Tr. Los autores septentrionales usan xardin o xardina, los vizcaínos sardin(a), y los guipuzcoanos tanto sardin(a) como txardin(a). Hay además sardia en RS y zardin en Xenpelar (zardiñ-ezur ). En DFrec hay 10 ejs., meridionales, de sardina.
sense-1
(AN-egüés-ilzarb, L, BN, S, R; Lcc, SP, Añ, H; -iña V, G, L, BN, S; Arzdi Peces , Zam Voc),
sardin (-iñ AN-olza),
sardia,
xardina (Dv, H; -iñaUrt II 223, ArchVocGr, ArzdiPeces),
xardin (G, AN-gip, L, B, BN, S),
txardina (AN-gip, Ae, Sal, S; Lar, Añ; -iñaVP 22r, Lar, IztC 205, ArzdiPecesFauMar 35),
txardin (-iñ AN-olza)
Ref.:
VocPir 498;
Bon-Ond 150;
A(sardiña, xardin, txardina);
Lh(sardina, xardin);
Lrq(txardina);
ElizdoEEs 1926, 33;
EtxbaEib;
HolmerApuntV;
ElexpBerg
. Sardina."Anchoa, pez, sardina txipi adobadua
"Lcc.
Andrea ta sardia autsetan auspaz. RS 128.
60 millar sardina .
CartBasa
130.
Katubak daruan sardiniari oratu egijok. MgPAb 123.
Pozik aseko dira txardiña gaziz. AA I 570.
Bakallua, sardiña eta olioaren billa. AA II 167.
Sardina eta bakallaua. Astar II 70.
Sukalde-bazterretan / ez dago eskasa, / bakallaba, txardiña, / bitxigu, legatza. Echag 95.
Xardin, arrosel, marluzak. HbEsk 228.
Sardiñ batzuek badira're, erre aiek. SorBar 102.
Txardiñak eta tripakiak. AJauregiEE 1885b, 213.
Ontzi zabal bat bete sardiña. Apaol 27.
Eta janhari hotza / thalo'ta xardina. ZbyRIEV 1908, 772.
Besigu, lebatz, sardina ta atun. AzcPB 64.
Zuri sardiñea ta besigua saltzen deutsuenak. AgKr 144 (78 sardiñ).
Txardiñaz lepo-leporaño bete. InzagRIEV 1923, 505.
Garizuman, xardin eta makallau. Ox 111.
Untziko xardina eta xingar gizen urdindu guti orai langileen mahainetan. Zub 90.
Astelenetan neretzako / sardin begi gorriya. TxB II 261 (B 72 sardiña).
Bi xahako arno eta hamabi xardina. BarbLeg 147.
Sardiña arrautzatu prijiduak. KkAb II 39.
Gazitutako sardiña. OrEus 371.
Talo, esne ta sardiñari usai txarra erasten diela. Munita 55.
Sardiña guztiak jan. BilbaoIpuiB 36.
Barruan daukaz sardiña mardo bi. ErkiagBatB 121.
Zuretzako sardiñ-billa joan al naiteke?AGoenAgurea 15.
Sardin erdia jan, sardin erdia lan; sardin osoa jan, sardin osoa lan. (G-nav). InzaNaEsZarr 84 (847 xardin (AN-gip)).
Antxobea, eta baita sardiñea be, beti sarez atrapaten da.EtxabuKontu 119.
Ta ari sardiñak-eta eman zizkiotenak an kontu-kontari.JAzpiroz 104.
Itsasoko xardinak. MEIG I 150.
v. tbn.
DurPl 60. Bera EEs 1915, 215. Elizdo EEs 1925, 214. Ort Oroig 59. And AUzta 84. Osk Kurl 104. Sardin: Bil 150 Xardina:ChantP 124. Xardin: Michel LPB 342. Txardina: Iraola 136. Lh Yol 41. A Aezk 228. ZMoso 64. Txardin: Anab Usauri 83.
azpiadiera-1.1
(Fig.). Ez erran ere Ben Barka bera ez zela xixtroko xardinarik hoberena, gogo tzarreko politikero futitu bat zela eta holako. Herr 3-2-1966, 4.
azpisarrera-1
EJITOKO SARDINA.
"Ejitoko sardiña (L-côte), sardina de Quimper" A. Cf. JITOKO SARDINA.
azpisarrera-2
SARDINA ARENKE.
"Sardiña arenke (G-bet), es Alosa vulgaris" Arzdi Peces.
azpisarrera-3
SARDINA-ARRANTZU.
Pesca de la sardina. Sardiñ-arrantzuan bezela, goiz-goizeko garaian itxasoratzen ziran. ElizdoEEs 1925, 215.
azpisarrera-4
SARDINA-BELAR(sardinbedar V-m; A Apend; txardin-belar Lcq 176 A; xardin-belar A, Zerb GH 1934, 333 (-lh-); zardin-belar B, zardin-bedar V-m). Ref.: A (zardin-bedar, zardin-belar); Arzdi Plant1 279. a) "(Asplenium trichomanes), hoja mosaica" Lcq 176. "Xardin-belar, [...] hierba de igual figura [= de correa], brota en las murallas" A. "Ormabedar" A Apend. "(Eanunculus repens), botón de oro (V-m)" Arzdi Plant1 279. b) "Xardin-belar (AN-gip), algas marinas de forma de correa" A.
azpisarrera-5
SARDINA BERRI(xardin berri L ap. A; Ht VocGr 364, H). Sardina fresca. Xardin berri freskoa! Jainkoak daki noizkoa!(L-côte). Lander(ap. DRA).
Sardin berriak erretzeko au dek brasea! BBarand 20.
azpisarrerakoSense-5.1
Itsasuan zer gertatutzen dan / ez al dezute ikusi? / Txardiñ berriya eta antxua / izurdiaren igesi. Tx B II 96.
azpisarrera-6
SARDINA-BURU.
Cabeza de sardina. Xardin-burua baino / obe da oilloa. OrEus 23 (tbn., en la var. sardin-buru, en EZBB I 28).
SARDINA GAZI.
Sardina conservada en sal. Galiziatik dator / sardina gazia. ZavFab,
RIEV 1909, 36.
Bakallao kiskaldu ta sardin gaziak janaz. IztC 179.
azpisarrera-9
SARDINA IHAR(sardiña igar V-m; Lar; sardiñ igar FauMar 34; xardina ihar L, BN, S; xardinihar Hb). Ref.: Zubk Ond 237; Lh (xardina ihar). "Arenque" Lar y Zubk Ond. "Sardin-igarra, arenque" Izt C 207 (en una lista de peces).
azpisarrera-10
SARDINA-SALTZAILE(x- H). Vendedor de sardinas. Sardinsaltzallea txistuak boteaz [...] ebillen bitartean. AgKr 171.
Xardina saltzalea. Ox 163.
Sardin-saltzaille deadar. LdiUO 36.
Baeroian gure sardin-saltzalleak kili-kilika itxaropen bat barruan. BilbaoIpuiB 35.
Ondarroako mariñelak eta sardiña-saltzailleak. AlzolaAtalak 78.
Askotan gertatzen nintzan sardin-saltzalle arekin. Alkain 110.
azpisarrera-11
SARDINA-SARE(xardin-sare L, BN, S ap. Lh; Hb). "Sardinière, filet à sardines" Lh. "Sardíñasarí, sare mota bat (V-ger)" I. Gaminde FLV 1985, 163. Sardiñ sare, itxas aga ta txalopa masteakaz egoki tajutuak. AgKr 216.
azpisarrera-12
SARDINA-SASKI.
Cesto de sardinas. Andra orrek sardiña-saskia jarri zion mai-gañian. AndAUzta 45.
azpisarrera-13
SARDINATAKO.
De la pesca de sardinas. Udabarriko bokart eta sardiñatako aldiari agur-egiñik, atuneta-sasoia, egaluzetea asi oi dabe gure itsasertzeko gizon azkar, zangar, adoretsu ta jasankorrak.ErkiagArran 77.
azpisarrera-14
SARDINATAN(V-gip ap. Etxba Eib). Pescando sardinas; a pescar sardinas. "Emengo jendia, itxasuan da gaur sardiñatan" Etxba Eib. Eztogu sardiñatan alako aukerarik erabili, baiña besigu kosterarik onena geuk egin genduan. ErkiagArran 14.
azpisarrera-15
SARDINA-TXORI(V-ger ap. EAEL 93). Gaviota.
azpisarrera-16
SARDINA ZAHAR(sardiña zar V-ger-gip. (G-nav; zardinazar VocZeg). Ref.: Ond Bac; Iz Als 81; Holmer ApuntV (sardina); Elexp Berg (sardiña-zar). a) Sardina vieja, sardina (o arenque) seca en conserva. "Arenque" VocZeg 285. "Sardina en sal" Ond Bac. "Talu ta sardinzarra artu ta eskola arrekin" Iz Als (s.v. talu). "Sardina vieja" Holmer ApuntV. Cf. Sardinzar usado como apodo en Ag Kr 20ss. Atzo txardiñ zarrak jan eta sagardo berria edan zenutela.
DicM
(ed. 1877) 67.
Sardin zarra jan. Ud 26.
Legatzaren ordez sardiñ zarrak. SorBar 103.
Zuk txardin zarra edo tripakiyak, izkokiya edo eperrak jate ote dituzun. AJauregiEE 1885b, 176.
Bi sardiñ zarrekiñ konforme niok. AlzSTFer 122.
Sardiña zar errea. KkAb I 64.
Sardin zarraren usaia. TxB III 119.
Denda txiki batian, / San Lorentzo kalen, / sardin zarrak bakoitza / iruna errialen.MendaroTx 65.
Sardina zarraren azurra sutara egotzi ebar da. AEY I 345.
Etxean balitz eztirik / edota sardiña zârrik. OrEus 280 (61 sardin-zarra).
Bazkaritzat iru-lau sardiña-zar iruntzi. BilbaoIpuiB 110.
Sardin-zarrok orraitiño!Ib. 110.
Naiago nuke oraintxe laurden bat ogi edo ogi zakar bat zardin-zar pare batekin. "Sardinas arenques"
.BerronKijote 203.
Beste sardin zar bat legor-legorra.AtañoTxanKan 156.
Taloak erre ta sardin zarra edo bakaillaua surtako txingarretan iduki. Ostolaiz 126.
v. tbn.
Sardina zar: JAzpiroz 103. Sardin zar: Ag G 324. JAzpiroz 80. Zardin zar: Auspoa 77-78, 14.
(Usado como insulto). Cf. infra(b). Sardiñazar txalu orrek iraindu bear al-natxeok? TAg Uzt 46. b)
(sardiñazar V-gip ap. Elexp Berg). "Sardinzarra, guardia civil" Garate Cont RIEV 1934, 59. Andoaingo sardiñ-zarrak. Ugalde Iltz 31. Baztarren batean bakarrik arrapatuko balu sardiñ-zar ura! Ib. 42.