1.
(V-gip; -rz-Lar, Añ, H),
pertzun (G-azp; ZamVoc),
bartzun (V; Añ, H; -rz-Mic <barsun>, UrduñBerb 396, Lar, Añ),
barzuin (Lcc),
bertzuin (B; -rz-B; VocB),
bertzoin (B),
pertxunRef.:
A (bertzoin, berzuin, bartzun, pertzun); Iz ArOñ (bartzun), UrrAnz
. "Badil" Lcc, Lar. "Paleta de cocina" Añ (v. tbn. s.v. badil). "Petite palle à fourneau, à brasier" H. "Badil, instrumento de hierro para recoger brasa; en Mondragón tiene figura de gancho, en Izpaster el de una paleta" A (que lo hace derivar de bertz-oin). "Pala de cocina" VocB. v. burtzin. Dirugabeko andirasuna, su bagerik berzuna. "Sin dinero grandeza, es como el badil sin fuego"
.RIs 25.
Illinti ta berzunak / Dizkit <Dizquiz> aurtigitzen, / Nere bizkar ezurrak / Asko minberatzen. Mg(
inVMg 107
).
Ilinti ta bartzunak / Yeustazak yaurtuten. ZavFab,
RIEV 1907, 537.
Endai eta peaki, pertxuna ta aitzurra, / errez dute ebakiko arro dagon lurra. "Con palas de cocina"
.OrEus 131.
Yoan nintzan errotara / urun piskaten eske, / txakurtzar batek zaunka / egin osten, yaurti notsan / bartzuna, txikolaña / txirikillo morokillo laña. (V-ger). AEY IV 326.
Oparri-lanetarako lanabes guziak: sutontzi, xarde, pertzun eta katilluak gañean yarriko ditute. OlNum 4, 14 (Dv su-untziak, suhatsak, hiruhortzekoak, makoak eta phalak, Ker txingar-ontzi, lau-ortzeko, sumako ta platerak).
sense-2
2.berzuin (B), bartzun (V-ple). "Berzuin (B), una pieza de hierro que sostiene ollas cerca del fuego" A. "Bartzune en Arminza, cuyo equivalente en castellano es 'pie de puchero'. Sin duda por error se conoce también con este nombre la badila del brasero" BAP 1965, 30.
sense-3
3.bertxun. "Gancho para secar (Auntz) [?]" A Apend.
sense-4
4."
Pertzun, nekazaritzako lanabesa; aitzur handiaren modukoa. Igeltseroek ere erabiltzen zuten masa egiteko. Pertzuna, granjan ibiltze deun hoixe da, atxur handiyan mouko horixe
"ZestErret.