Tr. Documentado el Norte desde Leiçarraga, y al Sur desde Lazarraga. La forma más usual es seda. Emplean zeta algunos autores septentrionales, generalmente bajo-navarros o suletinos (Leiçarraga, Oihenart, Eguiateguy, Inchauspe, M. Elissamburu, Arbelbide, Lhande, Lafitte, Mirande y Arradoy), y en la tradición meridional Aresti e IBe. Hay zeda en Voltoire (si no se trata de una errata), Eguzkitza y Mirande, y seta en Zerbitzari y en una canción salacenca.
sense-1
1.
(V-gip, L, BN, S; Lcc, HtVocGr 425, Lar, Lecl, ArchVocGr, Hb, Dv, H),
zeta (L, BN, S, R; VocBN, Hb, Gèze, Dv(BN, S), H),
seta,
zeda (Gèze)
Ref.:
A(zeta);
VocPir 353;
Lh(seda, zeta);
Lrq;
EtxbaEib;
ElexpBerg
. Seda; tejido de seda."Gusano de seda, sedako zapoa
"Lcc.
"Soie"Gèze.
"Tissu de soie"Dv.
Beztitzen zen eskarlataz eta zetaz. "Soie"
.LçLc 16, 19 (TB, IBk liho fin; cf. infra (2)).
Seda finozko kalzea. Lazarraga A24, 1195v.
Sedak, eskarlata, urrezko haria. Volt 246.
Perlak, liñu finak, purpurak, sedak, eskarlatak. HeApoc 18, 12 (TB, Ol, IBk seda, IBe zeta).
Zertan gelditu dira aren soñeko sedaz egiñak. MbIArg I 223.
Halako dirade haurzaroan kotoan eta zetan ohatürik izan direnak. Egiat 231.
Baki erabilten [zilizioa] sedearen azpian bere. AñLoraS 129.
Jostunak kenzen dabe arija, sedia, oijal atala. Astar II 156.
Ez da Indietara joan bearrik seda izateko. ItDial 4 (Dv y Ur seda, Ip zeta).
Ene bulunbariek ile berezia dute; haren aldean, linho eta sedak iztupa dire. HbEgia 132.
Seda-damaskoen artean azi zan. ArrGB 109.
Bai eta zetaz ere beztitü. ChantP 190.
Sedea legez euren ulea. AzcPB 151.
Ederra izateko, erraztun, usai, auts eta seda bearrik ez duela. Goñi 28.
Seta mokanes bat nik eman niozun. (Sal). ACPV 993.
Zeta beltzez jantzia zegoan. LhYol 31.
Katalan batek zenbat seda sartu zuen. ZerbMetsiko 187.
Beren lepokuak, / seda fiñaz egiñak.Yanzi 161.
Larru guzia sedaz bilduta / atorrape zekarrela. OrEus 160.
Urrundik zetaz bezti iduriko duzu. LfMurtuts 25.
Zapik, oialak eta sedak saltzen. JAIrazBizia 73.
Zeda beltzezko zomorro bat aurpegian jarri. MdePr 108.
Orain, dena sedia baiño legunago joango zaizu. NEtxLBB 139.
Uko egin zuen bere eskale jantziari, eta zetaz beztitu. ArdoySFran 307.
v. tbn.
DurPl 117. fB Ic I 52. Lard 418. Bil 37. Xe 312. Camp EE 1882a, 36. Bv AsL 160. Elzb PAd 4. Ag Ioan 219. Iraola 113. Alz Ram 23. In Inzag RIEV 1923, 503. Anab Usauri 116. Goen Y 1934, 184. Balad 85. Etxde AlosT 77. Munita 16. Ibiñ Virgil 93. Berron Kijote 125. Insausti 82.
azpiadiera-1.1
(Como primer miembro de comp.).De seda, hecho de seda."Foulard, lephokoa, zetalephokoa
"Foix.
"
Zeta-pañélo, pañuelo de seda (R-is)"ContR 523.
Egoki arzari seda beloa. RIs 27.
Zetha zinta gorria. ArbIgand 43.
Lokerak ba ditu Elizak / seda-lokarriz egiñak. BerronKijote 130.
azpiadiera-1.2
(Usado como adj., pospuesto al sust.). Mokanes seda bat. (1751). SenperEus 151.
Gerriko sedarekin, poneta buruan. (In ArbIgand 44
).
Berrogoi'ta hamar liberako galtzerdi-sedak zangoetan. BarbSup VII.
sense-2
2.zeta (Lar, H; -th- BN ap. A; VocBN, Dv (BN), H),
xeta (Dv(BN-bard)→A; -th-H). "
Zetá, hitz hunez usatu ukhan dugu zenbeit orduz, Grekez byssos erraiten denaren signifikatzeko, zein erran nahi baita liho fin krespá irudi duen bat"Lç Decl ã 2r."Lino muy delgado"Lar(tbn. en Izt C 43, en una lista de plantas).
"
Zetha, production du lin, qui tient par sa qualité le milieu entre l'étoupe et le lin propre"VocBN. "Estopa de primera calidad" A. Larramendi da la forma zeta, y Sallaberry y Duvoisin la forma con -th-, sólo para esta acepción.
azpisarrera-1
SEDA-HAR(sedar G-to, AN-5vill ap. A). Gusano de seda. Elhe zahar bat honki heltzen da heben, dena ainharbaren eta zeta harraren elhestak. Egiat 81. Osto hek --musker arin batzu dira-- baderamatzate gero beren etxetarat, seda harren (vers à soie) hazkurritako. JE Bur 82. Nexka, seda-arrari ostoak orduntxe eman eta atal-aurrean asi zen, egurastu orde, ardatzean. Or Mi 5 (v. tbn. 31). Masustondoen ostoa ederra dago; seda-arrak ederrik daude irugarren lo-aldian. Ib. 19.
azpisarrera-2
SEDA-HARI.
"Liho, seda haria, fil de lin, de soie" H (s.v. haria). "Zetari (R-uzt), hebra de seda" A.
azpisarrera-3
SEDA INDIA.
Seda india. Ama Birjina Arantzazukoak / [...] urregorriz du koroa eta / seda-indiaz bueloa. (AN-araq). ACPV 948 (Azkue corrige en India-sedaz).
azpisarrera-4
SEDA-KAPULU (Lar, Hb).
"Filadiz, filaiz, seda de capullos rotos" Lar.
azpisarrera-5
SEDA-LAN.
Confección de telas de seda. Granadako mairuak, seda-lanetan aituenak. GMantLEItz 68.
azpisarrera-6
SEDA-OIHAL(L, BN, S ap. Lh; sedoial Lar). Tela de seda. "Glasse, tela muy lustrosa, izotza dirudien sedoial bat" Lar. "Gorgorán, sedoial bat" Ib.
azpisarrera-7
ZETA-PAPER.
Papel de seda. Zeta-paperaz inguraturiko paket bat. MdeHaurB 68.
azpisarrera-8
SEDA-SALTZAILE.
Vendedor de sedas. Mutiko bat etorri zan sedasaltzaille batengana. BerronKijote 108.
azpisarrera-9
ZETA-ZIRDIN.
Encaje de seda. "Frivolidad [= fr. 'frivolité'] (T-L)" DRA.
azpisarrera-10
SEDAZKO (V-gip ap. Etxba Eib; Lcc, Lar, Dv, H),
ZETAZKO (Lar, T-L).
a) "Capullo de seda, sedazko kapulloa" Lcc. "Sirgo, tela de seda, zirikua, sedazko euta" Lar. "(Cosa de) lino, liñozkoa, lihozkoa, zetazkoa" Ib. "(De) soie, en soie" T-L. "Gaur edozeiñek erabiltzen dau sedazko soñekua" Etxba Eib. Marxandiza urrhezkorik [...], eta purprezkorik, eta zetazkorik [nehork ezpaitu erosten]. LçApoc 18, 12 (Ip zetazko, Ur (V y G), Dv, Echn sedazko).
Galzerdi zetazko baten barnean. Seinich 157.
Iaunztekoak eztiro eder ximinoa, baliz ere zetazkoa. OPr 261.
Amorio lizunaren etxeko bandera egin dadin [...] sedazko belo ixurtuz. SPPhil 417.
Erropa urre, zirar, sedazko balijosuak. Astar II 260.
Sedazko jantzi ederrak. ItDial 7 (Ur, Dv sedazko).
Urrezko eta sedazko beste edergarri asko. Lard 131.
Zethazko gerriko gorria. ElsbFram VI.
Sedazko garriko ederra. AzcPB 117.
Da emaztea sedazko parpalladun soñeko luze luzea jantzirik. AgKr 135s.
Bi gerriko sedazkoak. JEBur 146.
Athorra ere ez dute segurki setazkoa!ZerbMetsiko 251.
Erpiñean zedazko zapi gorria zeraman kañabera bat. EguzkRIEV 1927, 435.
Iztar lodiak sedazko galtzetan izkuta zitinan. OrMi 14.
Etxe ontako etxekoandreak / amabi gona sedazko. (In BBarand 68
).
Mirenen gona zetazkoa. ArtiMaldanB 211.
Zetazko jauntzi bat soinean. ArdoySFran 237.
v. tbn. Echag 143. Arr GB 96. Xe 180. Urruz Urz 32. Elzb PAd 33. Moc Damu 25. Iraola 71. Alz Ram 37. MendaroTx 220. TP Y 1933, 88. EAEg 31-5-1936, 1729. Etxde AlosT 37. Munita 94. Anab Poli 56. Vill Jaink 117. Zetazko: Zub 115. Lf Murtuts 17. Zedazko: Volt 185.
azpisarrerakoSense-10.1
Zetazko artxoaren antzikurra. OnaindSTeresa 94.
"Sedeño" Lar. b) De cerdas. (Cf. lat. sæta). Sedazko athorrak hagitz sebatzen du gorputza, bainan hartaz usatzea ordinarioki eztagote [...] gorputz delikatua dutenei. "La haire". SP Phil 321 (He 322 illelatzezko). Berehala iarten da barur egiten, sedazko gerrikoaren iauntzten. Ib. 323. c) "Xetazko, qui est faite d'étoupe dite xeta" Dv.
azpisarrera-11
SEDAZKO PAPER.
Papel de seda. Sedazko paper bigunetan baturiko gordairutxo bat. AgKr 164.