Tr. La forma mejor documentada es itsu . La variante itxu, atestiguada ya en un texto de 1622, es empleada por autores guipuzcoanos y, en algo menor medida, por vizcaínos, alternando a menudo con itsu; su uso aumenta en el s. XX, llegando a tener la misma frecuencia que itsu . Los autores suletinos emplean ütsü; en Tartas hay tanto itsu (Onsa 96) como utsu (ib. 137); tbn. hay utsu en AR (142). El roncalés Hualde (Mt 9, 27) emplea utsi ; hay itzu en Echeita y ForuAB (83). En DFrec hay 51 ejs. (3 septentrionales) de itsu y 7 de itxu .
Onom.: Da Higgusco. CSM 3.
sense-1
1.(V, G-azp-nav, AN, L, B, BN; Deen I 470, Lcc, Volt 51 <-tz->, Mic 6r, SP, Urt IV 5, Ht VocGr , Lar, Añ, Lecl, Arch VocGr , VocBN , Dv, H, VocB), itxu (V-gip, G; Lar, Dv (V, G), H), itzu (V-gip), utsu (S; Gèze (s.v. aveugle), Dv (S), H (S)), utsi (R; Mdg 163), utxe (R; Aq 54 (R) utxea (det.)). Ref.: Bon-Ond 970; A (itsu, utsi, utxe); Lrq (ütsü); Iz To (itxuba), Als (itsuba), ArOñ (itzu), Ulz (itsú); ContR 533; Etxba Eib (itxua); Elexp Berg (itxu); ZestErret; v. EI 77s., para una distribución más detallada de las variantes.
(Sust. y adj.). Ciego (sentidos prop. y fig., ref. sobre todo a personas y animales). "Itsuak asikidin, facile à découvrir" Hb GH 1929, 83. "Itsua makhila gabe, manquer de la chose la plus nécessaire" Ib. 83. "Ikusi tta itzu, entzun da gor eiñ, hacer el ciego y sordo" Iz ArOñ. Tr. Documentado desde Dechepare, es de uso general.
Bethi erratuia, nola ardi itsuia. E 75.
Guziak izan dirade itsu argira. LçAdv ** 1v.
Itsua da beti ez dakusena. RS 426.
Itsuen errian, okerrok errege. RIs 55.
Gauaz duzu gidatzen huntz itsua. EZMan II 133.
Egin bere burua itsu, mutu eta gor. 'Hacerse el ciego
'
.Ax 314 (V 208).
Bekhatian ütsü eta gogor egoitia. Bp I 57.
Zeren ordinariozki bat bedera bere gauzetan itsu baita. ES 400.
Akordau bekizu Adan itsua. Acto 28.
Hereje itxu gautarrak. LarSAgust 12.
Zeren itsu jakinez bat izandu naizan. CbEg II 23.
Jesusek argitzen du itsu bat. Lg II 214.
Satorrak bekala itsuak. LEProg 104.
Bertako itsuak paperak saltzen. ZavFabRIEV 1907, 534.
Itsu jaio da. Lard 414.
Zeinen itsu, gogor eta dorphe zure alderat izatu naizen!DvLEd 137.
Sortzez itsu zen. JnnSBi 108.
Zenbat etsai gure mintzaiak, argi eta itsu!HUAurp 204.
Euren neurritik urten gura daben zoroko, itsu, asto [...] diralako. AgKr 137.
Guziak itxu zeudek. MujPAm 57.
Itsu izan niz berebillaren ez gakarazteko. JEBer 25.
Begiak itsu, bi besoak aintzin. BarbLeg 143.
Zein begitatik yagok, ba, itsu zaldi au?BilbaoIpuiB 223.
Antziñateko gizonak etzeuden ain itsu, ori ez ikusteko. VillJaink 178.
Arrittuaz bere buruakin, nola aiñ itxua al izan zan. EtxbaIbilt 467.
Sainduak ez dira itsuak. ArdoySFran 229.
Itsua argituko du orrek. (AN-larr)'Maltzurkeriaz besteri dirua kendu naiez dabillena'
.InzaNaEsZarr 44.
[Tronbosis-kolpe] azkenekuak itsu itxi eban. Gerrika 283.
azpiadiera-1.1
(Acompañado de instr.). Ura maitasunez itxu; ta ni, gañean nuen arrixkua ikusteko itxuago. NEtxAntz 83.
Amorruz itsu zeuden. OrAitork 113.
Itxu dator malkoz. NEtxLBB 261.
azpiadiera-1.2
(Precedido de gen., con valor sust.). O gure bihotzaren itsua eta gogorra!SPImit IV 1, 11 (Ch itsutasun, Mst ütsümentü
).
Ai nere itsua! Ai nere zoroa!CbEg II 16 (v. tbn. Dv LEd 43).
Munduban gustuak nai ditubanaren itsuba ta errukarrija!fBIc I 65.
Ahanzkor balitz, bere itsuaren gainera. HUAurp 191.
Guraso aieri nere itsuan oker egozten nien. OrAitork 65.
azpiadiera-1.3
(Con inanimados).Ciego, irreflexivo.
"Fortuna caeca, fortuna itsua
"Urt IV 12s.
"Aveugle, qui cause l'aveuglement. Deus ezta haserrea, amodio, handinahia eta bertze iaidura gaixtoak baino itsuago denik
"H.
"
Maitasuna itsua omen da
"ZestErret.
Amoria itsu da. E 141.
Amodioa itxua dala. CartAzp 126.
Gizon utsiari kolpu utsu bat emanik. TtOnsa 137.
Herio itsu kruela. Gç 65.
Froga itsu bat. ES 146.
Non ote zabiltza oraingoan, ezaguera bageko eguzki itsua?LarSermAzc 46.
Mandamentu santu onek aginduten dabena egin amoreagaz eta obedenzia itsuagaz. Oe 121.
Jainkoaren alderako leihaltasun oso eta itsu batean. Lg I 296.
Obedienzia itxu ta oso bat. MgCC 112.
Gere buruaren amorio itxu eragabea. Gco I 417.
Uste funtsgabe, uste itsu bat liteke. Dh 269.
Ez da hori gauza itsua, ez eikikoa, ez naskikoa. DvLab 121.
Oro ustekabe itsuaren lanak direla. HbEgia 23.
Zer gorroto ta arrotasun itxuan. AranSIgn 99.
Zer dezakean naitasun itsu / batek laratzenganako!Otag(
inFrantzesB II 132
).
Odilon sainduak bazuen konfiantza itsu bat Jainkoa baithan. JnnSBi 53.
Burzoroaldi itsu batean. Ox 143.
Gizartea be olantxe, indar itsuak eta lege aldaeziñak darabille. EguzkGizAuz 48.
Badute animali ttipi oiek joera itsu bat elkarrekin bizitzeko. VillJaink 171.
Amil zak errota-arri bat [...]. Erreka, abere, gizon, bere burrunda itxuan danak berdiñak dituk arentzat. AtañoTxanKan 239.
Konfiantza itxua nuan aitarekin. JAzpiroz 222.
Bortxa itsua. MIH 375.
v. tbn. Ax 344 (V 229). Cb Just 6. Mih 105. Añ EL1 3. AA III 624. Gy 310. Lard 14. Elsb Fram 58. Ag AL 121. Mde Pr 160. Or Aitork 137. Larz Senper 24. Ibiñ Virgil 98. Itxu: NEtx Antz 46. Ütsü: Mst XVI.
azpiadiera-1.4
Empedernido.
"Fanático"ADBols.
"
Diru-zale itsua (V), muy aficionado al dinero"AEY III 316.
"
Bertsozale itsua da
"ZestErret.
Dirutsu itsuak. "Avaros"
.MbIArg I 202.
Jokolari itsu batek bere arimiaren kaltian jokatuten dau. MgCO 58.
Diruzale itxuak esperanza geiago dauka diruagan Jaungoikoagan baño. Gco II 33.
Zar eta gazte itsatsiak, itsuak ta llilluratuak bizi diranak [...] bizimodu [...] zoro bati. AA III 606.
Zu, Batiz, karlista itsua zera. AArdi 110.
Maikada gizona batu ziran, danak perretxikujale itxuak. SMZirik 62.
Fumatzaille itsua, txurrutlari ona. AndAUzta 143.
Itxua uan jokorako. Ataño TxanKan 109.
Etzitzaidan [futbola] gustatu, eta geroztik ere telebisioan berdin gertatzen zait. Nere anai Iñaxio eta nere bi semeak, berriz, itxuak dira. Insausti 197.
azpiadiera-1.4.1
(Acompañado de alativo). Itxubak dira karakoletara [atiak]. SorBar 63.
Itxubak dira loretara. Ib. 58.
azpiadiera-1.5
(V, G, AN-gip, L, BN; Urt, Dv, H), itxu (VP), itzu (V-gip). Ref.: A; Iz ArOñ (itzu); Gte Erd 108, 247. (Ref. gralmte. a lugares). Oscuro, (lugar) en el que no se puede ver; cerrado, sin aberturas, bloqueado. "Caecum cubiculum, gela beltza, leihorik eztuena, [...] itsua" Urt IV 9. "Fluctus caecus, [...] itsaso vel uhiñ itsua" Ib. 11. "Caecus aditus, bide itsua, illhuna" Urt I 180. "Mendi itxua, monte espeso de árboles" VP 60v. "Gela itsua, chambre obscure, qui ne reçoit pas de jour. Arroila itsua, rigole couverte. Min itsua, mal qui ne se manifeste pas au dehors. Kolpe itsua, coup qui ne cause qu'une contusion. Handitxu itsua, furoncle qui ne crève pas. Hertze itsua, l'intestin aveugle" H. "Ganbera itsu bat (BN-lab), un aposento sin ventanas. Saldar itsua (V, G), divieso cerrado, sin orificio. Landare itsua (G, L, BN), planta que no produce renuevos. Oihan itsua, bosque lóbrego" A. "Erlákasten itzúa, el divieso que está sin abrirse" Iz ArOñ. "Laino itsua zon (AN-gip) [...] hau laino itsua (G-azp)" Gte Erd 108. "Baso itsu baten erdian jaioa da (G-nav)" Ib. 247. Badirela bi baxa itsu lekoa bat edo bat eterdi zabal leihorretik. INav 127.
Hango saroi eta oihan itsuak. ES 114.
Arbolédi edo sasidi itsubát. LEJMSB 183.
Lekurik ezkutubenian, iluntasunik itxubenian. Astar II 288.
Lekhu hertsi, ephel, itsu batean. DvLab 292.
Badire egia entzun dutenak leze itsuenen erdian. HbEgia 24.
Este itsuaren barnean. FIr 169.
Esi itsu baten bidez. OrBM 98.
Sastraka itxu artan, basa-adariak berak ere, ezin sar ditezke. NEtxAntz 136.
Gela itsu batean illunetan zegolarik. GaztMusIx 146.
Irteera gabeko kale itsu batean. VillJaink 162.
Itsaso itxuan oldartzen dira. IbiñVirgil 92.
Mendi aietan, laiño itxua ere askotan izaten zan. BasoM 136.
Baso itxu baten erdian. AtañoTxanKan 25.
Sei gela zeuzkaken; itxuak iru, kanpoko aldera leiorik gabeak. Ib. 145s.
Ganbara itsuko ofe zaharrean. LarreArtzainE 70.
Irteerarik gabeko kale itxua. MEIG IX 129 (en colab. con NEtx).
v. tbn. AB AmaE 439. Mde Pr 43. Erkiag Arran 17. Onaind in Gazt MusIx 203.
azpiadiera-1.5.1
Ene elastikoa eta bardin prakak, dira itsuak eta diru-toki bagak. ABAmaE 220.
azpiadiera-1.5.2
Soñekuak olezko kutxetan, sarrail-itxu bategaz itxita. KkAb II 167.
azpiadiera-1.5.3
Kandela itsu ['apagada'], eta gelea illun jarten. ABAmaE 172.
azpiadiera-1.5.4
"
(Ule kapa) itzua, el vellón espeso"IzArOñ.
sense-2
2.Invisible."Caecus ignis, amudioa, su itsua, su estalia
"Urt IV 11.
sense-3
3.
(V-arr-ger-m, AN-larr, L-côte-ain),
itzu (V-gip)
Ref.:
A;
IzArOñ(itzu);
AspGehi
. "Puesto vacante en una mesa de juego, cuyas cartas las ve el compañero del ausente, pudiendo jugarse así sin cuarto compañero"A.
"
Itzúaas trúkian eiñ, juego de cartas cuando falta el compañero (el cuarto), y se juega viendo sus cartas"IzArOñ.
"
Itsu, las cartas que en el juego de mus corresponden a un jugador ausente y con las que juegan los compañeros de juego"AspGehi.
v. mutu.
sense-4
4.
(BN-ciz),
utsu (S)
Ref.:
AEY I 87
. Tizón, enfermedad del trigo. Ogiari ütsüik ez iteko. (S). AEY I 87.
6.(Como primer miembro de comp., con valores equivalentes a asta- o basa-
) itsularrosa, itsu-mahats, itsu-perretxiko, etc.
azpisarrera-1
BEGI-ITSUAN.
v. begi.
azpisarrera-2
ERDI-ITSU. Medio ciego, de poca vista; medio cegado.
"
Erdi-itxua, cegatón"VP 26v.
Andra zar erdi itxu bat. MgPAb 91.
Doidoia daude xutik, bizkar konkorrekin / erdi itsuak eta belhaun gorriekin. HbEsk 221.
Erredoblantia jotzen duen erdi itxu batekin. Iraola 97.
Begitxo txiki erdi itxub'oi / antxen zabalduko dezu. TxB I 231.
Erdi-itsu, zahar, beartsu. LekEunD 41.
azpisarrera-3
ERDI-ITSUAN. Medio a ciegas.
Anima artaratzen da erdi itsuan ta zertara den ezpaleki bezala. MbIArg I 85.
azpisarrera-4
ERDI-ITSURA. Medio a ciegas.
Etxean erdi itsura ikasi breton hura. HUZez 123.
azpisarrera-5
ITSU-AITZINEKO(VocB
A; i.-aitzinako Añ (AN)). Lazarillo. v. ITSU-AURREKO. Itsuari iarreikiten zaion itsua, bere itsu-aitzinekoarekin batean hobira eroriren dela. LçAdv ** 6r.
azpisarrera-6
ITSU-AITZUR.
"Itxuatxurra, la [azada] de cuatro dientes para sacar el estiércol" Iz ArOñ (s.v. atxúrra).
azpisarrera-7
ITSUAN.
A ciegas; (fig.) con los ojos cerrados, ciegamente, sin pensar. "Itxuan, ciegamente" VP 38r. "Itsuan haritu, agir en aveugle" Lecl. "A ciegas. Itxuan dabill nora ez da, txingor eta inbrizka artian" Etxba Eib. v. ITSURA(T), ITSU-ITSUAN. Gauzak itsuan, ongi eta umoki konsideratu gabe sinhetsi behar direla. ES 198.
Itsuan hari ez zaitezentzat. HeGudu 104.
Alan bada, egizu itsuban konfesoriak dirautsuna. MgCO 236.
Eta itsuan artuko dezu onelako korapilloa?AA I 610.
Gizona orratzik baga aurkitzen dala beti itsuan, beti larri?ABAmaE 112.
Itxuan ere ibilliko zan arritik arrira. AnabPoli 14.
Itsuan eta aztamutan ibilli ondoren, sortu zan azkenik bizia. VillJaink 63.
v. tbn.
Itxuan: Basarri 136. Etxba Ibilt 480.
azpisarrerakoSense-7.1
(Tras bere, etc.). Pario bat egin zuten, [itsu] harek eta Kaiet Idiartegaray ahastar apezak: bai-eta, bere itsuan, eginen zuela Mauleko hirittoaren itzulia. LarreArtzainE 147.
ITSU-AURREKO(itxu- V, G; VP 38r, Añ). Ref.: A; ZestErret. Lazarillo. v. ITSU-AITZINEKO, itsumutil. Itsu-aurrekoa itsua bada biak eroriko dira lenengo zuloan. AA I 552.
Itsu-aurreko egiten zuenari. Lard 146.
Berak itsuak izanik, itsu-aurreko izan nai dute. AntZerBid 86 (ap. DRA
).
Beste etxe baten jarri eben itsu-aurreko. ABAmaE 204.
Itsu-aurrekoak deabruak baño apur bat geitxuago yakin bear ddok. OrTormes 13.
Itsu-aurrekoen gisan laguntzen zion berrogeitamar-bat urteko gizonak. AnabUsauri 34.
Itsu aurreko batek itsua nai duan lekura daraman bezela. AtañoTxanKan 205 (ib. 236 itxu a.).
Itsuak dira, eta itsu-aurrekoak. IBkMt 15, 14 (Lç itsuén gidari
).
Lañoa sartu ta [...] bideari antzeman eziñik ibiliak gaude, aita zana itxu-aurreko nuala.AZink 26.
v. tbn. Izt C 10. Ir YKBiz 226. Itxu-: It Fab 25. EusJok II 24. Tx B I 218. Ayesta 89.
azpisarrerakoSense-11.1
A ze itxuaurrekoa ori!(AN-araq). InzaNaEsZarr 13 (que explica: "Ongi erakutsi bearrean gaizki edo gaiztakeria berariaz erakusten duenaz esana").
azpisarrera-12
ITSU-BELAR.
"Herbe de fées, ütsü belharra" Alth Bot 9. "Utsu-belhar (S), hierba de hadas (Bot.)" A (que lo toma seguramente del anterior).
azpisarrera-13
ITSU-BIDARI.
Lazarillo. Itsuak dire eta itsu bidari. DvMt 15, 14 (Lç itsuén gidari).
azpisarrera-14
ITSU-DANBA(Lar H), ITSU-DANPA (Hb). "Tenazón, en la caza es el disparo de golpe y sin apuntar" Lar.
azpisarrera-15
ITSU EGIN.
"Caecare" Urt IV 5. "Cegar" Añ. Gelditu zen itsu egiña. MbIArg II 353.
Mirariak ikusteko itsu egiñ diranak. ArrMay 55.
azpisarrera-16
ITSUEN SOINU.
"Instrumento musical de ciegos, música de ciegos" DRA. Cf. ITSU-SOINU. Onek Andra-Maidxetan dirue naikue atarako lekidxe itsuen-soñuen. OrtOroig 43.
azpisarrera-17
ITSU-GIDARI,
ITSUEN GIDARI.
Lazarillo. v. ITSU-AURREKO. Itsurik itsuén gidari dirade. LçMt 15, 14 (tbn. He, Ur (G); Dv itsu bidari, Ip ütsien lagüntzale, Ol, Ker itsu-mutil, IBk itsu-aurreko).
Eta fida aiz itsuén gidari aizela, ilhunbean diradenén argi. LçRom 2, 19.
Itsu-gidari itsuak. Monho 38.
Itsu batzu dire itsu gidariak. TBMt 15, 14 (tbn. Echn e IBe).
ITSU-ITSUAN(V, G-azp; itxu-itxuan V-gip; H (V, G)). Ref.: A; Etxba Eib (itxu-); Elexp Berg (itxu-); ZestErret. A ciegas; (fig.) ciegamente. "Itxu-itxuan, a ciegas. Jomeinin esana itxu-itxuan betetzen dabe Irandarrak" Elexp Berg. "Ezer ikusi gabe; aztertu, hausnartu gabe. Itsu-itsuan jun giñan kontuak eskatzea" ZestErret. Ta orregatik bizi ziran jentilak itsu-itsuan. MbIArg I 358.
Egin itxu itxuban [konfesoriak] aginduten deutsana. CrIc 86.
Baldin estadua artzen bada itsu-itsuan. AA I 598.
Itsu itsuban, kristinaubak, sinistu biar ditugu. fBIc I 35.
Etzituen ontzat artu Ministroen esanak, eta erabaki zeban itsu-itsuan Baionara joatea. IztC 405.
Irudipenen atzetik itsu itsuan iarraitu barik. AgAL 119 (G 34 itxu itxuan).
Dagon tokitik ekarri al banezake, itxuitxun ekarriko nuke. JAIrazBizia 57.
Gauzak eztira alabearrez eta itsu-itsuan gertatzen. VillJaink 172.
Sal-neurri ori pixka bat bajatuko balu, itxu-itxuan artuko luke.TxGarmBordaB 164.
Ez ditu gizaldi gazteak aurrekoen sinesteak, esanak eta eginak itsu-itsuan ontzat hartuko. MIH 65.
Haztamuka gabiltza guztiok, eta itsu-itsuan. MEIG VI 112.
v. tbn. Cb Eg III 284. Mg CO 7. Añ MisE 171. A Ardi 59. Itxu-itxuan: Astar II 4. EEs 1917, 32. Kk Ab II 87. ABar Goi 25. SMitx Aranz 224. SM Zirik 18. Bilbao IpuiB 166. MAtx Gazt 25. NEtx LBB 54.
ITSU-ITSUTAN.
Ciegamente. Allandek itxu-itxutan uste zun [...]. EtxdeJJ 83.
azpisarrera-24
ITSU-ITSUTTOA.
A ciegas, ciegamente. Cf. ITSU-ITSU(A). Nola ain gogotik lotzen diren matrimoniain bustarrian, espezialki donzellak, itsu itsuttoa. (375). LE-Ir.
azpisarrera-25
ITSU-JOKO.
"(BN-ciz), a bote corto, manera de restar la pelota tan pronto como ha dado contra el suelo" A.
azpisarrera-26
ITSU-KAPELAKA (AN-ulz).
"A la gallina ciega" A EY IV 330.
azpisarrera-27
ITSU-LAGUNTZAILE,
ITSUEN LAGUNTZAILE.
"Lazarillo. Zortzi urtekin, itxu-laguntzalle juan zan erririk erri" Etxba Eib. v. ITSU-AURREKO. Ütsü dira eta ütsien lagüntzale. IpMt 15, 14.
azpisarrera-28
ITSU-MAKILA.
"Tiento de ciego, itsumakilla" Lar. "Bàton d'aveugle" Hb.
azpisarrera-29
ITSU-MATSU.
"Itsu-matsu, denak alatsu (AN-ulz), poco se diferencian unos de otros" Inza Eusk 1927, 153. v. ITSU-MITSU.
azpisarrera-30
ITSU-MITSU.
"Itsu-mitsu, denak alatsu (AN-ulz), tal para cual" Inza Eusk 1928, 264. v. ITSU-MATSU, ITSU-PATSU.
azpisarrera-31
ITSU-MITSUKA.
azpisarrerakoSense-31.1
a)"À l'aveugle"Dv(s.v. itsu
).
v. itsumutsuka. Askok egiten dituzten gauzetan beren gogoko atsegina bilhatzen dute itsu-mitsuka. DvImit I 14, 2.
azpisarrerakoSense-31.2
b)"A la gallina ciega (juego de niños)"(AN-5vill)v. itsumandoka.
azpisarrera-32
ITSU-MUTIL.
v. itsumutil.
azpisarrera-33
ITSU-NESKA.
Niña que sirve de lazarillo. Cf. itsumutil. Antigone: Aren alaba ta itxu-neska. ZaitSof 103.
azpisarrera-34
ITSU-ORAZIO.
"Oración de ciego" Lar.
azpisarrera-35
ITSU-PATSU.
"Itsu-patsu, denak batsu (AN-erro), vaya lo uno por lo otro" Inza Eusk 1927, 143. v. ITSU-MITSU.
azpisarrera-36
ITSURA (itxura L, BN, S, R ap. A; Dv, H),
ITSURAT.
A ciegas; (fig.) con los ojos cerrados, ciegamente, sin pensar. "Itsura, à l'aveugle" Dv. "1. à l'aveugle. Itsura eman diot ukhaldia [...]. 2. au jugé, en terme de chasse. Itsura tiratzea [...]. 3. au hasard, à l'aventure. Itsura iokhatzea, [...]. Itsura mintzatzea [...]. Itsura uste nuke zuzen eginen duela, je n'en sais rien, mais je croirait [...]. Etzakien ethorria zinela, itsura heldu da" H. "A ciegas. Itsura joan (BN-baig), ir a ciegas" A. v. ITSUAN. Tr. Documentado en textos septentrionales (no suletinos) desde mediados del s. XIX.
Hek khurubilkatuko dire, bakhotxak berea itsura har dezantzat. MarIl 20.
Lafontenen fabledegian ez dut itsurat eta ahurka hartu. Gy IX.
Ezaguturen ditu nor nahik itsura. HbEsk 228.
Ez da zuhur igeltsua erabiltzea itsura, nola-nahi. DvLab 199.
Ez da nihoiz itsurat mintzo, baina bethi errotik. HbEgia 93.
Ez zuen hargatik itsura emaiten, bai ordean ezagutuz ontsa bere arthaldeko behar orduak. Prop 1901, 29.
Itsura jarraiki zeizten, jakin gabe norat ez zerendako. JEBur 209.
Yuduek etzuten itsura siñetsi nai Yesusen esana. IrYKBiz 217.
Konsultazionia zuten / Itsurat egina. LuzKant 107.
Hire sinadura ez ahal duk itsurat emaiten?LarzIru 30.
Itsurat punitzea ez duk aizu. LarzSenper 24.
Itsura itzuli zuten latinerat Ignatius ezarriz. ArdoySFran 97.
Deus hauturik gabe, airerat eta itsurat. LfELit 90.
Toki hori ez zuten itsurat berexia. LarreArtzainE 123.
v. tbn.
Itsura: Zby RIEV 190x, 106. Itsurat: Mde Po 57. JEtchep 86.
azpisarrera-37
ITSURIK(Sentidos prop. y fig.). (Estar, etc.), ciego; a ciegas, ciegamente. Itsurik sorthua sendatu. LçIo 9, 1 (tít.).
Itsurik itsuén gidari dirade. LçMt 15, 14 (He, Dv itsuak dire).
Bada ez nago itsurik. Mic 12r.
Adanek egiñ eban itsurik bekatu. Acto 29.
Denbora luzean gabilza itsurik. Ib. 408.
O ze itsurik nagoan!AñEL2 76.
Beragaz ezkondutera erabagi zan itsurik. AzcPB 169.
Maitez itsurik. Ib. 341.
Betirisantsi bertze asko begiak itsurik darraizko. ZbyRIEV 1909, 229.
Jatorri bagako mutilla daukan eure gogoan, da itzurik ago beste guztiakaz. EchtaJos 217.
Bere gogoz itsurik egon ezpalira. IrYKBiz 495.
Denak geunden gorrotoarren itsurik. ArtiTobera 287.
Hain itsurik gabiltzala zenbait lekutan. MEIG VII 91.
v. tbn. Arr May 156. Otx 141. Or BM 56. Bilbao IpuiB 86. Itxurik: Astar II 237. Laux BBa 100.
azpisarrera-38
ITSU-SOINU. "Fandango"DRA.
v. Cf. ITSUEN SOINU. Itsu-soinuan dabiltzaz dantzan. AzcPB 71.
Onen ankaak itxu-soiñuan obeto jantzan egingo leukie. ABGuzur 116.
azpisarrerakoSense-38.1
Jantzan da itzu edo tanbolin soñuak entzuten. EchtaJos 43.
Gazte batzuek zebiltzan dantzan itxu-soñuan. UrruzZer 97.
azpisarrera-39
ITSUZKO.
"Qui appartient à la catégorie des aveugles" Dv.
azpisarrera-40
ITXU.
"Forme diminutive de itsua" H. Cf. supra ejs. de itxu, mera var. fonética de itsu.
azpisarrera-41
ITXURA.
"Itxura, dimin. de itsura, à tâtons" H (ap. Lh).