Tr. Las variantes más extendidas son erhi al Norte y eri en los textos navarros. Hemos encontrado erri en Oihenart, Haraneder, Monho, Hiribarren y Lapeyre, y errhi en Laphitze y alguna vez en ECocin ; la forma suletina moderna ehi apenas aparece en los textos. Encontramos la grafía heri en Beriain, Mendiburu y Samper.
sense-1
1.
(AN-egüés-erro-ilzarb, Ae, Sal, R; Añ (AN); erhi L, BN, S; SP, Urt I 12, Ht VocGr, Lar, Lecl, Arch VocGr , VocBN, Hb, Gèze, Dv, H),
erri (Volt 74, Deen II 96, Hb, H),
ehi (S)
Ref.:
VocPir 255; Bon-Ond 140; A (eri, ehi); Mdg 163; Lrq (ehi, erhi); ContR 519, 531; Iz R 298 y 306; Satr VocP; EAEL 14; Echaide Nav 145; Gte Erd 54. Dedo."Doigt, soit du pied, soit de la main"H.
"
Erhi, forme ancienne de ehi
"Lrq.
"
Éri 'dedo'; eri txipi, eri ñóttua '(el) dedo meñique'; eri gizena 'el dedo gordo'; eskuko, zankoko 'dedos de la mano, de los pies'"ContR 531.
"
Erhian eraztuna du (BN-arb)"GteErd 54.
v. 1 behatz. Tr. General en textos septentrionales y navarros.
Baina Iesusek beheiti gurthurik erhiaz skribatzen zuen lurrean. LçIo 8, 6 (LE erias
).
Pasatzen dituela heriak ezkerreko soñetik eskuietako soñera. BerDoc 97r.
Erhi zaulhiak. EZMan II 134.
Berze profetek agindu / zuten xolki mihiaz, / zuk ordean erakutsi / hurbilletik erhiaz. EZNoel 166.
Eskiribatzen hasten zarenean, ezin higi ditzakezu erhiak, lothuak bezala daude.Ax 90s (V 61).
Ganibet berbatek debaka ogia eta erhia. OPr 179 (Po 38 erri
).
Eskua eman du gauza bortitzetara eta haren erhiek erabilli dute ardatza. SPPhil 380.
Zoin erhiaz ere erakutsi baitü. Bp II 112.
Nor diren nik hemen izendatu gabe eta erhiaz erakutsi gabe. ES 196.
Eskuieko beatza lenbiziko eriareki gurutzaturik. El 23.
Berek ordean [kargak] ez dituzte nahi erriaz higitu ere. HeMt 23, 4 (Io 20, 25 erhi
).
Ta ez eskurik eta ez oñik eta ez heri-behatzik igi zezaken. MbIArg II 333.
Zenbat behatz-heri ditu nere eskuak?Ib. 354.
Uztarri dorphe bat berek erriaz ere ukitu nahi etzutena. Lg II 183.
Erhiez hunkitü gabe. CatLan 140.
Aphezak bere erhiak garbitzean. Brtc 23 (tbn. en MarIl 51 y Arb Igand 197).
Badakizu arauz zer den lakhatsa. Ardura jiten zaie haurrer erhi artetan. IpDial 23 (Dv erhi; Ur atz, It beatz
).
Eta aditzailetarik bat errhiaz erakusten zuela [...]. Laph 151.
Eskuieko eskuko bi eriez kurutze baten egitea. CatSal 17 (CatR eriez, CatAe eries; CatMaq 386 beatzeki, CatEliz 459 beatzekin, CatUlz 11 biatzeki
).
Erhi zimur eta luze bat nere aldera hedatuz.ElzbPAd 50.
Emozue erreztuna errian, eta oinetakuak zanguetan. Lap 225 (V 101).
( s. XX)Ekustiagatik zer dion eriartetan. Mdg 164.
Beha, bertzalde, laborarien beren aztaparrer: ondar neguko mandoak erhi arteetan idekirik, odola dariote gaizoek!JEBur 31.
Erhi bat ezpainen gainean, eskuaz, ixil ditezen manatzen diotela bertzeri.BarbSup 57.
Eskuko erhiak zalu zalua ibilaraziz.Ib. 88.
Seminarioko apez gei Biarnesek ez ahal deroie horri eria südürpian igaraiten!Const 18.
Erriak gogortu zauzkit.Etcham 163.
Bere erhitik erraztuna khendurik.ZerbIxtS 27.
Ez ginezake eria suan eman gero ere etzirela hala egon zenbeit!ZerbAzk 95.
Erhi batez bere muxtatxak perekatuz. JEtchep 100.
Ene bortz erhiak esku muthurrean ditudan bezen segur.LarzSenper 50.
Malacca? Erran zitaken Xinaren punta, itsasoan erhi luze bat iduri sartua.ArdoySFran 183.
Jainkoari eskerrak hortan gelditurik: / geiagokorik gabe bi erhi mozturik.XaOdol 136.
Hobendunak altxa dezala erhia.EZBB II 74.
Guri mehatxu eginez erhiaz. LarreArtzainE 158.
v. tbn. Zub 65. Or Eus 300. Mde Pr 78. Erhi: Arg DevB IV. Gç 78. Mong 591. CatLav 252 (V 127). Xarlem 349. Arch Fab 223. ChantP 94. Zby RIEV 1908, 419. CatJauf 29. Ox 147. Lf Murtuts 10. Osk Kurl 78. Erri: Monho 158. Hb Egia 12.
2."Mesure. Erhi bat, erhi trebes bat zabal, large d'un doigt, d'un travers du doigt, d'un pouce"H.
v. ERI-TREBES. Errhi baten loditasunian.ECocin 32.
azpisarrera-1
ERI ANALARIO. Dedo anular.
Ezar ezozü erhastüna / Esküüneko laur den erhian / Hura erran nahi beita / Erhi analariuan.Xarlem 208.
azpisarrera-2
ERI HANDI(R-is-uzt, BN-baig, S; Dv). Ref.: A (eri); ContR 519. Dedo pulgar.
azpisarrera-3
ERI-BEHATZ(Ae, Sal, R, ehi-behatz S; eri-beratz AN-erro; erhi-berhatz Hb). Ref.: VocPir 257; A Apend (eri beratz); Lrq (ehi); Iz R 306; ContR 519. Dedo pulgar. "Eribiatza, dedo pulgar" Mdg 163. "Erebíatza (5 sil.), el dedo pulgar (lenengo eribíatza esan zuen)" Iz R 306. v. 1 behatz (4). Ebakizió leník eri-beátza, geró urbiléna, gero gañarákoak. LEJMSB 314.
Eskuineko eskuko erhi behatzaz hirur Kurutze egitea. CatLuz 8.
(CatAe 14 y CatSal 15 eri beatzaz, CatR 15 eri biatzaz)Ehi behátz müthürrái éman ziuá martéllü kháldü izigarrí bat.LrqLarrajaRIEV 1935, 141.
azpisarrera-4
ERI-BIHOTZ.
azpisarrerakoSense-4.1
a)
(Sc ap. A),
ERPIHOTZ (BN-baig ap. A). "
Erpihotz, extremidad del dedo"A.
"
Erhi-biotz, yemas de dedos"Ib.(s.v. eri
).
azpisarrerakoSense-4.2
b)"
Eri-biotz (R), biotz eri (R-vid), dedo del corazón"A.
azpisarrera-5
ERI-BIZAR. "(R) padrastro"A(s.v. eri
).
azpisarrera-6
ERI-BIZKAR. "
Erhibizkar, articulaciones del dedo"A.
azpisarrera-7
ERI-BURUv. erpuru.
azpisarrera-8
ERI-HEZUR. "
Eri-exurrak jar erazi (S), hacer sufrir lo indecible"A.
"" A.
azpisarrera-9
ERI-KAPELA. "(L-ain), dedal"A.
v. erkapelu.
azpisarrera-10
ERI-KOSKO(R, -koskor Sal). "Articulaciones del dedo" A.
azpisarrera-11
ERI-LUXU.
"Indice" A Apend.
azpisarrera-12
ERI-MAMI.
v. ermami.
azpisarrera-13
ERI-MOKO (H).
Punta del dedo. Igor ezak Lazaro, busta dezan bere erhi mokoa urean eta refreska diezadan mihia.LçLc 16, 24 (HeH, Dv erhi mokoa; He erriaren mokoa, TB erhi punta).
azpisarrera-14
ERI-MOTTO.
"(L, B), dedal" A.
azpisarrera-15
ERI-MOTZ.
"Erhimotz (adj.), qui est privé d'un ou de plusieurs doigts de la main" Dv.
azpisarrera-16
ERI-MUINTXO.
"Erimuntxo (R), yemas de los dedos" A.
azpisarrera-17
ERI-MUTUR(S, R ap. A; S (Foix) ap. Lh). Punta del dedo. Erhi muthurrak bere makilari josiak.BarbSup 174.
Nola orai ez milika erhi-muthur hori, ez balitz ere haren garbitzeko baizik?LfMurtuts 10.
azpisarrera-18
ERI PITIN(erripittin Hb). Dedo meñique. "Pitin (adj.) se joint au mot erhi pour signifier petit doigt (Hb)" Dv. Nihork ez lezake eman erripitina suan hamar bihiren errateko denbora. HbEgia 151.
Altxatzen du erhi ba.erhi pitina. ZerbIpuinak 127.
azpisarrera-19
ERI POTOTS(L-sar ap. A; Dv (BN-lab), H). Dedo pulgar; dedo gordo del pie. "Pouce, gros orteil" Dv. "Pouce de la main ou du pied" H. "Dedo pulgar" A. Eskuineko eskuaren eta eskuineko zangoko erhipototsen gainean. DvEx 29, 20 (Bibl erhi potots).
azpisarrera-20
ERI POTZOR(erhi p. H s.v. potzorra). Dedo pulgar.
azpisarrera-21
ERI PULGARE(AN-ilzarb ap. Bon-Ond 222). "Pouce" Bon-Ond.
azpisarrera-22
ERI-PUNTA(erhipunta Urt I 12). Punta del dedo. Garbitzen ditu heri puntak ures. BerTrat 60r.
Eta egor iazadazu Lazaro, hark bere erhi puntaz urean bustirik mihian utki nazan. Ax 597 (V 384).
Bere gitarraren zainak edo sokhak erhi puntaz ukhituz. SPPhil 521 (He 529 erri puntaz
).
Ikusi zuste errelijiosoek eri-puntak gori goria sua bekala. (73). LE-Ir.
Berek nai ezdeinian eztere arrimatu eripunta [karga] mobiaraztako. HualMt 23, 4 (Samper heripuntara
).
Gizon zuzena eta langilea, bainan jokolaria bi zangoetako erhi puntetaraino. ZerbIpuinak 329.
Erhi puntekin karraka eta ixtila barnago baizik ez sartzen. BarbSup 46.
Erhi puntaz erakusten zioten Murtutsen jar-lekua. LfMurtuts 6.
Begietarik erhi puntetaraino. ArdoySFran 296.
v. tbn.
TB Lc 16, 24
azpisarrera-23
ERI-TREBES.
Pulgada. "Pouce" Ht VocGr 406, Lecl. Tbn. H s.v. erhi. v. supra (2), HATZ-BETE, ontza (3). Adarra moztean, uzten da erhi trebes bateko muthurra eta ez gehiago. DvLab 359.
Gisu urak altxatu behar du bi edo hiru erhi trebes ogi haziak baino gorago.Ib. 51.
Haziak bi, hiru erhi-trebes lur aski ditu gainetik.Ib. 329s.
Erhi trebes baten largotasunian.ECocin 42.
Bonetaren kaskoan xuxen zilua, / Phuntuz bildua; / Hirur laur erhi trebesetan xuti bilua. ChantP 94.
Urin gatz gabez estaliak bi erhi trebes lodi.JEBur 87.
Bi erhi-trebes arno xuri hortarik.BarbSup 21.
azpisarrera-24
ERI TXINKAR(R-vid, erhi t. BN-mix, S; Dv; eri txingar AN-erro, Sal; erhi xinkher S; e. txinker H (S); erhitxinker Gèze; ehi txinker S). Ref.: A (txinkar, eri); Mdg 163; A Apend ( eri txinkar, eritxingar); Lh (xinkher); Lrq (ehi-). Dedo meñique. "Auricularis erhi xingarra" Urt III 202. Naibáda mintzátu / eméngo gisára, / Jaunak enpleátu / dú eri txingárra. LEKop 29.
Nere erhi-xingarra. Gy 13.
"Jinkua" jüraturik bi erhi txinkherrak khütxatzen deitzo baizik eta egia diula. GH 1932, 505.
azpisarrera-25
ERI-TXISTU.
Silbido que se hace con los dedos en la boca. Erhi txistua joten zekian. Sartu bi atz ahoan eta huuuiii! egin zuan. OskKurl 158.
azpisarrera-26
ERI-XINGIL (erhi x. Dv),
ERI XIKIL (ergi x. H).
"Xingil, précédé de erhi, petit doigt de la main ou du pied" Dv. "Erhi xikilla, petit doigt" H s.v. ttipia. Ezkerreko erhi xingilaz. HUEskual 24-4-1908 (ap. DRA
).