1.
(G, AN, L, BN, Sal, -nddu V-gip, AN-5vill; Aq 386 (G), Dv, H, Lh),
urundu,
irintu (S, R)
Ref.:
A (irindu, irintu); EI 127; Lrq /iĩnce/; Elexp Berg (irinddu). Hacer harina, moler; pulverizar, machacar (sentidos prop. y fig.)."Convertir en polvo y harina"Aq.
"Réduire en farine, en poudre. Ogia irindu denean, ageri da irintsu denez ala zahitsu [...]"H.
"1.º (G, AN, L, BN), moler trigo y maíz. 2.º pulverizar. [...] 4.º (L, BN-baig, Sal), maltratar a golpes"A.
"(Eskual), pulvériser. Harriak irintzen dütü pierrotak, le rouleau pulvérise les pierres"Lh.
"
Irintzen hut, je te pulvérise"Ib."1. apurtu, xehe-xehe egin. Benga mutill, irinddu pelotia. 2. hacer harina, moler trigo, maiz... Zaku hori errotara eruan biha da irintzera
"ElexpBerg.
Dioklezianuen [...] errueda azur ta mamiñ gizona urunduten zitubeenak. JJMgMayatz 81.
Bildurrak auts ariña lez / neure biotza urundurik. AzcPB 31.
Gero errotariak ale ura / eio-arrian irintzen du. EgutTo 13-2-1920 (ap. DRA
).
Lurrerat irintzen ari diren peña zurpailak. JEBer 42.
Janaria puska txikitan, zeatuta, irinduta ematen zaionean. NekIr 79.
Eguzki beroz eultzitu niro / maitetasunaren gari; / orren biotzak irindu leza / biurturik eiara-arri. OrEus 86.
Iru makina dauzka [errotak]: bat garia irintzeko eta artoarentzako beste biak. GarmEskL I 94.
Makilka ekin zion gure Don Kijoteri; eta [...] laka bezelaxe irindu zuan. BerronKijote 64.
Zaurituta ez [...]; baiña irindua ta ebaindua bai. "Molido y quebrantado"
.Ib. 86.
Errotan artoa egotzen edo irindutzen. BBarand 136.
Ezkur ori labean erre ta irindu. Ostolaiz 31.
Gari guztiak or-emenka egoazan urun-landola aundietan urundu biar ziran.Gerrika 123.
azpiadiera-1.1
(Part. en función de adj.). Gari irindua. AA II 190.
(Part. en función de adj.). Delako andere irinduari Piarresek ere behaturik. BarbPiar II 113.
sense-3
3.(Lc, BN-baig ap. A; Dv (BN), H)."En parlant de certains fruits, mûrir"Dv.
"Devenir farineux, pour avoir trop mûri, en parlant des fruits. Sagar irindua, pomme dont la chair est devenue farineuse"H.
"Ponerse manida la fruta, pasarse de madura"A.
v. lirindu. Oraino irintzeko dagon edozoin udare pherderi. JEBur 155.
sense-4
4."2.º rendre farineux. Aro onak irintzen du bihia [...]. 3.º devenir farineux. Bihi guti irindua, arindua
"H.
sense-5
5."(BN), carcomerse, apolillarse los árboles. Lizar irindua, fre[s]no carcomido por la polilla"A.
v. zuhirindu.
azpisarrera-1
IRINDUXE(Forma con suf. -xe, de valor aprox.; sentido fig. de irindu (3)). Hunarat orduko bere [Eskualdun Ona-ren] berriñoak irinduxeak dituen. JEBur 115.