Tr. Documentado en textos suletinos de todas las épocas y en roncalés; tbn. hay algunos ejs. bajo-navarros. Aparte del extendido diharü, hay duhuru o dühürü en CartEspBN, Etchart y Bela (cf. además duhulate en Oihenart y dühülzain en ArmUs ), diuru en HerVal 142 y en LuzSerm 278, dihurü (tbn. dihürü ) en CatLan, y deuri en Hualde.
sense-1
1.
(S; Chaho, Hb, Gèze, Dv, H),
dihauru (BN; Dv),
dihuru (BN-baig, Sal, H (s.v. diru)),
duhuru,
deuri (R-vid),
deiru (R-uzt)
Ref.:
A (deiru, deuri, diharu); Lrq /dihãü/; ContR 531; AtBou 385. Dinero. "Deiruz inbullikatruk emon dago zien indianoa (R), repleto de dinero". A (s.v. inbullikatu). "Banian zerbait aizina deuri oilten zaitadala" Ib. (s.v. aizina). "Deiru anitx, mucho dinero" ContR 531. "Dihaü-bide, source de revenus", "dihaü-gei, affaire de bon rapport", "dihaü-gose, qui a soif d'argent (litm. 'qui a faim d'argent')" Lrq. v. diru. Diferenzia güziak, zoin baitira limitoen kausaz [...], dühürü eta aberen hartzez. Etchart 1.1v.
Ore huna dühürü bilha dakiala!Bela 40.
Hartzeduna bere morsaz eta diharuz, bere hon propitik pagatzen dianian. TtOnsa 128 (v. tbn. Arima 109).
Ohoria diharia beno haboro delakoz. Bp I 102.
Arrerosten baitzütien haren eskietarik, diharü emaiten zerienaz. Bp II 104.
Dihurü prestatzen dütenak. CatLan 95.
Diharü eta munizionez / orai untsa fornitü. Xarlem 858.
Ekar ezak, Ferragüs / bertan diharia / Ehün mando bost ehün hor / oro algarrekila. Ib. 321.
Dihariak eragiten dü, / mündü huntan hanitz gaizki. Etch 626.
Diharü güti moltsan behar ordietan. Ib. 396.
Aita, zü izan zira ene saltzale, / Anaie gehiena dihariren harzale. ChantP 286.
Dihariarentako dügün amurio desordenatü bat. CatS 9.
Emon zein deuri kantidade andi bat soldaduer. HualMt 28, 12 (Samper diru).
Aldudiarrak eta hainitz gehiago / handik hasi zeraizkon dihuru karraio. Eskual 21 (1908) 24.
Baina diharua bildu behar hortarakotz. MdePr 57.
Diharü gabe / deus heben ez tükeiela. CasveSGrazi 50.
v. tbn. Mercy 32. StJul 238. dihuru Prop 1876-77, 52.
sense-2
2.Moneda. Dihuru bat galdu izan duzu. AR 279.
Kado bat egin diozü zerbütxü sarila, / diharü ederretan ehün libera. Etch 27.
azpisarrera-1
DIHARUAN(Tras gen.). Con el dinero de, a expensas de. Halaber suplikatzen nitzauzu auktore pare ba[t] nahi derautazun xerkatu neure duhurian.
CartEspBN
449.
DIHARU-PEZA.
Moneda. Diharü peza bat. Egiat 200.
Jüdasek saldü zian hogei eta hamar diharü phezarentako. IpHil 161.
azpisarrera-5
DIHARUTAKO(Adnominal de diharutan). Diharütako arranda neke da beretzen eta ezta xüxen. IpDial 64s (It, Ur, Dv dirutako
).
azpisarrera-6
DIHARUTAN.
En dinero. Hobena da hoien arrandan ezartia; ez diharütan, bena bai bihitan. IpDial 64 (It, Ur, Dv dirutan).
azpisarrera-7
DIHARU-TRUKE,
DIHARU-TRUKUZ.
Por dinero, a cambio de dinero. Lekhü haiñ apaletik edo apalagorik jalkirik, diharü trüküz grado bat erosirik. Egiat 244.
Gaskoiñako lürrak oro / diharü trüke deizüt emanen. Xarlem 307.