Tr. Documentado en textos meridionales desde Barrutia (eztimakatz ).
sense-1
1.
(V-m, G, AN-5vill; Lar, H),
makatx (V-gip, G-azp),
makatsRef.:
A;
ArzdiPlant1 277;
ElexpBerg;
ZestErret(
makatx
) . Árbol silvestre."Arbol no injerto"Lar.
"Frutal silvestre"Ib."Guadapero, peral silvestre"Ib."Regoldo, castaño borde o silvestre"A.
"
Makatza, es el arbolito joven (G-goi)"ArzdiPlant1 277.
"
Makiña bat makatz jaten gontsan etxe aurreko makatzai
"Elexp Berg..
El supuesto ej. de makatx que DRA atribuye a Hiriart-Urruty se trata en realidad de mahats (v. Eskual 28-5-1919, 4). Abe nagusijak dira oneek [...] masustabia, makatza, mispillia [...]. MgPAb 188.
Makatz aundi-aundia da. Bai, makatz-tantaia. Iñun be eztot ikusi onelako makatz-tantairik. AlzolaAtalak 82.
Makatz zar arrotu aundi batek erakusten dauz adar igertuak. Ib. 82.
Igon neutsan makatz bati.Gerrika 73.
Dozen erdi bat bertso zuretzat, / etxe azpiko makatza.Insausti 258.
v. tbn. Akes Ipiñ 34.
azpiadiera-1.1
(Adj.).Silvestre. Arbola makatza eta onek botatzen dituan alsumak ez dira egokiak fruta gozoak emateko. AA I 41.
Landarak izateko ereiten diran aziak, batzuetan basokoak izaten dira, makatzak, gizonak landu gabekoak. EEs 1916, 282.
Landare makatzak txertatutzen / artzeko fruta goxuak. MendaroTx 160.
Japongo gaztain makatsa emengoakin txertatzen.AtañoTxanKan 93.
azpiadiera-1.1.1
(Ref. a la miel). No se hizo para los asnos estimakatz dulzea. Acto 316. Mosu linduan argitzen dira begi eder gorri bi / goizean bein ematen dabe estimakatza ugari. Ib. 342. Ezti-makatza da / aurkitua kalizan / asturugaizki izan. Arti MaldanB 222.
azpiadiera-1.2
"Au fig., gizon makatza, sauvageon, homme sauvage, sans éducation, rude, etc."H.
sense-2
2.(V; Añ (V), Izt), makatza, makatx (V-gip, G-azp). Ref.: A; Iz UrrAnz, ArOñ; Etxba Eib; Elexp Berg; ZestErret (makatx)."Pera pequeña, [...] a las duras, makatzak
"Añ.
"
Makatza baño gogorragoa da, [...] más duro que un perojo"Izt 40v.
"Peruétano, pera silvestre"Ib."
Makatz, makatza, (la) pera más temprana y pequeña. Makatz(x)ak, peras silvestres"IzArOñ.
"
Makatz ederrak agertzen dira Bizkaitik gure plazara
"EtxbaEib.
Foru illak zuk ezin biztu ziñaizala / makatz ustelik zeiñek osatu leike bada?ABAmaE 460 (podría corresponder a la 1.a acepción).
Kandelario lerio, atxari ura dario, makatzari madari, eutsi Peru ankeari. (V-ger)"A la perucha pera"
.AEY III 159.
Lengo lekuratu dira umeak makatz guri erdi-ustel goxoen usaira ta gogotsu biurtu. EstonIz 8.
Basondoko makatza goxoa. Ib. 8.
An inguruen keixe eta makatz batzuk ikusten genduzan ederto eldute. Gerrika 73.
v. tbn. Insausti 258.
sense-3
3."(G-goi), especie de cereza"A.
"
Makatx, [...] txertatu gabeko [...] gerezia. Makatxak halare txikiyouak izatettun ta mikatzauake bai
"ZestErret.
sense-4
4."(AN-gip), manzana bravía y pequeña"A(s.v. sagar).
sense-5
5.Fruto del serbal. Makatz garratzekin egindako ardoaren antzeko zerbait. 'Acidis [...] sorbis'
.IbiñVirgil 102.
sense-6
6.Bombilla.Cf. supra (2). Ikusirik tximistargi-makatza, apur baten argijari begira-begira egon eta esan eutson etxeko-andreari [...]. KkAb I 70.
Imini eban argi-makatza polito-polito. Ib. 70.
Saloki-andreak artu ta imiñi eban beste makatzaren lekuban, berau kenduta eta ederto argi egin eban. Ib. 71.
azpisarrera-1
EZTI-MAKATZ.
v. eztimakatz.
azpisarrera-2
MAKATZ-ARBOLA.
"Con referencia a árboles frutales silvestres. [...]. Egarrixak itxo biarrian nabillela, makatz arbola bat topau neban" Etxba Eib. Makatz-arbola au oso zarra da. Insausti 257.