Onom.: Del prado que se dize Errabeysaroa. (1288) Arzam 395.
La bustaliza que se dice Andresemetasaroya. (1288) Ib. 395.
sense-1
1.
(G-goi, AN-erro, B), saroe (AN; Aq 1064 (AN)), saro (H), sario (AN-erro, Ae), sare (A), sari (S (+ -ĩ)), sagoi (A Apend), saboi (G-nav), saure (Sal), sauri , sao (-h- S), zaro (-rh- O-SP 224 SP, Dv y A), xauri (Sal), isario . Ref.: A (saroi, saroe, saro, sario, sari, saho); Lh (sari); AEF 1955, 81; Ond Bac (saboi); Echaide Nav 102; ZMoso 69; Izeta BHizt2 .
Sel, prado o terreno cercado, majada; prado, pastizal. "Pré" O-SP 224. "Corral, con su choza para el ganado" Aq 1064. "El sarue de Beguiolaza (Oñate, 1772)" Zumalde (comunicación personal). "Olha-saroak, les alentours des cabanes" H. "Sarĩ (S), majada, lugar donde se recoge de noche el ganado y se albergan los pastores" A. "Sario, pastizal" Ib. "Pâturages autour de la cabane (s'emploie au plur.)" Lh. "Seles (saroiak) que están anejos generalmente a la choza" AEF 1955, 81. "Paraje donde hay un tai" Ond Bac. "Majada, xauri" ZMoso 69. v. 1 sarobe. Larrandorenen bi sarohe (Roncesvalles, 1284). TAV 2.1.8. Ni ere elikaturen niz orai hura gaberik; / saroia da lohitu eta eztut haren beharrik. E 167 (tal vez 'pesebre'). San Medardori erman ziote isariotik idi bat (209). LE-Ir. Udan non nai daude [...] ardi salduak saurietan. Garral EEs 1921, 106. Artaldeak udako saroietara aldatu bear. JMB ELG 78. Tregoarriak artzai-saroitarako aukera-aukerakoak diran tokietan arkitzen dira. Ib. 90. Artzain bagare mendian / saro zabalen erdian. "Iratiko artzaina" (ap. DRA). Bideko saroi batzuetara eldurik. Ol 1 Sam 24, 4 (Dv ardi-hespil, Ker artegi, BiblE ardi-eskorta). Maiatzetik harat, mendi saro batean izanen da naski meza bat igande oroz. Othoizlari 1955, 64. Mendi gaillurretan parra, / zelai ta sao, berriz negarra... E. Igartza Olerti 1960, 90. Bertzen sagoietan belarrak aundi (AN-erro). 'Besteen gauzak obeak iduritzen'. Inza NaEsZarr 2282. Beren ardiak eta saroak Biakorrin, Elusaron eta hor gaindi izanik. Larre ArtzainE 238. saro (Dv A), zaro (Dv). "Zaro, [...] vaste pelouse s'étendant sur nos montagnes et parsemée de bergeries" Dv. "Lieu de pâturages où il y a des bergeries" Ib.
(L ap. A; -oĩ R-vid-uzt ap. A). "Punto en que se reunen los pastores" A.
sense-2
2.
(Lar, Añ(G), Dv(V, G), H, A). "Selva"Lar, Añ.
"Floresta"Lar.
"(G, msLond), selva"A.
Eskualdunak estrosada preparaturik mendi mehaka gainean, zeren hartako lekhu hona eta behar bezalakoa baita, hango saroi eta oihan itsuak direla kausa. ES 114.
Saroi berdeko alaitasuna. "Selva"
.Bil 110.
Eraman [...] / mendirik mendi, saroirik saroi. Ib. 110.
Baso edo saroi arrigarrian. OtagEE 1882c, 535.
Gure basoetako saraoi ostoz apainduetan, intzez beterikako belardi loratsuan. AgSerm 432.
Gero laisterka saroi ta mendiz / jiratu ziran lengo lekura. IraolaEskual 1-9-1905, 4.
Saroi oparotsuak / kerizpe geldia. EAOlBe 63.
Ardizai emen bakar bizi naiz / nere txabola xarrean, / bakarti, baña zorontsu goiko / saroi eder ixillean. Ib. 21.
sense-3
3."(V, G-goi, BN-baig), granja con cuadra abajo y depósito de forraje arriba"A.