1.(gral.; Lcc, IC 442v <ç->, Volt 107, SP, Ht VocGr 319, VP 85v, Lar, Añ, Lecl, Arch VocGr , VocBN , Gèze, LandHizt 367, Dv, Lcq 29, H, VocB , ZMoso 66), saar (AN-gip-5vill-araq-ulz). Ref.: Bon-Ond 150; VocPir 668; A; EI 383; Lrq; Echaide Nav 374-75; Iz Ulz , Als 48 y 79, ArOñ, R 299; Etxba Eib ; Gketx Loiola 39; Elexp Berg ; Gte Erd 25, 50s., 195, 269; ZestErret.
Manzana. "Melapia, especie de manzana, sagar mota bat" Lar. "Labara juan zaittez sagar-errien eske" Etxba Eib. "Sagarrak jarri dittu etxe gañian" Ib. "Otarkada bana sagar (G-azp), saski bat sagar (G-azp, BN-arb), [...], san bete sagar (V-arr), zankada sagar ja(n) euren (V-arr), zareta bat sagar (S)" Gte Erd 269. Cf. VocNav: "Sagar danza, o danza de las manzanas. Baile típico del valle del Baztán. [...] Existe en Baztán otra sagar-danza, bailada sólo por muchachas". Cf. tbn. Echaide Orio 137 sagardantza. Zer ete da andra erdiaen zauria? / Sagar errea eta ardao gorria. MLastur 1s.
Edukak geldirik porrua / eta jan egik sagar eldua. PasqTo 43s.
Ez lurrean sagar edo berze fruitu eztirik. EZMan I 88.
Salbatzaille maite hark gure ganik nahi duen amoriozko sagar bakhoitza. SPPhil 476 (He 482 sagar
).
Sagar, udare, txermen, mats [...]. MbIArg I 119.
Euren denporetan izaten da jan al baño geijago kastaña ta sagar. MgPAb 93.
Xuri zaitzu dotzena bat sagar. ECocin 42.
Gurdi-sagarra lau pezetan da / zortziyan berriz artuak. PE 140.
(s. XX)Jaten ebezan zugatzetatik jausten zirean sagar gordin gogorrak. EchtaJos 29.
Bialdu zituan sagastira sagar-eske. UrruzJBDei 1919, 373.
Deba aldera juanda nitzan / sagarrak txertatutzera. EusJok 97.
Bere ortura sagar-billa sartzen diralako. KkAb II 119.
Egundaino etzuen ikusi ainbeste udare, mertxika eta sagar. Zub 70.
Agur, / soro, sagar, mendiak! LdiBB 66.
Piku ondu ta sagar ximela. OrEus 139.
Domukeria, diño Marxek, sagar eldua lez, bere astunez jausiko da lurrera. EguzkGizAuz 64.
Sagar biltzen ari zan Balendin etxeburuko sagastin. TAgUzt 281.
Bost kilo sagar. NEtxNola 14.
Bestea lo bitartean, onela ostutzen zizkion ainbat sagar. AnabPoli 48.
Amak sagar bat eta semeak / liburua du aldean. Basarri 12.
Keixa, okaran, udare, sagar / arbolatik datozenak / kalean batzuk esaten dute / dirala intzak dakarrenak. AndAUzta 139.
Keixa, okaran, udare, sagar / arbolatik datozenak / kalean batzuk esaten dute / dirala intzak dakarrenak. OskKurl 137.
Komentuko baratza, / sagar ta madari. GandElorri 79.
Norbaitek eskaini sagar bat pilota bezala airean igortzen zuela. ArdoyFran 233.
Itxuraz ona ta sagar ustela. (AN-larr). InzaNaEsZarr 441.
Baltsamo artatik tragoxka bi edanaziko didazu eta ikusiko nauzu sendaturik sagar bat baiño ezeago. BerronKijote 117.
Sagarrak erre gintzazkek. Etchebarne 24.
Sagarra jan goizean baraurik. Ostolaiz 127.
Juaten nitzala sagar nai beste gauza saltzera. Gerrika 28.
Sagarra "ukañi" beharrik ere ez, euskaldun guziek "eskeini" egiten baitute. MEIG II 70.
v. tbn. O Po 17. CartNav 142. Acto 219. El 32. Cb Eg II 63. VMg 14. AA III 556. fB Ic I app. 19. Astar II 156. Echag 95. It Fab 193. Izt C 2. Dv Lab 209. Hb Egia 31. Bil 159. EusJok II 59. AB AmaE 401. Sor Bar 78. Apaol 89. JanEd I 90. HU Zez 182. Azc PB 309. Mdg 153. Goñi 99. Iraola 128. Ag G 61. ForuAG 293. JanEd II 110. Lh Yol 9. Inza Azalp 47. Barb Sup 28. Ox 101. Jaukol Biozk 93. Lab EEguna 84. Lek EunD 25. Markiegi in Ldi IL 14. EA OlBe 28. Lf Murtuts 2. Munita 29. Erkiag Arran 119. Bilbao IpuiB 88. Arti MaldanB 196. Gand Elorri 157. MAtx Gazt 25. Salav 19. Ibiñ Virgil 39. Alzola Atalak 69. Uzt Sas 332. Garm EskL I 38.
azpiadiera-1.1
(V-gip ap. Etxba Eib). Manzana (del paraíso, empleado a veces como referencia al pecado). "Sagar baten kontura ondatu giñan mundukuok" Etxba Eib. Sagar baten iateagatik, gizon baten, are bere ondoko guztiekin, heriotzera kondenatzea. Ax 56 (V 37).
Debekatu zion Jangoikoak Adani paradisuko sagar batetik jatea.MbIArg I 261.
O zer negarrak Adanek egingo zituen, sagar bategatik paraisutik deserrituta ikusi zanean!CbEg II 60.
Ispiritu gaitzkin oetatik batek, sugearen aotik Ebari itzegin, ta janerazi zion sagar debekatua. Ub 9.
Etzenuala egin bekatu loi ta lujuriakorik, zenbat libratzen ote dira sagar ustel au jan gabe?MgCC 162.
Eba sagar ederra ikusiak galdu zuen. Lard 45.
Oi sagar baten khino beltza! Oi bekhatuaren gibelondo garratza!DvLEd 111.
Ai! Ez bagendu jan suge aren / sagar politikakua!ABAmaE 32.
Sobera makhur ikusi zuen eskoletako gazterian eta sagar ustelekin bera usteltzeko beldurrez, mundua utzi zuen. ZerbIxtS 101.
Sagar bat geunkan galazorikan / ta bera andreak proba. BEnbNereA 164.
Proatu egin nai zenduke sagar-lizunetik. MAtxGazt 44.
Bataiatzen gira ta horra desegina / sagarraren jateak jateak egin zuen mina. XaOdol 346.
v. tbn. AA II 90. JJMg BasEsc 141. Astar II 153. Sor Gabon 55. UNLilia 15. Inza Azalp 148. Etxde JJ 137.
azpiadiera-1.2
(Como primer miembro de comp.). "Sagar urte ona da (G-azp), sagar urte txarra da (G-azp, AN-gip-5vill, BN-arb), [...]aurten sagar urte urria da (G-azp), [...]aurten ez da sagar urte (V-arr, BN-arb), [...]sagar urte murritza da (AN-5vill)" Gte Erd 51. "Sagar urtea da (G-azp-goi, BN-arb, S)" Ib. 25. Harrisko xabalak sagar pipita bezalakoak. INav 119.
Gizon guziak ill ziran, Adanen sagar-jate gaiztotik zetorkien, bekatu orijinal, edo jatorrizkoaren bidez. Ub 193.
Nork sagar-tolareak / zur-olez egiten?ItFab 101.
Sagar-jabeak ezin baliatuko dirala beren sagar ta sagardoaz. IztC 142.
Sagar-pilletan txilipurdika ibiltzen dira. SorBar 101.
Sagar-tratalariyak / dabiltza eroso. JanEd I 89.
Orrela esan zioten beintzat Ana Josepari Berrizko sagar saltzalle batzuek. AgG 98.
Elizaurrea, sagar-urteetan sagaztiak alez bezela, gizakiz bete-bete-betea gekusen. AArdi 45.
Oixe bear zan aurtengo sagar / diruak pullan jartzeko. EusJok 112.
Zuaizburura igota ari da lanean sagar-biltzallea. TAgUzt 279.
Sagar-kondarrak biltzen ari zan Balendin. Ib. 303.
Sagar-mota asko. FLab(
inMunita 9
).
Pozik zauden sagar-lapur guztiak. OskKurl 137.
Bezperako sagar-lapurretan, asko ibili ta gutxi ebatsi egin zuten. Ib. 138 (v. tbn. sagar-lapurretan en A BGuzur 152).
Sagar-denboran etortzen ziran kaleko mutil koxkorrak sagarrak ostutzera. Salav 31s.
Platanondo antzuek sagar adar azkarrak daramazkite. IbiñVirgil 84.
Neonek bilduko ditut sagar-ille leunak. "
Lanugine"
.Ib. 35.
Sagarmartxo-lore, zillar-lore; apiril-lore, urre-lore. (AN-5vill). InzaNaEsZarr 1789.
Sagar biltzeak bukatu ditugu. Albeniz 18.
azpiadiera-1.2.1
"Antzuolan bergararrei sagarrerriak deitzen diete, haize asko dutelako, edo" Elexp Berg.
azpiadiera-1.3
(Como segundo miembro de comp., para designar variedades de manzanas). "Eri sagarra, sorte de pomme, pomme des malades" SP. "(Pyrus malus), [...] Andoain sagarra, [...] se asemeja bastante a la jauda colorada, pero las hojas no son tan verdes" Lcq 85. "Altxa-sagar, pomme qui l'on garde pour l'hiver" Dv (s.v. pitar-sagar). "Aphez sagarra, pomme d'anis (de prêtre)" H. "Ian sagarra, pomme á couteau, á manger" Ib. "Algunas variedades de manzanas: aitza-sagar (G); [...] aldaman-sagar (G), manzana oblonga, puntiaguda; [...] altxa-sagar (L-sar, BN-baig-lab), manzanas que se conservan; [...] Andoain-sagar (G), [...]; Azpeiti-sagar; Orio-sagar; [...] arbi-sagar (G-to), la última que madura; asto-sagar (BN-ciz), manzana muy grande; [...] bolin-sagar (V-m), manzana temprana" A. "Baratze-sagar (L), manzana de huertas, agradable" Ib. "Medikusagar" A Apend. "Manzanales. [...]. Se conocen las variedades siguientes: [...]Baltzategi-sagarra, Bergara-sagarra, [...]Elgeta-sagarra, Gesaltza-sagarra, Arratze-sagarra (V-gip)" AEF 1927, 107. "Ardo-, arno-sagar, pomme à cidre. [...] Apho-sagar, pomme d'anis. Artho-sagar, pomme reinette" Lh. "Zenbait sagar mota: agostu sagarra, [...]guenetxe sagarra" Elexp Berg. "Errezil sagar zurixa eta beltza" Ib. v. infra ERREGE-SAGAR, URTEBETE-SAGAR. Sagar oei izena jarri zaiote, Aldamar-sagarrak: beretakorik gitxi agertzen da merkatu agirikoetara. IztC 145.
Maietarako jan sagarrak ere badira Gipuzkoan. Ib. 144.
Andoain-sagarra, panpandoja (ona, sagardo gozua egiteko), aritza (txar antzekua). SorBar 30.
Yondone-sagar batzuk. OrMi 40.
Sagastin bertan pillatan agiri ziran tarteka aurreko egunetan bildutako sagardao-sagarrak. TAgUzt 281.
Badugu ere zer nahi neguko sagar, oro zoin hobeak. "Eri-sagarra", guziz sagar ederra. "Udare-sagarra", ahotik ezin utzizkoa. GatxitegiLaborantza 117.
Orain plazarako jan-sagar-aukera obea zeukagu. AtañoTxanKan 92.
sense-2
2.
(V-gip, G-nav; Lcc, Lar, Añ, H, VocB)
Ref.:
IzAls 51n;
ElexpBerg
. Manzano.
"Mançano árbol, sagarra errexala" Lcc. "Pommier" H. Cf. IC II 327: "Solar de Sagarigar, que quiere decir [...] manzano seco". v. sagarrondo. Ezkurretik ezagun da haritz larraiñekoa, / Bere fruitutik sagarra, bai beretik fikoa. EZMan I 43.
Sagarraren galdurrera salto egin ezakek. (Aranaz, 1688). ReinEusk2 175.
Baratz landareak aldatzeko ta sagar-udareak txertatzeko era ta garaiak. AgG 132.
Alerik ez duan sagarrari, arririk ez. EZBB I 30.
Sagarraren adarraren / igarraren punttaren punttan. "Manzano"
.(Canc. pop. inOrEus 169; v. tbn. en contexto similar Sor Bar 16 y SMitx Aranz 217).
Balendinek sagar-gañetik aleak arduratsu kolkoratzen zitun bitartean. TAgUzt 282.
Zumar, makal, osto-zabal, astigar, altz, arte, gerezi, sagar eta abar. FLab(
inMunita 6
).
Loretan den gure sagarra. NEtxLBB 391.
Arkaitz-tarteka oetan nunai arkituko dituk gerezi-zugaitzak [...]. Sagarra, oraindik poliki bazegok.AtañoTxanKan 91s.
Sagar-adarrarekin sua egin.Ostolaiz 126.
sense-3
3."
Adanen sagarra, pomme d'Adam, saillie au cou du cartilage thyréoïde"H.
"
Adamen sagar (Sal), garguero"A.
"
Ebaren sagar (R), hioides, litm. 'manzana de Eva'"Ib."
Zintzur-sagar (BN-baig), hioides, la nuez de la garganta"Ib. [Zintzurrak] gain-aldean, badu orok ezagutzen dugun konkor bat, euskaraz deitzen dena tokitan zintzur-sagarra, tokitan gorgoila, frantsesez la pomme d'Adam. JEMed 54.
Izaitez, zahartzearekin handixagotzen da, hezurtsuago ere ba jartzen, delako sagarra. Ib. 54.
Herrietako buruzagiek begiratu dute [dirua] kopeta xut, ahoa geldi, zintzur-sagarra andan. SoEgHerr 4-4-1968, 1.
sense-4
4.(Como segundo miembro de compuestos).Fruta, fruto.
"Pomme de pin, (Sal) pinosagar, pinotx
"VocPir 682.
"
Elhorri-sagar, "1.º (BN-ciz), endrina. 2.º (S), fruta del espino"A.
Cf. alesagar, punisagar, URRE-SAGAR, HARITZ-SAGAR, KUKU-SAGAR. Ler-sagar. "
Piña"
.AEY III 405.
Limoi-sagar, laranja ta
albendol, gilgil urritz ta abarrez betea. OnaindSTeresa 93.
azpisarrera-1
ERREGE-SAGAR (V, G).
Ref.: A (sagar); Etxba Eib; Elexp Berg. v. errezil-sagar. Reineta. "La manzana más estimada y de mejor gusto es la reineta, que llaman errege sagarra" Lar Cor 60. "Se conocen las variedades siguientes [de manzanales]: Urtebete-sagarra, errege-sagarra, madari sagarra (V-gip)" AEF 1927, 107. "Errege-sagarrak daroiaraz gaixo batendako" Etxba Eib. Errege-sagarrak. BorrB 35.
Nola sagar klase asko dan [...] udare-sagarra, errege-sagarra, elgieta, libra-sagarra. SorBar 30.
Ara, errege-sagar ederrak. AgG 85.
Bakallaua saltsa gorrian; errege-sagarrak konpotan. NEtxAntz 122.
v. tbn. TAg Uzt 279.
azpisarrera-2
EZPATA-SAGAR(SP Dv, A). "El pomo de la espada" A. Orreik bai burnizko janzkijak, / ta urrezko ezpata-sagarrak!LauxAB 99.
Uztarretako iru guziz gogarakoak dira, ziñez, ta ezpatasagarrai oso egokiak. AmezHamlet 171.
azpisarrera-3
SAGAR-ALE.
Manzana. "Sagarrale, fruto del manzano" A (s.v. ale). Artxoak ez luke, orratio, zaltegarrigo joko sagar-alea biotz erdian.TAgUzt 27.
Eskillaraz zuaizburura igota, kolkora biltzen zitun sagar-aleak. Ib. 281.
azpisarrera-4
SAGAR-AMUN.
"Sagar-amuna, pomme non acide et précoce, mûrisant pour la mi Avril" H.
azpisarrera-5
SAGAR-ARBOLA(V-gip ap. Elexp Berg; VP 85v). Manzano. v. SAGAR-ZUHAITZ, sagarrondo. Inguruan ba omen zituan bost edo sei sagar-arbol eta gañerako fruta oso gutxi. Salav 10.
Etx'aintzineko sagar arbolan xori bat zagon kantari. XaOdol 197.
Sagar-arbol puntatik, gañetik alegia, bildu bearra izaten zan.Albeniz 18.
v. tbn. Insausti 51.
azpisarrera-6
SAGAR-AZAL.
"Se dice sagar-axala, a la corteza de la manzana" Lcq 29. Sagar azal ederra / barruba usteldurik. DurPl 97.
azpisarrera-7
SAGAR-AZPI.
Zona bajo un manzano. Sagar-azpi ta sasi-bazter guziak txolartez betetzen genizkin. AtañoTxanKan 72.
azpisarrera-8
SAGAR BASA (L ap. Lh).
"Pommier sauvage" Dass GH 1921, 731. v. basasagar.
SAGAR GARRATZ(V-gip ap. Etxba Eib y Elexp Berg). Manzana ácida. "Batzuek naixago izaten dabe sagar-garratz gesia baño" Etxba Eib. Zein sagar garratz ezta azal onekoa izaten? ABGuzur 116.
azpisarrera-16
SAGAR GAZI.
a) "(Pyrus malus), manzano agrio, maquillo" Lcq 85. b) "Sagar-mina, gazia, pomme piquant au goût" H. Mai-azkenez gazta ta sagar gaziak. AnabUsauri 32.
azpisarrera-17
SAGAR GAZI-GEZA. "Aldi berean gazia eta geza dena"ZestErret.
azpisarrera-18
SAGAR GAZI-GORRI. "Sagar-mota. Zaporez gaziak dira eta koloreari dagokionez berdetik gehiago dute gorritik baino"ZestErret.
azpisarrera-19
SAGAR GEZA.
azpisarrerakoSense-19.1
a)(V-gip, G-nav). Ref.: Iz Als; Etxba Eib; Elexp Berg. Manzana dulce. "Sagar gezaat, una manzana no ácida" Iz Als. "Beste batzuk gesia lenago garratza baño" Etxba Eib. Sagar gezak, orratio, ez dira ain arduratsu erabilli bearrekoak. Sagardaoa egiteko da mueta au. TAgUzt 279.
azpisarrerakoSense-19.2
b)"(Pyrus malus), manzano dulce" Lcq 84.
azpisarrera-20
SAGAR GEZAMIN(-s- V-gip). "Sagar mota bat, txertatu gabekoa; gusto txarra izaten du" AntzHizk.
azpisarrera-21
SAGAR GORDIN XURI.
"Sagar gordin-xuria, reinette blanche" H. Figura sagar-gordiña sin trad. en Iz ArOñ (s.v. gordiñ). v. gordintxuri.
azpisarrera-22
SAGAR GORRI.
Nombre de cierta variedad de manzana. Sagar-gorriarenak bezain gorri zitun Yolandak bere matrailak. TAgUzt 45.
Mueta askotakoak dira gazisagarrak: errege-sagarrak, Yondone-sagarrak, sagarbeltzak, sagargorriak. Ib. 279.
azpisarrera-23
SAGAR GORRI-BELTZ. "Sagar-mota. Zaporez gazia da eta koloreari dagokionez, ondo heltzen denean kolore gorri iluna du [...]. Sagar gorri-beltzake dexente irauteue; igual ez errege-sagarrak aiña, baña dexente
"ZestErret.
azpisarrera-24
SAGAR IBARBI.
"La clase de manzana ácida que se conserva mucho tiempo" Iz To. v. ibarbi-sagar.
azpisarrera-25
SAGAR-JOTZAILE(El) que machaca las manzanas. Lertuko ta txikituko ditu sagar-jotzalleak tolarean sunpillaren zartakoz. TAgUzt 280.
azpisarrera-26
SAGAR-JOTZE.
Acción de machacar las manzanas en el lagar. Cf. SAGARRA JO. Urte-sasoi berean egiten da sagardoa. Ontarako leenbiziko lana sagar-jotzea da. GarmEskL I 38.
Urrengo arratsaldean auzoko sagar-jotzea ziteken gure tolarean.AtañoTxanKan 49.
azpisarrera-27
SAGAR-LANDARE.
Planta de manzano. Berrogeiren bat sagar-landare gazte, aldatu berri xamarrak, baña ordurako indarrean zeudenak.AtañoTxanKan 144.
Sagarlandarak, orraitiño, zaindu bearra dau landatu
barritan. OnaindSTeresa 23.
azpisarrera-28
SAGAR-LORE. Flor del manzano.
Sagar-lore.'Manzano en flor'
.LdiBB 110.
Ondorengo aitagureak izan oi ziran: bata txerria gizentzeko, bestea beia ez antzutzeko, urrengoa sagar-lorea ongi etortzeko. JAIrazJoañixio 12s.
Or zegok ire / sagar-lorea, / aidea zuriz arrotzen. NEtxLBB 264.
SAGAR-LUR(AN-5vill, G-azp, S; SP, Dv). Ref.: A; CEEN 1969, 224; ZestErret. "Sagar lur bat, verger de pommes en échiquier" SP. "L'espace de terre que doit occuper un pommier. C'est l'ancienne mesure agraire, encore en usage à Aïnhoa, Sare, etc., pour la subdivision de l'arpent" Dv. "El prado-mazanal se medía, y aun otras tierras también, con una medida llamada sagarlurra, que era un cuadro de siete metros por siete: distancia que se dejaba entre árbol y árbol" CEEN 1969, 224. "Zuhaitzen arteko neurriari esan ohi zitzaion eta 5,58 metro zituen gutxi gora behera" ZestErret. 124 sagar lur eta hirur laurden. (1768). SenperEus 73.
Hagak negurri bat duelarik, zenbat haga da luze eta zenbat zabal eremu bat? Hartarik atheratzen da negurria, zenbat sagar-lur diren. Lander(ap. DRA, s.v. haga).
azpisarrera-30
SAGAR MAKATZ.
a) "(Vc, Gc), manzana bravía pequeña" A. v. 1 makatz. b) "Manzano silvestre. Ez da oso ugaria. Sagar txiki asko ematen du" Elexp Berg.
azpisarrera-31
SAGAR-MAMI.
"Se dice sagar-mamiya, a la carne de la manzana" Lcq 29.
azpisarrera-32
SAGAR-MANDAKA.
"Árbol que da fruto ahobado, oblongo, compacto y de pulpa muy amarga, sagar-mandaka" Lcq 85.
azpisarrera-33
SAGAR MIN.
(V-arrig, G-nav, L, BN, S; H). Ref.: A; Arzdi Plant1 279; Garate Cont RIEV 1933, 102; Lh; Iz Als. "Manzana silvestre" A. "Sagarmiña, manzano silvestre (en Aralar navarro)" Arzdi Plant1 279. "Pomme piquant au goût" H. "Pomme acide" Lh. "Sagar mina, la manzana y el manzano silvestres" Iz Als. Cf. VocNav s.v. sagarmín y saguermín.
Cf. Arzam 391 (1475): El linaje de Sagarmjnaga. Baztertu ta saldu ezinda gelditzen diran sagar miñ ta motelak. VMg XII.
azpisarrera-34
SAGAR-MIHURA (AN-gip).
Muérdago. "Beiak susaltzen diranean, sagar-miguren ura eman bear zaie, [...] se les debe dar agua (cocida) de muérdago" A (s.v. susaldu). Ardixak ume-ondokua bota daixen sagar-biboren ura egosita emoten dostegu. (V-gip). GandEusk 1956, 211.
SAGAR-MUIN(B; VocB; -muñ B; sagar-mun BN-ciz; Deen II 41; sagar-fuiñ L). Ref.: A (sagarmuiñ, sagarfuiñ); Izeta BHizt2 (sagarmuin). "Jugo que arroja la manzana cuando se está asando" A. "Sagarmuin oi goxoa izeten da. Sagarmuñe ona da" Izeta BHizt2.
azpisarrera-37
SAGAR NINIKA.
"Sagar ninika, pomme nouée" Dv (s.v. ninika).
azpisarrera-38
SAGAR-ONDOZKO.
Manzano. v. sagarrondo. Bildu izan zirala laurogei sagar ondozkotatik, laurogei ta bi zama sagardoren gaiak. IztC 143s.
azpisarrera-39
SAGAR-ORPO (V).
Ref.: A; Elexp Berg (orpo). "Manzano; litm., talón o pie de manzanas" A. "Gure Uesandixan berrogei sagar-orpotik gora egongo da" Elexp Berg.
azpisarrera-40
SAGAR PANPANDUJA,
SAGAR PANPANDOJA.
Manzana reineta. v. panpanduja. Neska motz masaill zuri gorri, sagar panpandoja bezelakuakiñ. AlzSTFer 117.
Arbol makalak, aritzak eta bulebarrekuak sagar panpandojak ematen dizkitek. Iraola 59.
azpisarrera-41
SAGAR-PATS (H).
Orujo de manzana. "Mahats, mats, sagar, intxaur, oliba... patsa, marc de raisin, de pomme, de noix, d'olive..." H (s.v. patsa). v. mahaspats, OLIBA-PATS. Balinbada sagar phatsik, edo mahats phatsik, bazkari ematen zaio eta nahastekatzen. DvLab 100.
SAGARRETAN.
Cogiendo manzanas. Orma-ganetik ortura sartu ta sagarretan dabiz mutiko asko. KkAb II 119.
azpisarrera-44
SAGAR-SABI (G-to-bet ap. A).
a) "Almáciga de manzanos" A. b) (V-gip, G-azp). Ref.: Elexp Berg; Gte Erd 99. "Retoño de manzano sin injertar. Sagar-sabixa, gurian be Goiko Kainpian artu giñuan; landaratarako, gero mentau ta itteko. [...] Sagarran azixa botatzen bok sagar-sabixa izengok eta bestela irisagarran zera izengok" Elexp Berg. "Sagar sabiak mutegian landatzen dira (G-azp)" Gte Erd 99.
azpisarrera-45
SAGAR-SASTRAKA.
"Abundaba el manzano (sagar sestraka) manzano sin injerto (G-goi)" AEF 1927, 107.
azpisarrera-46
SAGAR-TIRRITA.
"(L-sar), jus de pommes" Lh.
azpisarrera-47
SAGAR-TXORI(Sc ap. A; -xori BN ap. A; H, Dass-Eliss GH 1924, 412). "Sagar xoria (oiseau du pommier), mésange" H. "Paro, abejaruco, pájaro pequeño conirrostro" A. "Sagartxoriak baditu bertze bi izen ere: xorabilla eta amilotxa" Dass-Eliss GH 1924, 412. Kabi xuri biguinean gordetzen ditu iru sagar-txori. 'Mésange'
.OrMi 22.
Sagartxori-kabia. Ib. 21.
azpisarrera-48
SAGAR-UMETXIKIN (V-m-gip).
Ref.: Etxba Eib; Zubk Ond. "Resto de la manzana, después de haberla mordido por todos los lados. Bestientzat sagar-umetxikiña" Etxba Eib. "Residuo de la manzana. Quizá degeneración de muskiña, pero en Ondárroa se dice así" Zubk Ond. v. mutxikin.
azpisarrera-49
SAGAR UMO(s. umao V-gip ap. Etxba Eib; H (G)). "Sagar umaua (G; de umoa, mûr, tendre)" H. "Gabonetan, izara artetik, sagar-umauak" Etxba Eib. Cf. Lar Cor 60: "Son de las más estimadas y se llaman gordasagarrak y sagar-humoak y sirven [...] para regalos de fuera y de casa". Sagar umo, / gaztaña gozoak. ItFab 184.
Sagar umo eder barra gorriz estali bat eskuetan artu. ArrGB 115.
Udazkenean ala jalki oi / da sagar umo-alea. OrEus 224.
azpisarrerakoSense-49.1
Basoan topaturik, / sagar umotxo bi. ItFab 194.
azpisarrera-50
SAGAR-URIN.
"Sagar-uriñ (B), zumo de manzana" A.
azpisarrera-51
SAGAR-URTEBETE.
v. URTEBETE-SAGAR.
azpisarrera-52
SAGAR-USTELKA.
"Jugar a la gallina ciega" A Apend.
azpisarrera-53
SAGAR-UZTAIL.
"Sagarruztail, pomme de juillet, espèce de pomme rayée en rouge" Hb(Lhande transcribe erróneamente sagar-ustai)
azpisarrera-54
SAGAR XIGOR.
"Sagar xigorra, pomme coupée en tranches et séchée au détail, dont on fait un léger cidre" H.
azpisarrera-55
SAGAR-XURIKIN.
"Sagar [...]xurikina, pelure de pomme" H (s.v. xurikina).
azpisarrera-56
SAGAR-ZIZTOR(s.-xixtor G-to). "Sagar xixtorrak, las primeras manzanas que caen sin formarse bien" Iz To (s.v. xixtorka).
azpisarrera-57
SAGAR-ZUHAITZ.
Manzano. v. SAGAR-ARBOLA, sagarrondo. Esmeraldazko laranja eta sagar zugatzak. ABAmaE 158.
Loratan sagar-zugatzak. AgAL 54.
Sagar-zugaitzen adarrak surtarako oso onak dira. Ostolaiz 126.
azpisarrera-58
SAGAR-ZUZTAR.
"El último residuo de la manzana" Iz To (s.v. sagar ibarbie).
azpisarrera-59
UDARE-SAGAR.
v. udare.
azpisarrera-60
URTEBETE-SAGAR (V-gip),
SAGAR-URTEBETE (V-gip).
Ref.: A; AEF 1927, 107; Etxba Eib (sagar-); Elexp Berg. "Variedad de las que se conservan todo el año. Bost-kantoikua be, sagar-urtebetia" Etxba Eib. "Urtebete sagarra. [...] Cierta variedad de manzana. Garratza, oso fuertia izan barek, oso sagar edarra zuan Urtebete-sagarra; [...] Urtebete sagarra esaten jakon, ori-ori-orixa ta edarra" Elexp Berg. Egun batean amak urtebete-sagar eder-eder batzuk aukeratu. EgutTo 21-4-1921 (ap. DRA
).