1.
(L, BN ap. A
; Hb, Dv, H),
primutasun (SP, Urt I 70, H),
primotasun. Primogenitura; condición de heredero."Aînesse; droit d'aînesse"Dv.
"Qualité de celui qui est héritier par droit d'aînesse"H.
Saldu izan zioen bere primutasun zuzena Iakobi. UrtGen 25, 33 (Dv premutasuna; Ur lenbizitasunaren eskubideak, Ol oñordetza, Ker oñordetzako eskubideak, Bibl primantza, BiblE lehensemetza-eskubideak).
Zarren aizen partetik / dekan deretxoa: / ire primotasuna / ta maiorazkoa. ItFab 241.
Hala-nola Esau, zeinak jaki batentzat saldu baitzuen bere premutasuna. DvHe 12, 16 (Lç primezá
).
sense-2
2.primutasun. Primacía, condición de precursor, de ser el primero que realiza algo. Badirudi [...] primus horrek Etxeberriren berritasuna eta are lehentasuna adierazi nahi duela [...]. Badirudi, bestalde, Etxeberri bera ere "primutasun" horren jakile zela. MEIG IV 119.