Tr. Documentado en todas las épocas y dialectos desde Leiçarraga. La forma korotz la emplean autores vizcaínos y Goyhetche. En DFrec hay 4 ejs. de gorotz .
sense-1
I.(Sust.).
azpiadiera-1.1
1.
(gral.; Lcc, SP, Lar, Añ, Lecl, Arch VocGr , VocBN , Dv, H),
korotz (V, G-nav, L, B, BN; kh-BN, S; Lcc, Mic 5v, SP, Añ, VocBN.(kh-)H(+ kh-), VocB),
gohotzRef.:
A (gorotz, korotz); AEF 1925, 95; Lrq; Etxba Eib y Elexp Berg (korotz); Iz Als (auts), ArOñ (kootz), To (gootza). Excremento (gralmente. ref. al de los animales); estiércol."Boñiga de buey, idian korotza
", "estiércol" Lcc."
Gorotza, fumier. Korotza, ongarria
"SP.
"Cagajón"Lar.
"Canina, txakur kaka, txakur gorotza
"Ib."Boñiga de buey, bekorotza, gorotza, beikorotza
"Añ.
"Abono de tierras, sembrados"Ib."
Gorotza, excremento, estiércol"LEUrtVoc(no aparece en el orig.).
"
Khorotz, engrais (S), syn. du mot hungarri
"VocBN.
"(G, L) fumier, (L) bouse"Dv.
"
Korotza bezin aferra (BN-baig), tan haragán como el fiemo"A.
"
Saiak jan dost bildotsa, ordeko itxi dost korotza (V-gip), el buitre ha devorado mi cordero, en cambio me ha dado el excremento"Ib."
Gorotz-eskarpitü, ongarria hedatu"Alth in Lander RIEV 1911, 599."
Korotz, excremento duro y menudo. Excremento en general es kaka, siendo su eufemismo loi
"ZamVoc.
"
Korotza, lo que defece el intestino. Ordinariamente se entiende lo que defecan los animales. Ardixan korotza edo pekorotza lako zimaurrik [ez] lorendako, no hay abono como el de las ovejas para las flores"EtxbaEib.
Cf. astakorotz, korosmai. v. bekorotz. Gauza hauzaz guziozaz neure burua billuzi ukhan baitut eta gorotz bezala edukiten ditut. LçPhil 3, 8 (Dv gorotz; He, TB ongarri, Ol, Ker, IBk simaur, IBe zabor
).
Lürreko gaizak oro gorotza bezala etxekiten. Mst I 3, 6 (Ip gorotza).
Eskaratzeko gorotz loitsu zikiña. MbIArg I 195.
Zaldi gorotzari.
BerastAzer
129.
Edertarzüna, gorotz zathi bat, elhürrez estalirik. Egiat 185.
Gorotza baño ere ezer ezagoak dira munduko atsegin guziak. AA I 409 (v. tbn. 611 y III 439).
"Hurrun hebentik, hurrun elxo txarra / lur gorotza" zioan lehoak elxoari. "Excrément de la terre"
.ArchFab 99 (Gy 299 lurraren korotza).
Ezurra, adarra, illea, guztia da ona txit gorotza egiteko. ItDial 50 (Ur zimaur, Dv ongarri, Ip hunkarri).
Eman behar zaio lürrari lür berri edo gorotz. IpDial 49.
[Behien] iphurdi mazela gorotzez betheek. DvLab 153.
Aberatsentzat arroza, eta pobrientzat gorotza. AJauregiEE 1885b, 215.
Korotz pilloak atsa dariela. ABAmaE 259 (v. tbn. 315).
Korotzak batzen. EchtaJos 73.
Simaurra, abere-gorotza, ez da beti berdiña. EEs 1916, 269.
Askok ere ongarri, gorotz edo zimaurpera botatzen dute izenik agurgarrien ori. InzaAzalp 133.
Asto-korotzak. Enb 167.
Gure bihotzen gorotzak baitu / ongarriztatu. MdePo 67.
Gorotzak eta gernuak. ArtiMaldanB 208.
Galtzak eratsi eta... korotz morrosko baltza utzi eban. ErkiagBatB 96.
Ollarraren korotza. OskKurl 102.
Gorotzak lapinak salatzen. EZBB I 135.
Apirillerako belazetako gorotzak aspaldi atereak izaten ziran. JAzpiroz 74.
Hain maite dugun garo-usaina --norbaitek gorotz-usaina esango luke-- zertxobait galtzea. MIH 35.
v. tbn.
CartNav 141. Lar Cor 57. Izt C 181. JE Bur 88. Or Eus 318. Ataño TxanKan 108. Korotz: Mg PAb 87. Añ MisE 248. Ag G 274. EZBB I 41. Gohotz: Gazte (Urtarril) 1958 (ap. DRA).
azpiadiera-1.1.1
(Fig.). Lantzien bein, or, euren korotz batzuk be soltetan zituen. Gerrika 65 (ref. a las bombas arrojadas por un avión).
azpiadiera-1.2
2."
Gorotz, borrachera"AspLeiz2.
Zazpi [baxoerdi] edo zortziren korotzarekin ordea ardotegitik ateratzen bada. InzagKabuxak 85.
3.Inútil, fútil. Eskuara deusetako ez dela on, deusik ez dela mintzaira alfer eta gorotz bat baizik. LeonGH 1927, 136 (ap. DRA).
Cf. HUTS-GOROTZ.
azpisarrera-1
ARDI-GOROTZ.
v. arkorotz.
azpisarrera-2
AHUNTZ-GOROTZ.
v. ahuntz.
azpisarrera-3
ERLE-GOROTZ.
v. erle.
azpisarrera-4
GOROTZ-AITZUR(g.-atxur Izt C 232, H; khorotzaintzur Hb). "Pioche à fumier" Hb. "Bêche à fumier" H. Belarra metatzekoan, / burnizko gorotz-aitzurrez. "Rastrillos de hierro"
.OrEus 305.
azpisarrerakoSense-4.1
(Uso fig.). Tira, tira, gorotz-aitzur zarra! --erantzun zuen [...]--, iltze oriek ongi zapa itzazu. 'Vieux croc'
.OrMi 75.
GOROTZ-ATE(g.-athe Lecl, H). "Gorotz athea (S, BN), tas à fumier" H. [Iob] gorotzate batetan gaiñian hedaturik zagoela harrek haren gorputzeko haragaia bizirik iaten zuela. TtOnsa 52.
azpisarrera-7
GOROTZ-IRRAPO.
"Montoncillo de estiércol" A Apend.
azpisarrera-8
GOROTZ-META.
"Tas, monceau de fumier. Syn. ongarri-meta" H.
azpisarrera-9
GOROTZ-MUKURU.
"(AN-gip-5vill), basurero al aire libre" A.
azpisarrera-10
GOROTZ-PERRETXIKO.
"Korozperretxiko (V-gip), seta gris, verde, azulada, mohosa. En V-gip, var. de gibelurdin" A.
azpisarrera-11
GOROTZ-PILA.
a) "Gorotz-pilla (AN-gip-5vill), basurero al aire libre" A. b) "Gorozpil (G-to), montoncitos de estiércol en el campo" A.
GOROTZ-TOPO(Foix; -tapo S ap. A Apend). "Petit tas de fumier" Foix. "Montón grande de estiércol" A Apend. [Job] gorotztopoaren gañian. ArmUs 1899, 36.
(ap. DRA)[Sugiak] goroztopoetan egiten du bere habia. Eskual 24-7-1908 (ap. DRA
).
azpisarrera-14
GOROTZ-URPO(-ph- S ap. Lrq; Foix). "Petit tas de fumier, gorotz ürphoa" Foix. Gorotz urphoak bezala. Eskual 14-2-1908 (ap. DRA
).
azpisarrera-15
ILUN-GOROTZ,
TXORI-GOROTZ,
HUTS-GOROTZ.
v. ilun, txori, huts.