Tr. Documentado en textos meridionales y en Axular y Mirande. Frente a la forma más general sin -a, emplean platera, con -a constitutiva, Lardizabal, Arrue, Cocinan, Txirrita (tbn. plater ), Orixe, Labaien, Berrondo, Oskillaso (Kurl 85) y Ostolaiz. En DFrec hay 16 ejs. de plater, meridionales.
sense-1
1.
(V-gip, G-azp-goi, AN-ulz-egüés-ilzarb-olza, B, R-uzt; Lcc, VP 76v, Lar, Añ, VocB , Zam Voc , ZMoso 70),
platera (G-to),
flater (V-gip),
pater (G-nav),
flatel (V-gip),
fratel (V-gip)
Ref.:
Bon-Ond 162; A EY IV 349; Iz Ulz, Als (patera), To (platera), ArOñ (flater), R 299; Etxba Eib ; Gketx Loiola (txiki-mill-apur egin); Elexp Berg (plater, flater); ZestErret
. Plato (recipiente)."Es de las pocas palabras que terminan en r suave. Plater zakon (V-ger-och-gip), barreño"A.
"
Plater, plato. Platerliso, plato liso. Platersoperon, plato sopero"VocB.
"
Platera bat
"Iz To.
Cf. VocNav: "Platera, plato (Aézcoa)". Plater bi, jarra bat, kalderetatxu bat eta tazea. fJZ 98.
Kuzinako eta sukhaldeko eltze-plateren artean.Ax 87 (V 59).
Mutil, betoz platerok.Mic 13v.
Usoa, ta mirua, edo ardia, ta otsoa len mai batean, ta plater batetik jaten ikustea zer zan. CbEg III 373.
--Adiskidia, zer da erretilluba? Platerian ateraten dira aza ta okelia. --Erretilluba da euskaldunen platera. MgPAb 54.
Gose ona duénak, janárias itén du káso, ez platerain kalidádeas. LE(
inBOEanm 571
).
Basoak ta platerak . (163). LE-Ir(s.v. sukalde).
Berak bere eskuakaz platera egin.AñLoraS 51.
Zirarrezko kollara, plater eta tresnak.Astar II 136.
Malluen otsak ez au / beñere esnatzen, / plater-soñuak, berriz, / laster au ernaitzen.ItFab 23.
Zillarrezko platera ispillua bezañ argi bat. ArrGB 115.
Ipintzen dira platera sopero batean. Cocinan 29.
Magala neban orduko platerea.OrTormes 79.
Aldaztorreak ateak dituz letuez, / ango plater pitxeruak zidarrez. Balad 45.
Plater baten oilasko zati bat eta iru laranja dakazki. ArtiIpuin 26.
Bion artean maiean dauden platera, baso, ontzi, botilla ta abar jasotzen dituzte.LabSuEm 174.
Txuleta on bat plateran. UztEBT 32.
Jan zazu nere plateratik. BerronKijote 123.
Maiatzean, pobrientzat be lebatza platerean. (V-m). EZBB II 53.
Txapazko platerak zeuzkaten.BBarand 136.
Taloak erre ta [...] plateran jarri. Ostolaiz 126.
v. tbn. AA I 572. Echag 95. Sor AuOst 94. Zab Gabon 48. AB AmaE 310. Iraola 123. Ag G 179. Alz Bern 50. Muj PAm 49. Tx B I 148 (Tx B 102 platera). Kk Ab II 12. Mde HaurB 68. Anab Poli 93. SM Zirik 24. And AUzta 69. Salav 76. Garm EskL I 80. Gerrika 72.
azpiadiera-1.1
(Fig.). Bere amaren izena al zan gutxiena aitatzen zan osabarenean ere, ta aitatzen zanetan etxeko lotsarik aundiena bezela aterako zuten platerera. NEtxLBB 37.
azpiadiera-1.2
(H (V, G)), platera.Fuente.v. 1 plat. 'Kartzu unat plater batean Juan Bautistain burua. EchnMt 14, 8 (EvAN, Ur plater, Hual fuente edo plater, Samper sopera batean edo platerean, Lard 399 platera batean; He plat).
Plateran eskua nerekin sartzen duena da ni salduko nauena. Lard 438.
Eltzetik atera zuan Iñaxik burruntzali batekin olio-aza, erdian zegoan platera betetzeraño. ZabGabon 49.
azpiadiera-1.3
Platillo (instrumento musical). Bonbo zar bat, kornetin mallatu bat eta brontzezko plater batzuk ioten iru gizon. Ag Ioan 274.
sense-2
2.Contenido de un plato.v. platerkada. Lenteja plater bategatik.Gco II 63.
Arturik ogia eta txiliste platera, jan eta edan zuen.UrGen 25, 34 (Dv azpil, BiblE platerkada).
sense-3
3.Guiso, plato, tipo de comida. Beriala egingo diyotet plater eder bat. SorAuOst 80.
Nola nagon gizena, izango naiz plater ona.Ib. 90.
Ongi gisatuba baldin badago neretzat da platerik onena. Ib. 86s.
Ganera, bera etzala / bigarren maiko platera. EchtaJos 233.
Julitxo egosirik eta Libetxo erreta, bai plater gozoak izango ebazala egun aretan! BilbaoIpuiB 214.
azpisarrera-1
PLATER ATAL (G-azp),
PLATER ATTAL (G-azp)
Ref.:
A(
atal
);
ZestErret
. Plato llano.
"
Plater atala, plato no sopero"A.
"
(Plater) attala (G-azp)"NEtx(comunicación personal).
azpisarrera-2
PLATER BETE.
Contenido de un plato. v. platerkada. Goizaldean bazkaldu nahi nuen / plater bete bihotz ustel. ArtiMaldanB 220.
azpisarrera-3
PLATER BETEKO.
Que llena el plato. Aragia, egunero jan bear litzateke zati txiki bat. Ez, egiten deguna: platera betekoa jan, eta bapo. Zendoia 184.
azpisarrera-4
PLATER-GARBITZAILE. "
Plater-garbitzallea, fregón o fregona"VP 76v.
azpisarrera-5
PLATER-JENDE. "
Plater jende, plater multzoa. Hau dek plater jendia dona garbitzeko!
"ZestErret.
azpisarrera-6
PLATER SAKON (G-azp ap. ZestErret). Plato hondo.
Azkenean iñun ziran plater zabal eta sakonak ekarri eutsezan.ErkiagArran 121.
azpisarrera-7
PLATER ZABAL. Plato llano.
Azkenean iñun ziran plater zabal eta sakonak ekarri eutsezan.ErkiagArran 121.