Tr. La forma más frecuente es ttipi, que junto a tipi, se documenta sobre todo en textos labortanos, aunque no faltan ejs. de autores bajo-navarros, suletinos y algún meridional moderno (Orixe y Villasante). Txipi, documentada ya en las endechas de Milia de Lastur, es usual en las tradiciones vizcaína y guipuzcoana hasta mediados del s. XVII (posteriormente sólo hay algún ej. en Larramendi o en autores del s. XX); tbn. se encuentra en Lazarraga, en textos alto-navarros y, alternando con xipi, en suletinos; hay tbn. (si no se trata de una errata) un ej. en Etcheberri de Ziburu. La forma xipi se documenta sobre todo en textos bajo-navarros y suletinos, aunque hasta el s. XVIII tbn. aparece en autores labortanos. En DFrec hay 134 ejs. de ttipi, 59 de ellos septentrionales, 23 de tipi, 2 de xipi y 1 de txipi, todos ellos meridionales.
1.
(L, B, BN, S; ArchVocGr, Dv, H),
tipi (L-ain, B; Urt II 233, HtVocGr, Lar, Añ(AN), Izt 90v, H; th-Lecl),
txipi (L, S; Lcc, Gèze, Dv(S), H, VocB),
xipi (S; Volt 96, SP, Urt V 388, Lecl, Dv, H)
Ref.:
A(ttipi, tipi, txipi, xipi);
Lh;
Lrq(txipi);
IzetaBHizt2
. Pequeño; menor; humilde, de poca importancia."Breve cosa, gauza txipia
"Lcc.
"Anchoa pez, sardina txipi adobadua
"Ib."Paruus [...] xiki, item xipi
"ONot 53 (tbn. podría interpretarse la <ch-> como africada).
"Chico", "pequeño" Lar y Añ."
Urak ttipi dire, les eaux sont basses"Dv.
Cf. Lar: "Titi, mico muy pequeño, tipia", en lo que parece una creación etimológica. La grafía th- de Lecluse puede que represente una palatal. v. txiki. Gizon txipi sotil baten andra zan. MLastur 21. Bernard Etxeparekoak haren zerbitzari xipiak. E 5. Ladron txipia (Artaiz, 1563). LexHNav I 148. Zein baita hazi guzietako xipiena. Lç Mt 13, 32 (TB ttipi, Ip txipi; He xume, Dv, SalabBN, Leon xehe, Ur, Or, IBk, IBe txiki, Echn ttar, Ol txee, Ker zee). O fede xipitakoá. Ib. 14, 31 (Leon ttipi; He, Ip, SalabBN, Echn, Samper guti, Dv aphur, Ur, Or, IBk gutxi, Hual, IBe txiki, Ker otz). Nork-ere skandalizaturen baitu ni baithan sinhesten duten xipi hautarik bat. Lç Mc 9, 42 (TB haur xume, Or txikitxo). Ume txipirik oi eta badau, / azaiketako lotsea. Lazarraga A24 1196r. Guztian bezain oso dela / den txipienen zatian. Aldaz 73s. Arren bada errezebi zazu obra ttipia. EZ Man II 3 (Noel 67 tipi, 152 txipi; Eliç 94 xipi). Gauza tipia gatik egina bada [botua]. Harb 163 (469 xipi). Ura ttipi deiño ezin iragan dezakezu, zer eginen duzu bada handi dadinean? Ax 83 (V 57). Ene seme alaba txipi laztantxoak. PredBru 167. Adiskidea gauza xipian behar da porogatu. O Pr 3 (la sibilante inicial puede representar tbn. una africada; Po 32 tipi). Zenbat ere xipi baita [urrikimendua]. SP Phil 29. Zuhainze edo arbre ttipi hura. Tt Onsa 96 (82 xipi; Arima XI tipi). Oso da Jesus egoten / parte ttipienean. Gç 111 (203 tipi). Parropia xipiek. Bp I 23. Zaharrena bere zahartasunaren arabera eta ttipiena bere ttipitasunaren arabera. Urt Gen 43, 33. Den gauzarik ttipienean kausitzen da Jainkoaren probidentzia. ES 142. Naiz dala aundi, naiz txipi. Lar DT CCIV. Nahiz nonbre ttipian, naiz handian. He Gudu 54 (34 tipi). Hañ txipi eta ororen petiko erakutsazü zure büria. Mst III 13, 3. Bide-gaberik ttipiena. Lg I 243. Ni izanen bainaiz bethi tipia eta mugarristatua. Mih 39 (33 ttipi). Zubi tipi baten aldean. Monho 38. ( s. XIX)Ezin lezaketéla eskríbi dignoki zerúko ondasúnen parterik txipiéna.LEDoc 241.
Banidadea dirudi dela yago emastekietan, baña gauza txipiagoetan. (352). LE-Ir.
Ni naz baigorritarra erri tipi <tippi> batekoa. MgPAb 168 (en boca del bajo-navarro).
[Ostiaren] pharte txipi bat. UskLiB 59.
Huts ttipientzat kontzientzia ez axolatu bat. Jaur 118.
Ahal ttipikoa bide zen bikario jeneral hura. Laph 84.
Emaiten zarta txipi bat. CatS 115.
(1 xipi)Izpiritu ttipi eta flako batzuek ziren. Lap 28 (V 16).
Hiri xipian. IpHil 69 (137 txipi).
Judas ttipi edo handi batzu, ixil-ixila egon behar litazkenak. HUZez 198 (Aurp 80 tipi).
( s. XX)Ostatu ttipi bat. BarbSup 33.
Hori bekatü txipia dün. Const 29 (33 ttipi).
Pikor tipi bat. FIr 169.
Mahain xipi batean. Zub 105 (47 ttipi).
Semenario ttipietakoak, hasteko, gaztegi dira sotanaren erabiltzeko soinean. JEBer 73.
Haur ttipia bere jauregirat joan-arazi zuen. ZerbIxtS 33.
Bizidun ok ttipi izanik ere. OrAitork 290 (155 tipi).
Ene aitamak Indoxinako laborari ttipi batzu direla. JEtchep 94.
Gauzarik txipienean. VillJaink 131 (171 ttipi).
Eztul ttipi batzuz. LarzIru 134.
Gorputz tipi genun, baiña zatiak oro egoki ta eiñean zeuzkana. Onaind(
inGaztMusIx 145
).
Arrazista ttipi bat nintzala. XaOdol 27.
Zurezko aska ttipi bat bazen.Etchebarne 29.
Anaia tipiaren balakatzea.LarreArtzainE 22.
Burges ttipitzat ez ezik, irabazten zuenaren neurrian, baita burges ñimiñotzat ere [jo behar]. MIH 366.
v. tbn. Mat XVI. Arg DevB 26. INav 85 (107 xipi). CatLan 77 (132 tipi, 5 xipi). CatB 62 (58 tipi). MarIl 4. Arch Fab 187 (155 txipi). Etch 496 (398 txipi). Gy 101. Hb Egia 17. Dv Lab 67. ECocin 33. ChantP 222 (174 xipi). Elzb Po 220. Elsb Fram 92 (VI tipi). Arb Igand 46. CatJauf V. StPierre 17. Ox 34. Etcham 152. Iratz 33. Mde Pr 83 (70 txipi). Izeta DirG 75. Osk Kurl 213. Mattin 39. Casve SGrazi 56 (108 txipi). Lf ib. 11. Tipi: Ldi IL 44. Larz in Alzola Atalak 116. Txipi: EZarate 18. CantBret 9. RS 500. RG A 60. PasqTo 15. Egiat 157. Legaz 53. Xikito 8. Etxde JJ 206. Xipi: Volt 144. FPrBN 24. He 19, 5. Mercy 28. Xarlem 901. PierKat 62. CatLuz 34.
azpiadiera-1.1
"Surnom par lequel on distingue certaines femmes. Juana-ttipi, Jeannette. Johas ttipi, Jeannot. Mari-ttipi, Mariette"Lh.
"
Maritxipi, Marie, prénom de femme"Lrq.
Eta Juana-ttipik lagundu.Monho 34.
sense-2
2."
Eria ttipi da, le malade est bien mal"Dv.
sense-3
3.
(L-ain, B),
tipi (B)
Ref.:
A;
IzetaBHizt
. (Con nombres de parentesco)."
Iloba ttipi (L-ain, B), sobrino-nieto"A.
"
Nere ilobatipia zein ona den
"Izeta BHizt. "Iloba ttipi aunitz ditut" Ib.
azpisarrera-1
TTIPIAGOAN.
De más pequeño, siendo más pequeño. Nahi dut haurrak frantsesari lotzeko, bereziki hastapenean, behar direla eskuaratik behin higuindu, ttipiagoan amaren bularretik bezala. HUAurp 202.
azpisarrera-2
TTIPIAN.
De pequeño, siendo pequeño. Ttipian, Yainko batek agur egin omen zion. HbEgia 60.
Haizeak derama ttipian ikasi guzia. HUAurp 217.
Ttipian ikusi lekuez. JEBur 7.
Ttipian nolako izan zen Oxalde. Ox 190.
Ttipian ba, behin baino gehiagotan. LfMurtuts 38.
Ttipian xakur txar bat zen, gero handitu bazen ere. JEtchep 31.
Orhit hiza txipian / erakatsi neian khantoria?CasveSGrazi 42.
Ttipian ikusia, betikotz ikasia.EZBB II 115.
Ttipian bigarren amatxi gostu bat hartu baitiot nik atxo xahar on eta goxo horri.LarreArtzainE 26.
azpisarrera-3
TTIPI-HANDI(Pl.). a) Todos (pequeños y grandes). Giren xipi handiak, / zaharrak eta gaztiak, / altxatuko gira guziak.Iraultza 108.
Eta andere Klara / erritik partitzen; / ango txipi-aundiak / beltzez dira bestitzen. (Sal). Balad 75.
"--Zenbat lagun zate etxean? --Ttipi-aundi bagara zazpi (B), [...] --Entre pequeños y grandes somos siete" A. v. TTIPI ETA HANDI. b) "Tipi aunddia (BN-baig), para indicar algo que se cree grande sin serlo, por lo que tiene un valor peyorativo" EI 141 nota. c) Tamaño. Ttipi-haundi ta gora-beherak / utzi detzagun aparte, / askotan haundi eta ederrak / berdiñ ekartzen du kalte. Mattin 152.
azpisarrera-4
TTIPIDANIK(Urt, A (que cita a EZ); ttipidanikan Urt; tipidanik L-ain ap. A; txipidanik L-ain ap. A). Desde pequeño. "A puero" Urt I 8. Ttipidanik sentitutut zure dohain handiak. EZMan II 12.
Amarik gabe ttipi danik gelditu diren haurrak. JEBur 12.
Ttipidanik zoin dugun bat zuk eta nik bihotza. Iratz 153.
Haurrek ttipidanik bizitzen ikasi behar dutela. JEtchep 53.
azpisarrera-5
TTIPI ETA HANDI.
"Tipi ta haundi (L-ain), contando todos; litm., pequeños y grandes" A.
azpisarrera-6
TTIPITIK.
a) Desde pequeño. "Xipitik zuhurra, sage des sa petitesse" SP. Ttipitik baino urrunago danik heldu direla askotan gure ezinbertzeak. Lf Murtuts 39. Tipitik, maite izan ditut eskuara eta eskualdungoa. Larz in Alzola Atalak 117. Gure beharriak ziren ttipitik heziak eta jarriak. Larre ArtzainE 33. b) (Andarse) con chiquitas. Alainka! etzira ttipitik ari! (BN-lab). "Diable, vous n'y allez pas de main morte!". RIEV 1920, 110.
azpisarrera-7
TTIPI-TTIPI(B ap. Izeta BHizt2). Intens. de ttipi. Arrabots ttipi-ttipi bat eskapatu zait. LfMurtuts 22.
Gaztain ttipi ttipi batzu. OskKurl 75.
azpisarrera-8
TTIPI-TTIPIA(Estar, etc.) pequeño. Hura jaun haundia zen, bainan guziek ttipi ttipia agertu behar Jainkoaren aintzinean. Etchebarne 145.
azpisarrera-9
TTIPI-TTIPITIK.
Desde muy pequeño. Adio, seme gaixo maitia! / Nik ttipi-ttipitik / hazi hut gogotik.Iraultza 161.
Ttipi ttipitik ikhasteko gutizia handi bat erakutsi zuen Franzizkok. Laph 123.
Ttipi ttipitik entzuna nintzen herriño horrek gizon bat bazuela bainan bitxia!LeonGH 1923, 530.
Ttipi ttipitik... bainan bakarrik naiz ari. Iratz 86.
Tipi tipitik sorgin itxorioetan hazia. Larz(
inZerbAzk 93
).
Eskolarat joan beharko dela ikasten dute haurrek ttipi-ttipitik. LarreArtzainE 22.
azpisarrera-10
TTIPIXE(VocBN; txipixe S ap. Lrq). (Forma con suf. -xe, de valor aprox.). Demasiado pequeño. "Handixe eta ttipixe bi extremitate dira, berdin gaixtoak" VocBN 184. "Un peu trop petit" Lrq.
azpisarrera-11
TTIPIXEAGO.
Un poco más pequeño, un poco menos importante. Egin ukhan duk hura xipixiago Aingeruak baino. LçHe 2, 7 (He mendreago, TB gutiago, Dv aphur batentzat gutiago, Ker zerbait txikiago, IBk doi-doi txikiago
).
Aratseko biltzar mintzaldietan nonbre ttipixagoan ikusi nituela. LarreArtzainE 327.
azpisarrera-12
TTIPIXEAGOKOÑO.
Un poco menor. Bazituen bi pipa. Baño haundi bat eta bertzea ttipixagokoño bat. Etchebarne 40.