Tr. Xapel es la forma propia de la tradición septentrional y txapel de la meridional (hay txapela no ambiguo en Lardizabal, Bilintx, V. Mocoroa, Txirrita, JanEd (I 39) y Ostolaiz (89)). Se documenta además zapel en Prop, unos versos del bersolari ondarribitarra J. C. Urrutia (Auspoa 74-75, 189) y F. Irigaray, junto a xapel en Hiribarren y Zubiri, y junto txapel en sendos ejs. de Soroa (zapel kapelu) y Anabitarte (zapel-kapel), además de en Orixe; zapela en J. Azpiroz (185) y A. Zinkunegi (56). En DFrec hay 36 ejs., meridionales, de txapel, 4 (3 septentrionales) de xapel y 1 de zapel.
1.(V, G, AN, L, Sal, S, R; VP 15r, Lar, Añ, Chaho, Gèze, Zam Voc), xapel (AN, L, B, BN, S; Volt 69, SP, Urt I 474, Arch VocGr , VocBN , Gèze, Dv, H), zapel (B; Deen II 102 <sapella>, VocB , A Apend), txapela (G-to-nav), tzapel (AN-ulz), zapela (AN-ulz). Ref.: A (txapel, xapel, zapel); A Apend (zapela); Lrq; EI 186; Iz Als y To (txapela), Ulz (txapel, tzapel); Etxba Eib ; Elexp Berg ; Gte Erd 119; Izeta BHizt2 (xapel, zapel).
Sombrero; boina; gorro. "Chapeau" SP, Arch VocGr,VocBN, Gèze, Dv y Lrq. "Albogalerus, [...] aphez gaphélua, aphez xapéla" Urt I 474. "Txapela aurrarena, capillo de niño" VP. "Sombrero", "ala de sombrero, txapelaren egala" Lar y Añ. "Birrete, (c.) txanoa, txapela" Añ. "Gorra, gorro, (c.) txanoa, txapela" Ib. "Montera, (c), montera, txapela" Ib. "(L, S, Sal, R), sombtrero" A. "(V, G, AN), boina" Ib. "Txapel mana (Sal), sombrero viejo y mal puesto. En R llaman así al sombrero echado sobre la oreja" Ib. "Gizon ttipi, xapel handi (L), hombre pequeño, sombrero grande (acertijo del hongo)" Ib. "Bururik eztuenak zapel-bearrik ez, el que no tiene cabeza no necesita sombrero; es decir, nadie debe meterse en lo que no entiende" Ib. "Boina" Etxba Eib, Iz Ulz y Elexp Berg. "Ezin leike bi buru txapel batekin tapau (G-azp-goi)" Gte Erd 119. v. boina, bonet, kapela, kapelu, sonbrero, txano. Tr. Documentado al Norte en Voltoire, Pouvreau, CatLav (v. infra TXAPELA ERANTZI), Haraneder, SenperEus y en textos de los ss. XIX y XX. Se encuentra bien documentado en textos occidentales de los ss. XIX y XX, si bien no hay testimonios anteriores a esta época. En la tradición alto-navarra hay testimonios de Beriayn, Lizarraga de Elcano y F. Irigaray, así como en una balada baztanesa.
Los autores septentrionales lo emplean con el significado de 'sombrero', junto a bonet o kapelu para 'boina' (hay, con todo, algunos ejs. de xapel con el sentido de 'boina' en Etchamendi, Zubiri y Mattin). En textos guipuzcoanos y vizcaínos hay, desde la época de la primera guerra carlista, una mayor diversificación en cuanto a su sentido: ejs. no ambiguos de 'sombrero' hay en Echagaray, Soroa, EE, Azkue, E.M. Azcue, Alzaga, T. Agirre, J. Irazusta, N. Etxaniz y Alzola; ejs. más o menos seguros de 'boina' en EusJok, Mokoroa, Jauregi, Kirikiño, Txirrita, Enbeita, Anabitarte (Usauri 120), Orixe, Etxaide, Munita, Basarri, San Martin, Oskillaso, Anduaga, Uztapide, Alzola, Etxaburu, Ataño, Gerrikagoitia e Insausti. Lo emplea para ambos casos D. Aguirre. Parece tener el significado de 'gorro' en algunos ejs. de Lardizabal, Etxaniz y Anabitarte, y Kirikiño lo usa además con el sentido de 'casco' en Ab II 14: Burdiñazko txapel edo kaskua. Kapelua garnituak, xapelak. "
Chapeaux"
.Volt 246.
Zeren plumaia duten xapelan. SPPhil 198 (He 201 xapel
).
Xapelak badire 3.(1751). SenperEus 151.
[Barberuaren] bideko janzija da txano gorri bat ta bere ganian txapel eskerga berrogoi urte eukiko ditubana. MgPAb 45.
Gure euskaldunen buru estalkija zan, da, ta izango da txapela edo kapelia. Izen au geuria da, zelan dan buru janzi au. Ib. 201.
Antxina andikijak bere ebiltzala abarkakaz, txapel batubaz, zeintzuk obago dirian buruba ta belarrijak berotuteko [...] zuk sonbrellubaren izena emoten deutseezunak baño. Ib. 94.
Gure emakumeak lastozko txapelakin. Echag 62 (v. tbn. EE 1885a, 223, Ag G 250, Alz Bern 70, Zub 111 lastozko (t)xapel, TAg Uzt 81 lasto-txapel
).
[Balazo] bat txapeletik pasa zitzaidan, / bi pantaloien ertzian. FrantzesB I 102.
Goi goienetik begira zauden / iru txorroko txapela [...] jakiñ ezazu / pake guardian zaudela. Echag 224 (ref. a un guardia civil).
Laborariak nahi du / goldea pluman trukatu: / eta utzirik kapelua / xapelaz gorde burua. Gy 7 (Arb Igand 42 utzirik bonet mardua, / xapelaz gorde burua
).
Arropak zihoazkon pusketan gainetik, / Adarrak lepho alde zapel pelatutik. Hb(
inBOEl 81
).
Buruan zeraman arizko txapela luze bat. Lard 84.
Kortesia gabeko / txapela luzeak, / arrek naikoa jan ta / ni berriz goseak. Bil 124 (ref. a un cura).
Batak dizü xapela, bestiak boneta. ChantP 134.
Lastozko txapela jipi-japa. SorAKaik 110.
[Noble eta buryesak] egiten dutena miserableki, yuaten direnean, xapela eskuan, Yuduen oinetarat [...] zozoki othoizterat. ElsbFram 181.
Nun dira orduko gizon / geure Patriarkak? / nun txapel punta zorrotz / txartez eta abarkak?AzcPB 201.
Batxik, txapel-musturduna eskuetan ebala ta ingeles berba onekaz. ABGuzur 114s.
(s. XX)Txartela txapel egalean gordeta. AgKr 41.
Praka zuri ta gerriko ta txapel gorriakaz. Ib. 59. Buruan badakar andereek bezalako xapel bat. Ib. 59.
Euskal txapel urdiñ biguna. AgG 164.
Buruan badakar andereek bezalako xapel bat. JEBur 141n.
Laur dantzari, txapela eskuan, joan ziran Yolandaren billa. "
Béret"
.LhYol 30.
Bere txapel arro zabalekiñ. "
Feutres"
.Ib. 18.
Tripaundi ibiltzen da / arront berotuta, / gerrikua zintzilik / txapela galduta. JanEd II 92.
Huna aztia, xapel belusezko gora bat buruan. BarbSup 87.
Txapela buruban jantzita. "
Cap"
.Altuna 62.
Buruan abade txapel biribil baltza. KkAb II 69.
Boina kendu ta jartzen du txapela oker-oker. AlzBern 71.
Horra nun, xapel xeniletan, ederki emana, jaun bat hurbiltzen zaion. GH 1925, 314.
Gizonak aldiz bethi harritzeko lastozko xapel batzu buruan. ZerbMetsiko 251.
Apaiz jauna gainjantzi ta txapel luzearekin.AlzRam 24.
Xapel egalduna. Zub 87.
[Luzaideko karakotxak] eskuak eskularru xuriekin yauntziak, eta burian boneta edo xapel gorria. Ib. 115.
Buzo urdiña soñean eta Taldean oi dan txapela buruan. "
Gorro"
.EAEg 7-12-1936, 477.
Tertziopelo beltzezko txapel mutur-txorrotx bat buruan.NEtxAntz 140.
Buruan adar-itxurako txapel girgildun bat. MdePr 106 (108 txapela
).
[Sukaldariaren] txano, txapel, ginbail zuri ura.AnabPoli 40.
Alako pastelero-txapela ez oi dute itsasontzi aundietan baizik ibiltzen. Ib. 40.
Txapel-muturraren azpitik urrutira begiratzen zuten aren begi txikiek. Ib. 18.
Bururik ez ta txapela nai ari omen naiz urliaren iritzian. ZaitPlat 1.
Bakeroaren xapel handia buruan. LarzIru 62 (v. tbn. salvo errata, 124 txapel
).
Lepokoa, esku-larruak, txapel eta kapelak. NEtxLBB 193.
Euskaldun batek txapel bat eta / birek berriz apustua, / iru euskaldun baldin badira / bazkaltzen a zer kastua!UztSas 230.
Zer emain duzu sari / nere arreba Ioana? / Txapela lumarekin / nere anaia jauna. (B). Balad 180.
Iru puntako edo iru adarreko txapelagaz jantziten ei ziran. AlzolaAtalak 141.
Nere predikua / huntan dut akabatzen, / xapela buruan / dutalarik ezartzen. Mattin 47.
Bururik ez ta txapela nai. (AN-larr). InzaNaEsZarr 365.
xapel batekin bi buru estali nai. (AN-larr). Ib. 524 ("Eziñezko gauza egin nai").
Txapela-eskuan itzegiten ziola. "
Con la gorra en la mano"
.BerronKijote 228.
Ni txapelagaz ikusi ninduanian.Gerrika 129.
Zaartutzeak bururatzen du / illuna edo lañoa, / naiz-ta ibilli txapel aundia, / naiz ta ibilli txanoa. Insausti 142.
Agur egiten duela ezker-eskuin txapela eskuan duela. MEIG VI 119.
v. tbn.
(Con el significado de 'sombrero'): Zav Fab RIEV 1909, 38. JAIraz Bizia 127. Xapel: Xarlem 1488-1489. Etch 428. Hb Esk 221. Arch Gram 90. Laph 83. HU Zez 127. Ox 40. JEtchep 85. Ardoy SFran 136. Zapel: Prop 1880a, 91. FIr 149. Zub 25. (Para ejs. de 'boina'): Mok 4. Jaukol Biozk 4. Kk Ab I 36. Munita 76. Etxde JJ 204. And AUzta 133. Basarri 29. Osk Kurl 184. SM Zirik 60. Alzola Atalak 85. Etxabu Kontu 31. Ataño TxanKan 44. Zapel: Or Eus 79 y 114.
(Para ejs. ambiguos): Echag 61. It Fab 30. EusJok II 28. Xe 205. Zab Gabon 52. AB AmaE 229. Sor AKaik 125. Urruz Urz 16. Apaol 54. Azc PB 341. Echta Jos 261. Iraola 96. Ag G 84. A Ardi 60. TAg Uzt 222. Mde Pr 292. Akes Ipiñ 32. Bilbao IpuiB 203. Etxde JJ 103. Ugalde Iltz 24. Erkiag BatB 43. Osk Kurl 106. Salav 105. Alzola Atalak 56. Txapela: Moc Damu 26. Tx B 130.
azpiadiera-1.1
Boina de campeón, de ganador en una competición; (fig.) título de campeón.
[Uzkudunek] Europako txapela ekarri du. EusJok II 143.
Zein jarri Españian / guztiko txapeldun, / euzkotarrak dira ba / txapel orren aldun. Enb 123.
Sega-lanian neska-mutillak / gure aldian da txapela!TxB I 234.
Xapelik gabe gelditzen dena / orai kontsola dezagun. / Orok xapela nahi dutela / ez dea aise ezagun?Etcham 241.
Ludiko ukabilketa-txapela etxera-usterik ain arro gabiltzanok. LdiIL 106.
Ardandegitik atera dira / nor geldi txapelarekin. "
Para ver quién queda campeón"
.OrEus 170.
Martinon aldiz, aurtengo xapelgoan, finalerat heldu da, eta kintze gutiz huts-egin xapela. DRA(que no da ninguna referencia).
Euskalerriko bertso-txapela / ondo zenduan merezi.BEnbNereA 154.
Egia da eztudala txapelik edo ereinotz-koroarik irabazi nahi. ArtiOC I 550.
[Lopategik] Bizkai aldeko txapela dauka / bertso obetan artua. Basarri(
inUztNoiz 51
).
Atanok jokatu eta / or kentzen dio txapela. UztSas 326.
Txapela berak [Atanok] iduki zuen / ogei eta bi urtian. Ib. 326.
Or ibilli dira gure gazteak jira ta bira Atotxara, Gipuzkoako txapelaren billa. EtxabuKontu 226.
Errabotean jokatu dute aspalditik baigorriarrek [...], eta xapelak ere irabazi. LarreArtzainE 85.
Azkenean, uste zan bezela, Lazkaomendira joan zan txapela. Insausti 332.
Bazekitelako Maiz oso ondo preparatuta zijoala txapela irabaztera. Albeniz 189.
Txapela, makila nahiz kopa eskeiniko balu inork euskal "unorearen" sari [...]. MEIG II 146.
v. tbn.
EusJok 141. And AUzta 133. TxGarm in Auspoa 39, 24.
azpiadiera-1.1.1
Guk, arrisku-zaleok, "txapela" irabazi ta gero. "
Ganando el prez"
.BerronKijote 85.
azpiadiera-1.2
(Uso fig.). Edurrezko txapel au. ABAmaE 311 (ref. al pelo blanco).
Kurutzemendik laño txapela jantzi eban. AgKr 77 (v. tbn. G 43 laño-txapel
).
Non-eta demaren bat ez ba-zan, txapel gorriko botillik ez zan azkazten. AnabUsauri 14.
Farol itzali baten / txapel-gallurrera / etorri aiz txuxen. LdiBB 68.
Lau kañabera sendoren gañean zurezko solairua eta ortikan gorago ormak [...] txapel antzera palmaren ostoak dituztela. JAIrazBizia 12.
Itxas-piñua. Azi burua botatzean, txapel orixe artu oi du. Munita 88.
Idiskoa aragiz bete-betea zan, geiena baltza, kolorez. [...] Baltza zan, beraz, txapel eta galtza zuriakaz. ErkiagBatB 51.
Aitz aundi biri txapeltzat ezarririk, gurbiz-adar moltzoa, teillatua bai litzan. Ib. 19.
Gau onen aundi t'epela! / gau onen ames-txapela!GandElorri 187.
Inguruko mendiak zartzaroko zuria zuten txapel.NEtxLBB 64.
Mendi-kaskoan xapela, zuk har-azu parasola. EZBB II 61.
Mendiak txapel txuria erantzita berdea jazten. AtañoTxanKan 20.
sense-2
2.(V-ger-arr ap. A)."Rocadero"A.
v. GORU-TXAPEL.
sense-3
3."(Umbilicus pendulinus), sombrerillo, oreja de monje. [...] Los chicos que juegan con sus hojas las llaman txapela, que significa sombrero, y también txori-matsa
"Lcq 93.
sense-4
4."(Sal), penacho de aves"A.
Txapel gorriko egazti oriek. AnabPoli 79 (ref. al gallo).
sense-5
5.xapel (BN-baig ap. CEEN 1969, 211
),
zapel (B ap. A). "Capitel de una columna"A.
"
Xapela, remate de los pilares que sirve de base a las vigas"CEEN 1969, 211.
azpisarrera-1
GORU-TXAPEL(V-ger-arr-gip; Añ (V)). Ref.: A; Urkia EEs 1930, 25; Iz ArOñ. "Capillo de rueca", "cucurucho de la rueca" Añ. "Goruko kirruaren zorro apaingarria (V-gip)" Urkia EEs 1930, 25. Gorua ta gorutxapela, zillarrezko ariz [...] apaindua. AgG 52 (v. tbn. 335).
v. tbn. Erkiag Arran 44.
azpisarrera-2
TXAPELA HARROTU.
Quitarse la boina, descubrirse. v. TXAPELA ERANTZI. Ezkilla jo du [...] txapela arrotu, / denek lurrera begia. "Se quitan la boina"
.OrEus 424.
azpisarrerakoSense-2.1
Aietan batek, txapela arrotuz / beazkatzen du kazkarra. "
Entreabriendo su boina"
.OrEus 391.
azpisarrera-3
TXAPELA ERANTZI,
TXAPELA KENDU (Lar),
TXAPELA EDEKI.
Quitarse el sombrero, la boina, descubrirse en señal de respeto. "(Quitar el) sombrero, txapela kendu" Lar. Zenbat erreberenzia egiten duten txapela eranzirik. "Que de reverencias y que de sombreradas"
.BerTrat 29r.
Xapelak erauntzirik hura Iaun etsten dutela. SPPhil 66 (He 68 buru has).
Xapela erauntzi edo khurtu behar dugu errespetuz. CatLav 83.
(V 49)Edeki txapela edo sonbrelua. LE-Ir.
Nik uste neban bene benetako andikiren bategaz berba egiten nebala; agaiti nenguan txapela buruti kenduta lotsa nintzala berba egiten. MgPAb 44.
Txapela erantzi Jesusen edo Mariaren izena aitatuten dan bakotxian. CrIc 42.
Kendu zitubeen eureen txapelak, egiñ kortesija ta buru makurtutiak. JJMgBasEsc 137.
Gero maldiziyoka / andre gaxoari, / txapela kendutzeko / tabernariyari. JanEd I 39 (ref. a un borracho).
Gizonik andienak ere txapela kentzen ziotela. AgG 257 (Kr 84 txapela erantzi).
Askorentzat au da sozialista izatea... apaizai txapela ez kentzia... ta gañera, [...] zikinkerian, ordizkerian errez bizitzea. EEs 1918, 155.
Abadiari txapela kendu biar dautsozue. KkAb II 68.
Norbere txapela erantzi abadiaren aurrian. Ib. 70.
Antzeko gizonak ez dituk egunero jaiotzen. Txapela kendu bear zaietek ta aien esanera makurtu. LabEEguna 85.
Ludi zabaleko olerkari artean zer txapela kendurik ez zualakotzat etsi ziguten Lizardi. Markiegi(
inLdiIL 7s
).
Txapela erantziz, buru-makurka agur-egin zion eskaleak. TAgUzt 200.
Aukera onek erdeldun asko, gure Euskera maiteari txapela kentzera ekarriko du. NEtxNola 8 (Antz 132 txapela erantzi).
Txapela kenduta begiratu bear diegu gaztain-zuaitzai!Munita 49.
Txapela kendu ta buruagaz erreberentzi bat egiten eustalarik. BilbaoIpuiB 250.
Arrantzaleen aurrean danok / txapela daigun erantzi. BEnbNereA 150.
Andoni dagon lekuan beti / kendu izan det nik txapela. UztNoiz 92.
Xalbador lagun orren aurrean / erantziko det txapela. Ib. 25.
Intsusaren aurrean txapela kendu bear gendukela.Ostolaiz 61.
v. tbn.
T. erantzi: Bil 160. Noe 77. AB AmaE 241. Urruz Urz 12. A Ardi 141. Tx B 155. Otx 12. Alz STFer 125. Urruz Zer 57. Erkiag Arran 28. Ataño TxanKan 87. T. kendu: Alz Ram 91. Akes Ipiñ 33. Etxde JJ 150. Zait Plat 54.
azpisarrera-4
TXAPEL-AGUR.
"Txapelagurra, bonetada" Lar DVC 201.
azpisarrera-5
TXAPELA KENDU.
v. TXAPELA ERANTZI.
azpisarrera-6
TXAPEL-HANDI.
De boina grande. Cf. VocNav: "Chapelaundi, [...] individuo que usa la boina grande (Pamplona y Zona N.O.)". Cf. Garate Cont RIEV 1930, 156: "Txapelaundi, liberal (Baroja)", aunque no parece que esta voz, fuera de la obra Momentum catastroficum (Madrid, 1919) del citado autor, haya tenido realmente dicha acepción.
azpisarrerakoSense-6.1
Campeón. Bi txapelaundi dira / txalotu askotan: / arraunean Bautixta / Atano pelotan. Auspoa 281, 355.
azpisarrera-7
XAPEL-HARRI.
"Xapelharri (BN-baig), piedras anchas que cubren una pared" A. Cf. supra(5).
TXAPEL-BELTZ. De boina negra.
Gudari talde bat, txapel-gorri, txapel-beltz, alkandor urdin, militar. UgaldeIltz 27.
azpisarrera-10
TXAPELEAN EDUKI.
"Txapelean euki, ziur-ziur euki (V-m)" Zait Sof II 158.
azpisarrera-11
TXAPELEKO (G-azp).
Dinero escondido. v. ISIL-POLTSA, isileko (3).
azpisarrera-12
TXAPELETAN.
Con sombrero. Joaiten ditut [hemengo muthilak] bainan frango ere gibelerat itzultzen... Bonetetan joaiten eta, zuen plazerrarentzat, xapeletan gibelerat itzultzen. LarzIru 18.
Bitxi izanen zaut, zu xapeletan ikustea. Ib. 44.
azpisarrera-13
TXAPEL-GORRI.
azpisarrerakoSense-13.1
a)(V, G). Ref.: A; Etxba Eib.
Miembro del cuerpo de miqueletes; p. ext., (en las guerras carlistas) combatiente liberal. "Apodo con que eran conocidos los miqueletes en las guerras carlistas; litm., de boina roja" A. "Txapel-gorrixa, boina de color grana, que en las guerras carlistas caracterizó a los liberales. Txapel-gorrixak eta txapel-zurixak, Vergaran eiñ eben bakia" Etxba Eib. "El nombre de chapelgorris fue aplicado por vez primera a los peseteros [liberales a las órdenes de Jauregui] guipuzcoanos [...] en la primera guerra civil" VocNav. Zumalakarregiri, Etxarri-Aranan, / xapelgorriek galde hartzea harmadan. HbEsk 163.
S. Fernando eta Txapelgorriak izan dutela juan dan igandean Segura inguruan Iturriza eta Alzaaren batalloiakin akzioen bat esan da. CartAnd 397.
(v. tbn. 402)Txapel gorriyak kartera oiekin / bitartekotzat artuta. MendaroTx 359.
Eta Elorrio zan bat, pesetero edo txapelgorri-buruzagia. InzagRIEV 1933, 412.
Etxague ori [...] donostiarra zan. Txapelgorrietan karlisten kontra ibilia. AZavala(
inAfrika 15
).
azpisarrerakoSense-13.2
b)Miembro de la guardia de Cazadores Vascos de Murat.
Xapel gorriak ginenian atera plazala, / burla egiten hasi zauzkigun behala. FrantzesB I 26.
azpisarrerakoSense-13.3
c)Miembro del cuerpo de voluntarios vascos de la guerra de África de 1859-60.
Zenbat geiago areriyorik / txapel gorriyak pozago. Azc(
inAfrika 82
).
azpisarrerakoSense-13.4
d)(V-gip ap. Elexp Berg). Carlista. "En la segunda guerra civil se llamó chapelgorris a los carlistas, porque llevaban boinas rojas" VocNav. "Carlista. Plazentzian txapelgorri asko zan" Elexp Berg. Cf. Echaide Orio 111: "Chapelgorri, cada uno de los chicos de los campamentos organizados por la Falange Española, que acuden todos los veranos a Orio". Ordun Baztan osua / zen zapela gorri. KarlLB 151 (aunque se habla de la primera guerra carlista, los versos no son contemporáneos).
Txapelgorri ta Margaritak beratziurren bat asi zunaten Sakramentinoetan. OrQA 88.
Aldamenean militar bat eta lau palanjista oietakuak eta iru txapel gorri. UgaldeIltz 24.
Lenengo, ure errian txapelgorri sonatuak gorde egin ziran. BBarand 100.
Lenengo, ure errian txapelgorri sonatuak gorde egin ziran. Gerrika 78.
azpisarrera-14
TXAPEL-GORRIDUN.
azpisarrerakoSense-14.1
a)De boina roja (ref. a los voluntarios vascos de la guerra de África de 1859-60).
Aurrera, euskal mendi-mutillak, / zeuben erriyen ondria, / txapel gorridun mutil abillak, / aurrera beti bidia. Azc(
inAfrika 82
).
azpisarrerakoSense-14.2
b)Carlista.
v. TXAPEL-GORRI (b). Amurruzko oldar ori / goitikoa zala? / txapela-gorri dunen / amesa makala. AtutxaMugarra 65.
azpisarrera-15
TXAPEL-KAPELU,
TXAPEL-KAPELA.
Sombrero. Gizon jabe ori, obeto ezagutu zezan, jartzen zuan zapel kapelu aundi bat. SorBar 84.
Arrotzak aguro ezagutu "Garratxa" ta zein asmoak zerabilzkian ere bai; baño ezin aldegin, zapel-kapelek bereala igarri ta ain abegi ona zegionez geroz ezin ba bazterreratu. AnabUsauri 101 (Interpr?; cf. tal vez zapelatz
).
azpisarrera-16
TXAPEL KASKALUZE.
"Zapel kaskaluze, sombrero de copa alta" A.
azpisarrera-17
TXAPEL-KASKO.
"Txapel-kaskua, gorra de visera. Euskaldunik ikusi iñoiz txapel-kaskuakin, no se ha visto a ningún vasco con visera" Etxba Eib.
azpisarrera-18
TXAPEL-LUZE.
Cura (literalmente 'que lleva sombrero largo'). Izan ere, txapela-luze oiek orrenbeste nastu bearrik bai al zeukatek? AtañoTxanKan 214.
--Orrela ixten baaiz, zeñek lasaiturik ez dek izango. --Ortarako dauden txapel luze oiek dituzte erru guziak, aitortu orduko, aurrean bialtzen naute-ta. AtañoAuspoa 192, 73.
azpisarrera-19
TXAPEL-OKER.
azpisarrerakoSense-19.1
a)Que lleva el sombrero ladeado.
Kaskoin xapel-oker horiek oro holakoak dira bazterretan. BarbSup 84.
azpisarrerakoSense-19.2
b)Guardia civil.
"Guardia zibila, zentzu gaitzesgarrian. Oro har pluralean erabiltzen da. Oaiñe etorrittuk txapelokerrak" ZesErret. Txapel-okerrak [...] espe artu eben. KkAb II 98.
Azkenerako ibilli biar / txapel-okerren igasi. MendaroTx 32.
Bideskan zelan dirdir-yagijek / txapel-okerren kapela baltzak!"
Los tricornios de la Guardia Civil"
.LauxAB 80.
Txapel oker eta errizañak geitu arren, gizasemeak basapiztien antzera, eten bako burrukan ibilliko dira. EguzkGizAuz 191.
Txapel oker-beltz arren dirdir-ixpilluan. UgaldeIltz 32.
Markiñatik etorten ziran txapel-okerrak, iñoiz zaldi gaiñean-da. EtxabuKontu 64.
v. tbn. Erkiag BatB 102. Gerrika 126. Insausti 67.
azpisarrera-20
TXAPEL-ONTZI(xapel-untzi L, BN, S ap. Lh; H). "Étui, boîte à chapeaux" H (s.v. xapel-zorroa).
azpisarrera-21
TXAPELPE(En casos locales de decl., en sing.). Eliz atarian daude: bata, txapelpean pipea piztu eziñik; bestea [...]. AgG 182.
Bere asmuok egosten ziarduan txapelpean. ErkiagBatB 22.
Txapelapetik nere buruak / aukera oro eskuko. "Trajo del copete"
.BerronKijote 27.
Igeltsuzko pipa txapelapetik atera.AtañoTxanKan 42.
azpisarrera-22
TXAPEL-SALTZAILE. Sombrerero, vendedor de sombreros.
Bat xapel saltzaile baten etxean, xapelak negur eta negur. ZerbArtho 205.
azpisarrera-23
TXAPEL-TXURI,
TXAPEL-ZURI.
azpisarrerakoSense-23.1
a)(V-gip ap. Etxba Eib). (Expr. empleada para llamar a los carlistas durante la primera guerra carlista). "Txapel-zurixa, se decía de los carlistas. Arek, danak ziran txapel-zurixak, aquellos, todos eran carlistas" Etxba Eib. Cf. VocNav: "Chapelchuri[...]. En la primera guerra civil usaron boina blanca los carlista del 4.º batallón de Guipúzcoa y los de algunos batallones navarros".
Txapeltxuri euskaldun ernegatu baten [...] kantak. [...] Karlos jaunaren alde / artu nuben arma. Echag 166.
azpisarrerakoSense-23.2
b)"(G-bet), un pájaro; litm., de boina blanca" A.
azpisarrera-24
TXAPEL-ZORRO(txapela-z. Lar, xapel-z. H). "Sombrera, funda para el sombrero, kapelazorroa, txapelazorroa" Lar. "Étui, boîte à chapeaux" H.
azpisarrera-25
TXAPEL-ZULOKA.
"(V?, AN), juego de niños que consiste en arrojar a lo alto, a guisa de moneda, una boina: la parte abierta se llama zulo 'agujero', y equivale a 'cruz' de una moneda; la parte opuesta es txapel y vale tanto como 'cara'" A.