib. v. PUTZEZKO.
sense-7
7.(Vc ap. A; Añ (V), Izt 85r). (Adj.). "Preciado, que él mismo se tiene en mucho" Añ. "Orgulloso" A. v. HUTS ETA PUTZ. Dollorra otuago atsa putzago. "El ruin más rogado, más sucio e hinchado"
.RS 255.
(tbn. en Otx 68; la trad. de atsa no parece correcta)Zaldito putzak / buru yagiagaz [...] dirautsa. ZavFab,
RIEV 1907, 95.
Baina Castron nunbaistan / dagoz gizon putzak. AzcPB 231.
Dirudun putzak baino / biotz obakoa. Ib. 138.
azpiadiera-7.1
(Ref. a cosas).Pomposo, pretencioso. Euskerari erderazko itz-putzak esateaz gain, besterik oiuztatzez ere bagaituzu euskaldunak zintzurrok larruturik, eta inguruko arrotz guziek asperrarazita. LdiIL 103s.
sense-8
8.(Interj.)."Kakazaharra! Loterixia tokauko jakula ta, putza!
"Elexp Berg. .
azpisarrera-1
HAIZE-PUTZ.
v. haizeputz.
azpisarrera-2
HATS ETA PUTZ.
Jadeando y resoplando. Mandiotaraiño eldu zanean, ats da putz da bero ta lurruntsua, gorputz guztitik izerdia eriola. AgAL 127.
azpisarrera-3
GALTZA-PUTZ.
v. galtza.
azpisarrera-4
LO ETA PUTZ.
Durmiendo profundamente, resoplando. Egun senti aldian nintzala lo ta putz, / gentzarik onenian arima ta gorputz. Enb 132.
azpisarrera-5
PUTZA BIRIBIL.
Populu guzia lasterka bildu zen elizarat eta Clerch dohakabeak, putza biribil, egin zuen bere lana... litania ederrak aditurik. (Interpr?). ZerbAzk 16.
azpisarrera-6
PUTZA EGIN.
Fracasar. Cf. PUTZ EGIN. Sokratek [ikasleei] lagunduko zien. Zereko lagundu! Putza egingo zuen. ZaitPlat 104.
azpisarrera-7
PUTZA EMAN,
PUTZAK EMAN (etc.).
"Deabruak milla asmu ta labankerigaz putza ta gantza emoten deust [...] (Añ)" H. "Putzak emon (Vc), incitar, dar alas" A. "Puz emon (gehienetan txarrerako) (V-arr)" Gte Erd 14. Ez die putzik emango kristau onai jan dezen Sakramentuan Kristok ematen digun osasun ta bizitzako frutua. MgCC 224.
Ostuteko putzak emon. MgPAb 71.
Diabrubak ez dau lorik egiten, putz emoten deutsee bata baño bestia arruago jarteko. JJMgBasEsc 189s.
Deabruak milla asmu ta labankerigaz putza ta gantza emoten deust [...] etse au infernurako egiteko. AñEL2 76.
Gure zorion-egarriari putz eta bazka ematera datozten izakiekin. VillJaink 127.
azpisarrera-8
PUTZAK HARTU.
"Putzak hartu, ensoberbecerse [...] (V)" A EY III 283.
azpisarrera-9
PUTZAK ATERA.
"Putzak etara, jadear en un trabajo, deporte, etc. Arek etara zittuan putzak Arantzazutik Urbixara" Elexp Berg. "Dendarixak etaraittu putzak lapurretan ein dotsan mutikuai segika" Ib.
azpisarrera-10
PUTZ-EGILE.
a) "Phutzgillea, phuz-, puzgillea, souffleur d'orgues, de forge; en général, celui qui souffle" H. b) "Phutzgilea, vesseur, celui qui vesse" H (s.v. phutza).
azpisarrera-11
PUTZ EGIN.
azpisarrerakoSense-11.1
a)(gral.; Lcc, Mic 9r, Lar, Añ, VocZeg 288, Dv; Zam Voc;butz e. Sal, S, R; Gèze, Foix ap. Lh). Ref.: A (putz egin, butz egin); Iz ArOñ, R 287; Etxba Eib; Elexp Berg; ZestErret.
Soplar. "Fuelle de soplar, putz egiteko fuellea" Lcc. Asi zan ardo gorituari putz egiten. VMg 88.
Eta erabili zren edo butz egin zein airek. HualMt 7, 27.
Laster ill eban [argia] agoaz einda putz. ABAmaE 310.
Argiari putz egin da gero. ABeinB 85.
Iparraldetik putz egitten daben aize baketsuak. EchtaJos 279.
Aize-beltz gogorrak putz-egiten du. ZinkCrit 34.
Atzamarrai putz-egiñaz. Altuna 90.
Axioi, putz-egik eunetan. LauxAB 33.
Zer nai dok pa, putz einda aberastia ala?SMZirik 70.
Putz egin eta iraungi dau kandela-argia. ErkiagBatB 109.
Tutu batetik zeihar bethetan zan aizez putz eginik. OskKurl 49.
Lurrezko irudi bat moldatzen eta irudi oni putz egiten. VillJaink 60.
Zuk txistu ariñari putz egin eta nik bertsuak esan. IbiñVirgil 45.
v. tbn. Gand Eusk 1956, 207 (V-gip).
azpiadiera-1.1
(Con el vb. elidido). Zuku beruaz iñoiz galdostu danak, otzari be putz. Otx 68.
azpiadiera-1.2
"
Egizu putz orrantz, enmiéndese (V; msOch)"A EY III 283 (en el dicc.traduce "cura te ipsum").
azpiadiera-1.3
"Putz eiten jakiñ, conocida frase, pasada a proverbio en Eibar, que significa haber una técnica para todo, que es privativa del especialista. --Peseta bi putz eitiarren, Erlojero Jauna? --Ez gizon, peseta bi putz eitten jakitziarren" Etxba Eib.
azpisarrerakoSense-11.2
b)(G, AN, L, BN, R ap. A; SP; ph- H). "Vesser" SP. "Peer, echar cuescos" A.
azpisarrera-12
PUTZ-EMAILE.
Animador. "Procurador [...], putz emollea" Añ. Idazle-talde ori nori eskerrak sortua dan, abiadura zoriontsu onen putzemale nor izan genun ere jakia da: Aita Larramendi.VillEG 1956 (1-2), 73.
azpisarrera-13
PUTZ-ERROSKILLA.
a) "Bollo, rosquilla. Mendaroko putz-erroskillak, erromerixetan saltzen ziran" Etxba Eib. b) "Fig., adj., se dice de las envanecidas por creerse más de lo que son. Bestelako putz-erroskillia jatzu bedori!" Etxba Eib. "Gaztetan putzerroskilla majua izandakua da orren ama" Elexp Berg. c) (V-gip ap. Elexp Berg; putzurruskilla V-gip ap. AntzHizk 262). Interj. que expresa contrariedad, decepción. "Naikua perretxiku batuko giñualakuan eta putzerroskillia" Elexp Berg.
azpisarrera-14
PUTZ ETA PUTZ,
PUTZ ETA PUTZ ETA PUTZ.
Soplando y soplando. Zorgin-aldra luze luze luze bat, santzoka uluka irrintzaka miauka intzirika orroika, baiña beti barreka ta alkarri eskuak emon-da putz da putz da putz ikusi nebazan.ABeinB 57.