1.
(V-gip, G; Lar <-ois-, -osy->, VocZeg 287, Hb <-ois->, H),
moixal (V, G; H),
moisal (H),
motxal,
mosal (H),
muxal (G-azp)
Ref.:
A(moxal, moixal, muxal); Urkia EEs 1930, 49; Iz ArOñ ; Elexp Berg. Potro."Bozal", "rocín" Lar."Potro o potra"VocZeg 287.
Hiribarren da moisal, tomado sin duda de Larramendi, con los significados de "rosse, haridelle" y "espèce de muselière de force", este último seguramente una interpretación errónea de "bozal". Harriet toma la var. mosal de Aguirre de Asteasu (q. v. ), probablemente con <š> en el ms. original. Cf. mozal; 1 bozal. Asko ta asko ezkontzen dirala moxalak baño kontu geiago atera gabe. AA I 598.
Zenbatek bizi bearko luke basoetan moxalakin <mosal->. AA III 133.
Zenbat zaldiño, moixal ta beoka. IztC 184.
Bera zeraman muxal edo zalditxoak. AranSIgn 19.
Urte-erdiko txiko edo moxalak. Ezale 1897, 15a.
Beor, motxal, zaldi, txekor, bei ta idiak. AgSerm 428.
Larrabei ta moxalak urrutietara iges egiñ badute. AgG 152.
Camargako moxaleri. OrMi 45.
Bior ta moxal. Enb 38.
Moxal errenen bat. LekEunD 29.
Moxal irrintzilariaren antzera. TAgUzt 146.
Moxal lasterrak. ZaitSof 30.
Moxal eta auntzak. EtxdeJJ 124.
Mendiko motxala ezin gurdiari lotu. AnabPoli 76.
Beor-moxalen irrintziak. AZink 20.
[Gure beorrari] moxal batzuk egin araztea. Insausti 175.
Ez da ez bildotsa, ez antxumea, ez moxala. MEIG I 157.
sense-2
2."
Moixal (V-m), borrachera"A.
azpisarrera-1
MOXALAK BOTA,
MOXALAK EGIN.
"Moixalak bota (G-azp), vomitar" A. Ta Pendejo, kale kantoiean burua ipiñita, motxalak egiten orruaz; gonbitoka esaten dute batzuek. BasoM 26.
azpisarrera-2
MOXAL URRIXA.
"Moxal urruza (V-gip, Gc), potro hembra" A.
azpisarrera-3
MOXAL ZALDI.
"(V-gip, Gc), potro macho" A.
azpisarrera-4
ZALDI MOXAL.
Potro macho. Zerbait ikusi zion / zaldi moxal oni.Insausti 177.