1.
(BN ap. A
; SP, VocBN, Dv, H) . (Con aux. trans. bipersonal).Aceptar, dar por bueno; apreciar, admirar."
Eder etstea, trouver agréable"SP.
"
Gero ere ederetsi dut, enfin il m'a agréé"Ib."Ce verbe s'emploie avec complément indirect en G, plus souvent avec complément direct en L"H.
v. EDER IRITZI. Tr. Atestiguado desde Leiçarraga, en autores labortanos y bajo-navarros, hasta finales del s. XIX. En el s. XX se encuentra únicamente en autores meridionales. En DFrec hay 9 ejs., meridionales.
Ez solament sufri eta eder-ets dezagun superiorék domina dezaten, baina ohora ditzagun eta reberenziatan eduki. LçIns G, 8r.
Hirur gauza ohi tugu / Arrosetan miretsi, / Osto arantze lorea / Hirurak ederretsi. EZEliç 398.
Sudurrak kirats hartzaz zenbait denboraz betheak erabiliz gero, sortzen zara, ez-ansiatzen zara, ederesten duzu. Ax 92 (V 62).
Jainkoak bihotz humil eta borondatezko baten promesak ederretsten eta hartzen baititu. SPPhil 401 (He 405 onesten).
Erretiramendua ederresten da ungi begiratua denean. Ch I 20, 5.
San Gregorio handiak ederretsten du Jainkoaren bothere guzizkoa. Lg I 229.
Ederrets dezagun han daraman bizi saindua. MarIl 115.
Animalek hori haiñ dute ederretsi, / Non orok baitute printzetzat onetsi. "Aux animaux cela sembla si beau!"
.Gy 96.
Aingeruek bethi hanbat ederresten [...] duten Jainko guziz ona. DvLEd 74 (Cb Eg II 35 estimatzen).
Munduak haren baithan ederresten zuen gorputzeko eta begitarteko eginduraz. JnnSBi 136.
Nola den Lyongo hiri katolikoa ezin gehiago ederretsia karitatezko obra [...] loriosaz. Prop 1897, 189.
(v. tbn. 1891, 232) ( s. XX)Izen ori ongi artua, ongi begiratua, onetsia ta oraindik geiago dana ederretsia [...] izatea nai degula. InzaAzalp 132.
Ekarriazteko, elkarrekin gosaldu bear zutela ta. Apaizak ederretsi zun. 'Aceptó'
.OrSCruz 128.
Gizonez maite det; idazlez, ederresten. LdiIL 114.
Zoroki ederresten du mutil zimela. TAgUzt 7.
Nere Jaun goietsia edo ederretsia . (estimado, apreciado). NEtxNola 10.
Jaungoiko Jaunak ederretsiko al zitun luzaro gabe [haien malkoak]!EtxdeJJ 243.
Nere aitaren Yainkoa! ederretsi bedi!OlEx 15, 2 (Urt gora altxatu, Dv goretsi, Ur goratu).
Ene jaioterri kutuna [...] itz lauez ere, ederresteko zorra neban gogotan artua. ErkiagArran 5.
Tokia ta gauza goretsi ta ederretsi nituan zirudidan erarik egokienean. AnabAprika 44.
Agerrazu betarte maitea, / zeruak ederrets, lurrak jaurets dutena. "Que admira el cielo"
.GaztMusIx 133.
"Estagoni", ale biribilduna, guztietatik zimail ta eder-etsiena. IbiñVirgil 58.
Eder-etsiko duzu aiek ikustera etortzea merezi izana. BerronKijote 97.
Aste-egunetan bellori fiñez jantzita bere burua ederresten zuan. "Se honraba"
.Ib. 31.
v. tbn. Dh 170.
azpiadiera-1.1
Ederretsi bear ditudanak ederresten ditudala bazekiñat.'Sé agradar a quienes más debo complacer'. Zait Sof 163.
azpiadiera-1.2
(Part. en función de adj.).Admirado, asombrado. Izpiritu lohia ilkhi zen haren ganik. Eta ederretsiak zauden oro. DvMc 1, 26s (Lç spanta, TB estonatu, Leon harritu
).
sense-2
2.
(G, AN-larr ap. A
; Lar, Dv, H, Bon) . (Con aux. trans. tripersonal).Apegarse, aficionarse; complacerse (en)."Aficionarse [...] cobrando amor, inclinación"Lar.
"
Ederretsi dio Donostiari, maiz dator-eta (G-to), le ha gustado San Sebastián"A.
Ederretsitzen die bekatariak bere griña txarrai. AA III 567 (v. tbn. II 226).
Abereari ederretsitzen ez dion nekazaria ez da nekazaria. "El labrador que no tiene afición al ganado"
.ItDial 60 (Ur ganadu zalia, Dv aberezale).
Ardoari ederretsi, eta onek azpian artzen utzi zan. ArrEE 1882a, 99. Gerran sartzen diran apaizak, biziera lasari ederretsitzen diote. OrSCruz 131.
Itxi ditut bi begiak / loari ederretsiak. "Que gustan del sueño"
.OrPoem 554.
Parke bustiaren bakardadeari biotzez betesten eta ederresten ez dakitenak. TxillLet 31.
Ez aiñ gutxi-etsi, lendakari baiño gutxiagoko zerbaiti eder-etsiaz [= 'aceptar']. BerronKijote 91.
Lagunak borroka bizian ari ziren bitartean, jabearen etxeko goxoei ederretsi ziena. MEIG I 175.
Haurtzaroko jostailuei ederretsirik bizi diren gizon-emakume hazien antzera. Ib. 158.
Etxaide ez da bere buruari ederretsirik lo gozoan dagokeen gizona. MEIG II 127.
sense-3
3.(Con aux. intrans. bipersonal).Agradar, complacer."
Ederretsi beitzaut (BN-ciz), pues me ha parecido hermoso"A.
Ez nadilla bildurtu zuri besteri gaitzesteaz, ez eta nai ere zuri besteri ederresteaz. "Nulli placere appetam"
.LarSTomas 1.
Munduagatik, gizonei ederresteagatik eginak. DvLEd 197.
Ikusten zein ederretxiten jakan bere emaztetzat. EchtaJos 213 (cf. 111: "Ederretxi, gustar").
azpiadiera-3.1
Zenbat aldiz gauza preziotsu bati eder-etsitzen gatzaizka [...]?ArrMay 134.
sense-4
4.Embellecer. Bere hizkuntza berezien ongi erabiltzetik dohako mintzaira bati bere itxura [...] goresten eta ederresten duena. LanderRIEV 1910, 600.
sense-5
5."(G-to), proseguir nevando, hablando, etc."A.
sense-6
6.Tener por, juzgar como. Aren aburu aizun eta makurrak ere txalogarri ederresten dituela. ZaitPlat 69.
sense-7
7.(Con compl. en caso instr.).Preciarse de. Zegamar batek bere erria / maitatuko du benetan, / bere jatorriz ederretsiaz / dabillen leku danetan. Olea 157.
sense-8
8.(Uso sust.).Admiración. "Eusko-Ikaskuntza" "Kirikiño" sariarenganako ederretsia erakutsirik baita. LdiIL 97.
Kemen nekatuaren xuxpergarritzat, ederretsi-iztxo baten gozoa. Ib. 87.
azpisarrera-1
EDERRETSI EZINEKO.
Inestimable. Gure adimena ta gure biotza ederretsi eziñeko bikaintasunez aberasten atsegindu dan Urtzi. ZinkCrit 40.