1.
(V; Lcc, Añ(V), H),
satz (V-gip; H),
sasRef.:
A; Iz ArOñ (sátza), UrrAnz ; Elexp Berg . Estiércol."Estiércol, satsa
"Lcc.
"Esterquero, sats ateszallea
"Ib."Abono de tierras, sembrados", "basura", "estiércol", "fiemo" Añ.Cf. 2 sits. Tr. Documentado desde RS, aparece, además de en textos vizcaínos, en Iztueta, Orixe, Bera, Aresti (Tobera 285) e Ibiñagabeitia.
Daminda sabela betez betez naiz batsez naiz satsez. RS 99.
Mundu oni eta bere kriatura guztiai begiratu izan eusten bere bizitzan ostiko peko samarrak eta satsak baliran legez. msOñ 104r.
Arbola igartubari simaur, ongarri edo satsa ezartia. MgCO 203.
Abereak emon bear deuskue soñekoa; lurrak ta satsak janaria. AñMisE 34.
Guztien satz, zarama ta gorroto eginik. AñEL2 226.
Arkitu al dezan zabarra ta sas guztia okullura daramala. IztC 150.
Karrikaetan bildutako satsakin. Ib. 181.
Satsa besterik agiri ez dan soru onetan. ABAmaE 442.
Satz sortuko al-iakoz berorren urre-pillook!ABeinB 64.
Orain burkada satzak erosteko dirua naikoa daukazue. EchtaJos 73.
Txori-satz ta bertze zimaur-mota guzietaz. BeraEEs 1915, 215.
Satsa ta azijak. ForuAB 115.
Sardiagaz eragin alde batera bazterreko satz-pilluari. KkAb I 74.
Jaungoikoaren izen donea loitu nai badek, ara satsa, ara ziriña. AgG 274.
Nire satsa zuk garbitu zenun ispillua bezala. 'Bourbe'
.OrMi 148.
Satza jateko gogoak. ArtiMaldanB 208.
Lurrean landatuko dituzun altxumak oro sats gizenez simaurtu itzatzu. IbiñVirgil 89.
Satsa erabilten errezago. Gerrika 157.
v. tbn.
CrIc 110. DurPl 68. Azc PB 333. Ezale 1899, 148b.
azpiadiera-1.1.1
Este-muturra puzten zaiola / biribil bota du satsa [beorrak]."Pastillas redondas."OrEus 337.
azpiadiera-1.1.2
tsats (R-uzt). "Suciedad, porquería. Egor zan bede kori, beitago anitz tsats
"A.
Illen ezurrez ta edolako satsez beterik dauden illobi zurituen antzekoak zerate-ta. OlMt 23, 27 (TB usteldura, Dv, SalabBN, Leon, Or, IBk, IBe ustelkeria, Ker loikeri).
azpiadiera-1.2
2."Borrachera (V-arr)"A Apend. .
azpiadiera-1.3
3."Grasa, sustancia. An be, ez zan dana satsa
"Etxba Eib. .
azpiadiera-1.3.1
"
Satsa baño be alperragua, dicho familiar para calificar de gran perezoso"Etxba Eib. .
azpiadiera-1.4
4.(Usado en forma det., tras un sust. tbn. det.).Mucho, gran cantidad."Muchísimo. Adjetivo de cantidad que se pospone a unas pocas palabras. Dirua satsa ein juan taberniakin
"Elexp Berg..
"
Perretxikua satsa egon dok aurten
"Ib.
sense-2
II .(Adj.).
azpiadiera-2.1
1.
(V ap. A, que cita el msOch),
satz (Añ, Izt 36v, H(que cita a Añ)). "Ínfimo [...] por valor o bondad, txondorra, satzena
"Añ.
"Ruin, [...] lo más despreciable"Ib."Despreciable"A.
"
Satsena (V; msOch), lo más despreciable"Ib. Auxe dozu gure Yangoiko Yauna [...] mundu onetako errubaako bakarra. Eta alan-da guzti, ara, gaisto egin izan dabe, ta gizonik satzenentzat artu izan dabe.AñEL2 223.
azpiadiera-2.2
2."Persona floja"A Apend. .
azpiadiera-2.3
3."Basto, de inferior calidad"A Apend. .
azpisarrera-1
SATS-AITZUR.
"Sats-atxur (V-och-m), rastro o azadón de dos púas fuertes y casi redondas" A.
azpisarrera-2
SATSA LEGEZ.
"Satzalez, abundantemente" (V-ger). Ort Voc.
azpisarrera-3
SATS EGIN.
Emborracharse. Cf. HORDI SATS. v. sastu (2). Ordi sats egiñak bere ateraten jitubek bersuak. MgPAb 102.
azpisarrera-4
SATSETAN.
"Neska-mutil orrek satsetan doaz, ese muchacho y muchacha van de bracete, litm.: en busca de estiércol (V-ple)" A EY III 254.
azpisarrera-5
SATS-KAKO (V-ple-arrig-oroz ap. A).
Azadón de dos púas fuertes y casi redondas.
azpisarrera-6
SATS-LORREAN.
Acarreando estiércol. Zan andik ara bularrez idigi / zaldia, eta Jaunak satz-lorrean / galdu zalako aipaiñak edeki. ZavFab,
RIEV 1907, 95.