1.
(V, G, AN; VP, Aq 463, ZamVoc),
zamarRef.:
A; Iz Als (lodisamarra), Ulz (abrátsa); Etxba Eib ; Elexp Berg ; Gte Erd 229 y 259. (Con adv. o adj.).Algo, un poco, bastante.(Se coloca pospuesto al adv. o adj. al que acompaña, tomando las marcas de desinencia correspondientes a éste)."
Triste samarra, maganto"VP 90r.
"Un poco, algo. En esta acepción samar equivale a cualquiera de las muchas partículas diminutivas de la lengua. Gogor-samar, durito. Ogi zale-samarra naiz, soy aficionadillo al pan"A.
Cf. Dv: "(V). Bero samar, chaleur douce" (pese a la trad., no parece que bero sea aquí un sust. ). v. antz (7). Tr. Documentado en la tradición meridional desde mediados del s. XVIII. La forma general es samar. Hay zamar en Labayen (EEguna 75 y 108), Kirikiño (Ab II 108) y Altube (LB 14). En DFrec hay 60 ejs. de samar, todos meridionales.
Gure gizona edan samar edo gaitzak eragiña datorrenean, anbat golpeka asiko da. CbEg III 370.
Iminten bada bero samar daguan leku baten, sikatuten da lenago. UrDial 87 (It toki bero xamarrean, Dv toki beroskoan, Ip güne berosko batetan).
Mutil sendo-samarra zan. EchtaJos 40.
Ibilli zan ondo samar, da gero agertu jakan ostera bere betiko gexoa. Ib. 325.
Animako gauzetan atzera samar zebillen. Goñi 23.
Gaiztoa, gaiztoa esateko bez; arro samarra ta lotsagabetxoa. AgKr 83.
Iru edo lau alkarren urre samarrean badoaz. Ib. 38.
( s. XX)Danak berdiñ samarrean jantzi. AgG 31.
Jendiak laister igarri ziyon / mozkor samarra zegola. JanEd II 88.
Egunen batez aserre samar / ikusi biar gaituzte.TxB I 132.
Beste batzuk, ostera, bilddur samar, onetara iñuen. Otx 48 (v. tbn. bildur-samar en Erkiag Arran 192).
Bijak urten ziran kalera batera samar. KkAb II 28.
Eguraldi bero samarrak ziralako gabez ibilten ziran. Ib. 180.
Gertatzen oi da maiz-samar. LdiIL 59.
Besteak, lotsati-samar, ala esan zion: [...].Ib. 85.
Alper-samarreko lana dirudit. Ib. 104.
Betania Yerusalemetik urbil samar zegon. IrYKBiz 357.
Merke samar dute saldu. OrEus 420.
Bê samarretik. "Bastante por lo bajo"
.Ib. 420.
Latz-samarra da, noski, gari-jotzeko lana. TAgUzt 157.
An urruti samar, dirdiz egiten eban Donostiako argiak. ErkiagArran 67.
Mingainaren ertz-samarrean Platon erabilten dugu beti. ZaitPlat 81.
Aldean daukadazan soiñekoak zaar samarrak dagoz. ErkiagBatB 78.
Gaztaroan eta oraindik aur samar zalarik. GaztMusIx 63.
Egia esateko, nere buru au elkor samar arkitzen diat gai polit bat sortzeko. NEtxLBB 114.
Patxik aurreratu samarra du bere lana. Ib. 182.
Nerbioso samarra / jarrita nenguan. UztSas 315.
Gertaera au aspaldi samarrekoa da. Ib. 159.
Ixil samarrik egonak gera. UztLEG II 261.
Urrin samar idoro ditu. OnaindSTeresa 22.
Ni danetan motel samarra izango nintzan [...]. Ni baiño bizkorragoak asko ziran.JAzpiroz 124.
Eta azkeneko zortzi egun egon zan ondo samar.Gerrika 292.
Ona emen zerrenda luze samarra, zuretzat egin dudana. MEIG I 248.
Orixe bakar samar ibilia izan da luzaroan bide horretatik. MEIG VII 127.
Urruti samarreti baina badut [interesa]. MEIG IX 66.
v. tbn. AB AmaE416. Urruz Zer 39. A Ardi 17. Ill Pill 20. JanEd II 87. EusJok 26. AzpPr 58. Altuna 14. Enb 126. Otx 129. ABar Goi 26. Mde Pr 170. Munita 95. Anab Usauri 121. Basarri 115. Ugalde Iltz 19. Vill Jaink 61. Osk Kurl 117. BEnb NereA 209. Alzola Atalak 58. Berron Kijote 50. Etxabu Kontu 157.
azpiadiera-1.1
--Zapatari oiek onak dira? --On samarrak [...]. --Jakintsuak ere bai? --Jakintsu samarrak ere... --Samar askotxo dago or gauz onik izateko. Urruz Urz 110.
azpiadiera-1.2
(Precedido de adnom.). Gizostea samaldan bertaratzen da, ta aren atzetik Platon berebat barnera ioan doa. Betiko samarrak datoz antzokira. ZaitPlat 17.
azpiadiera-1.3
(Con vb.).v. 1 samartu. Artean, baretu samar zan ego-aize indartsua. ErkiagArran 154.
Azkenez Teresak, itxaropentsu, diño: "Azkenean be, Jauna, Elizaren alaba nozu". Ez dau geiago berbarik egingo, berbartu samar ezik. OnaindSTeresa 110.
azpiadiera-1.4
(Precedido de superlativo). Oingo neska gaztian / soñeko berriak: / belaunetaño geien samarrak / arturik neurriak. MendaroTx 235.
Ogei ta zortzi urte mutillak / eta laster amarrian, / laster andria artzeko ere / sasoi onen samarrian. UztSas 188.
azpiadiera-1.5
"(B), muy. Aundi samarra, muy grande"A.
Eder samarrak bai daudela nire seda-arrak!'Comme ils sont beaux!'
.OrMi 31.
Ta amaitu dira emen ziran maasti eder samarrak, zoritxarreko filoxera ori zala-ta. ErkiagArran 18.
sense-2
2."
In-samar, recién hecho"A Apend..
sense-3
3."
Samar. Que induce a pensar, propenso a. Auntz orrek... bi ume egiteko tripa samarra daukala uste det (de una carta de un joven baserritarra)"Gketx Loiola. .
azpisarrera-1
ASKO SAMAR.
Bastante. Lan asko-samar bilduko balitz.LdiIL 99.
Gezurrez ari / geran aldi bakoitzean / punpullu bat aterako / balitzaigu kopetean, / aitortzen det, asko xamar / izain lirake nerean. EAOlBe 101s.
Tratu gozoa zan garaian eta asko samar, ama ta alaba biak joaten ziran plazara. BAyerbe 66.
azpisarrera-2
NAHIKOA SAMAR,
NAHIKOA XAMAR.
Bastante. [Itsas-untziak] arraiña naikoa samar erabillen arren, diru ederra egiten eban saldukeran. ErkiagArran 113.
Gariagatik naikua samar / izango det itzegiña, / onez aurrera obe izango / det artzia atsegiña. UztSas 76.
Orregatikan arkitutzen da / naikua xamar bustia. UztLEG I 306.
azpisarrera-3
TXAMAR.
v. infra XAMAR.
azpisarrera-4
TXAMAR-TXAMAR.
"Txamar, txamar, así así, alguna cosa" Lar DVC 202.
azpisarrera-5
XAMAR (V-gip, G-azp-bet-to, AN-5vill, L; Aq 463, H),
TXAMAR (V-gip).
Ref.: Lh; Etxba Eib (txamar); Iz To (ttiki); Elexp Berg; Gte Erd 229. (Formas con palat., con o sin valor expr.). "Assez, suffisamment, modérément. Se joint aux adv. et adj. lesquels restent en la forme indéfinie" H. "Assez, un peu. Gor xamarra da, il est un peu sourd" Lh. "Ttiki xamarra, un poco pequeño" Iz To. Cf. Dv: "(G), adj. Bero xamarra, chaleur douce" (pese a la trad., no parece que bero sea aquí un sust.). Tr. Documentado en autores meridionales desde mediados del s. XIX. En DFrec hay 52 ejs., meridionales.
Atzetik joatea, naiz dala urruti xamarretik, posible da. LEUrt 80 (ms. 28v urrutixagotik).
Arrazoi-modu berri [...] arekin izutu-txamarra geratu zan Ignaziyo. AranSIgn 59s.
Lau-lagunak, al zuen moduban pobre-txamar bazan ere akomodatu zituen. Ib. 54.
[Ardoarekin] balantza xamarrean izan arren, nerau etxera joaten naiz. SorBar 56.
Elizako aulkiak ere uts-xamarrak zeudela. MocEzale 1899, 4a.
Eroslea ere alai zegon, astoak merke-xamar erosi zituala-ta. MujPAm 59.
Ez da berria, zar xamarra baizik. AlzRam 36 (v. tbn. 120).
Urteez umotu xamar naiz. EAOlBe 40.
Maikideak, zurbildu xamarrik, altxa ziran. EtxdeAlosT 49.
Lur legor xamarrean ere ondo etortzen omen da. Munita 91.
Beltxeran bat, nere antzeko ankaluze xamarra. JAIrazBizia 23.
Maider, etxetik alde xamarrean zeukaten zelai batean ardi-zai zegon. EtxdeJJ 238.
Asarre txamar ibilli naiz-ta / ori ezin neike ukatu. (In SMZirik 97
).
Oitura arlote txamarrak ditxugu. Ib. 115.
Urrun xamarretik begiratzen duenarentzat. VillJaink 129.
Bai, nekatu xamarra nago. AnabAprika 39.
Askotan neska onak ere, gaizkirik pentsatu gabe noski, nolabait xamarreko jazkera daramate. MAtxGazt 79.
Gaiñera, orain berri xamar, asi zaiguz gure olerkariak iokaitz-ele-bakarrak emaiten. Or(
inGaztMusIx 14
).
Petrillaren kontra gelditu giñan juxtu xamar putzura erori gabe. Salav 62.
Neska mardula zan [...] mari-gizon xamarra. BerronKijote 221.
Prankotan berandu xamar etorri ere bai.JAzpiroz 222.
Iru olezko etxe, bat aundi xamarra.Gerrika 221.
Makal xamar dabil gizagaxoa bolara honetan. MIH 81.
Film honen gertakizuna gexa xamarra da. Ib. 325.
Gauza harrigarri xamar bat nabaritzen da liburu honetan. MEIG II 147.
Aspaldi xamarreko kontua da. MEIG IV 84.
v. tbn. It Dial 87. Bil 172. Zab Gabon 75. Bv AsL 140. In Goñi 17. Iraola 69. Ill Testim 14. JanEd II 105. EusJok II 138. ArgiDL 170. Or SCruz 19. Tx B 68. Lek EunD 22. ABar Goi 32. JMB ELG 64. EAEg 29-11-1936, 414. NEtx Antz 77. Mde Pr 320. JAIraz Bizia 100. Munita 45. Txill Let 47. Zait Plat 15. Izeta DirG 87. Basarri 188. Ugalde Iltz 39. Osk Kurl 199. SM Zirik 69. Alzola Atalak 57. Uzt Noiz 39. Ataño TxanKan 194. Txamar: Etxba Ibilt 453.
azpisarrerakoSense-5.1
(Precedido de superlativo). Bizkaian diran onen xamarrak / egin ditu menderatu, / arri orrekin kontrariorik / etzaio egingo agertu.EusJok 61.
azpisarrerakoSense-5.2
Ta entzun zan, urruti xamarrean, [...] irrintzi larria.Ag G 153.