• 131
    • 19
    • 88
    • 9
    • 1
    • 12
    • 1
    • 1
  • 385
    • 2
    • 375
    • 4
    • 4
  • 1
    • 1
      • 1
  • 40
    • 39
      • 25
      • 2
      • 3
      • 6
      • 3
  • 99
    • 99
  • 39
  • 9
    • 5
      • 5
    • 4
      • 4
  • 1
    • 1
      • 1

Bilaketa orokorra

705 emaitza haran bilaketarentzat [111 - 120]

  1. [PDF] Nafarroako toponimia nagusiaren normalizaziorako irizpideak.

    Euskera > Banakoak

    In:. Euskera. -- 42. libk. (1997, 3) ; 653-666 or -- ISSN. 0210-1564

    (...) . .3. Beste multzo batean euskaraz "haran", "ibar" edo "bailara"-rik gabe ibili direnak sar daitezke: Arakil, Basaburua, Baztan, Larraun. eta beste hainbat. Hauetan, gure irudian, eta baldin beharra badago, "ibar" izenaz baliatzea da egokiena, eta (...)
    (...) erabilera finkatua ez dagoenez gero, bereiz idaztea, aposizio moduan, Arakil ibaia edo Larraun ibaia bezala. Hortaz, Araki! ibarra, Baztan ibarra, Larraun ibarra. eta beste. Egia da "ibar" hau, "haran" bera bezala, orain ez dela emankorra toponimia nagusian (...)
  2. [PDF] «Erakutsi bat», III/7. zk., 1899-02-16: 54. 1899

    Datu-baseak > Resureccion Maria Azkue

    (...) .° (B.), tocado de mujer. .º (G.), yugo; -kote l.° (G. N.), como buruko ( 1 . a a c ) . .º (G.), como buruaurki; -mostu (B. G. L.), decapitar; -mutxika (L.), como azpiraketa; -pe 1.° (Haran.), autoridad. .º (Axul.), privilegio. Burbina (B. G.), un pez (...)
    (...) ——Lexikologia eta lexikografia. Hiztegigintza —Euskalzale EUSKALZALE 54 (Bart. I I , 14 , 31); -il (L. S.J, mes de septiembre; -ile (B.), lino el más ordinario; -ka (N.), espiga; -ki 1.° (N.), caprichoso. .º (B. b.), cargueras de pescado; -ko l (...)
  3. [OEH] altaratu

    Baliabideak > Orotariko Euskal Hiztegia

    (...) ; / Miñak milletan doblaturik, / Milletan naute transitzen . Gç 203. Zergatik altaratzen zare zure xedetan heltzen ez zarenean? Ch I 22, 1 (SP asaldatzen, Mst nahasten ) . Ezen miseriazko haran hunetan gerthatzen dire milla gaitz, zeiñek ene spiritua (...)
    (...) altaratu . 1. ( Urt I 406, Hb , VocBN . ( -th- ) H ), alteratu ( BN, S ap. Lh ; Chaho , Hb ), aldaratu ( SP , H ), altairetu ( B ap. Izeta BHizt2 ) Turbar(se), alterar(se). "S'altérer de colère ou de frayeur" VocBN. "1. s'émouvoir, se troubler, s (...)
  4. [OEH] HURRENA (azpisarrera) (hurren)

    Baliabideak > Orotariko Euskal Hiztegia

    (...) aurrena, eta Gaztelakoa urrena. Izt C 507. Bi aizpak aurrena eta Jakob urrena Haran-era itzuli . Lard 39. Bestiak dira urrena, / ori da ta ederrena. Bil 85. Lenbizi ostua ta / urrena loria . PE 130. Lenbizi lur-ikarak; gero legorteak; urrena berriz agindu (...)
    (...) HURRENA . a) Ref.: Gte Erd 30, 280. A continuación (en el tiempo, en el espacio, en grado, etc.)." Aurrena Orio eta hurrena San Juan 3 segundon aldiakin (G-azp)" Gte Erd 280. Tr. Propio de la tradición guipuzcoana, se documenta desde Cardaberaz (...)
  5. 18.6.2. Erabilera

    Argitalpenak > Historikoa > Jagon bilduma

    (...) hasiera; haran honen edertasuna; liburuaren lehenbiziko kapitulua. Argi denez, beste erlazio mota franko ere adierazteko baliatzen gara kasu honetaz. Horrenbestez, denda edo antzeko zerbait bere jabearen izenarekin izendatzen denean, anitzetan baliatzen (...)
    (...) 18.6.2. Erabilera 18.6.2a Joera nagusia, adibide horietan guztietan ikusten denez, izenlaguna izenaren ezkerrean paratzea da. Hala ere, badira kasu mugatu batzuk, non eskuinean jartzea ere posible den. Izen bereziekin arrunta da hori: Gure Peru (...)
  6. [PDF] Aratzuri

    Euskera > Banakoak

    In:. Euskera 56,1-2 (2011) ; 299-302 or ISSN 0210-1564

    (...) los topónimos castellanizados como -z- en Navarra, tales como Aritzu, Eltzaburu, Erratzu, Igantzi, Irurtzun, Leitza, etc. Se trata de un topónimo eusquérico, compuesto seguramente de (h)aran «valle» y el adjetivo zuri «blanco». La evolución sería la (...)
    (...) Aratzuri / Mikel Gorrotxategi Nieto, secretario de la Comisión de Onomástica = Onomastika batzordearen idazkaria. Izenburua aurkibidetik jasoa. Ondoko txostena barne: Arazuri = Aratzuri / Andres Iñigo. Gorrotxategi, Mikel; Iñigo, Andres (...)
  7. [OEH] desertu

    Baliabideak > Orotariko Euskal Hiztegia

    (...) ospeek segitzen zuten Jesu Kristo gure Jauna desertuan barna . Jaur 134. Huna bada guk mortuak, / mendi, haran, desertuak / yadan iragan ditugu . Gy 28. San Josefen ermita desertian gora da . ChantP 158. Jesüs Kristek desertian egin Barur garratzaren (...)
    (...) desertu . Tr. La forma desertu es propia de la tradición septentrional desde sus primeros textos hasta hoy; también la emplea Lizarraga de Elcano ( Urt ms. 4r). Leiçarraga, que emplea gralmente. desertu, usa desert sólo como predicativo. Las (...)
  8. [PDF] 147 Antzinateko hirien euskarazko izenak

    Albisteak

    (...) Adrianópolis / Andrinople Andrinópolis Adrianople Halikarnaso halikarnasoar G Halicarnassus Halicarnaso Halicarnasse Halicarnassu s Harran harrandar M Carrae / Carrhae Harrán Harran / Haran Harran / Haran Hattusa hattusar M Hattusa / Hattus (...)
    (...) 147 ANTZINATEKO HIRIEN EUSKARAZKO IZENAK 14 . arauan eman ditu Euskaltzaindiak antz inateko eskualdeen euskarazko izenak. Oraingo erabaki hau haren jarraipena da eta hura osatzera dator. Izan ere, hirien eta eskualdeen arteko bereizketa formalaz (...)
  9. [PDF] Valle de Ollo=Ollaran

    Euskera > Banakoak

    In. Euskera, 60. libk. (2015,1) ; 259-266 or. ISSN 0210-1564

    (...) solido expresar principalmente con haran (Aranguren, Bertizarana) o ibar (Esteribar, Erroibar, Orbaibar), y en algún caso con herri 'tierra' (cfr. Goñerri o Goñibar 'Valle de Goñi', pero Iruñerria 'Cuenca de Pamplona'), y de hecho son haran e ibar (...)
    (...) haran, de similar significado. El susodicho informante nos dio también la variante Ollabar (Óllabàr). El gentilicio de los naturales del valle era, según el señor Etxarren, ollabartar (ollabartarrak, en plural, pronunciado ollábartarràk). Véase (...)
  10. [OEH] ibar

    Baliabideak > Orotariko Euskal Hiztegia

    (...) . Ur Gen 13, 18 (Dv haran, Urt plano ). Andozeko ibarra / ala ibar lüzia! ChantP 212. Agiri dira zelai-soro, ibar eta sagasti mardulak . Zab Gabon 108. Ibar-zelaiak Franziskoren semez estali ziran . Bv AsL 190. Mendi andi biren erdian ibar eder bat (...)
    (...) ibar . Onom.: Abbate Domno Sancio de Bolinivar. (1093) Arzam 273. Valle de Elorçe Ibar. (Leyre, 1095) TAV 2.2.3. Johan de Barayuar. (1350) Arzam 273. 1. (V, G, BN-mix-ad, S; SP, Lar, Añ, VocCB , Gèze, Dv, H). Ref.: A; AtSac 59. Valle; vega (...)

Egoitza

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Ikerketa Zentroa

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Ordezkaritzak

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Elkartea

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus

Azkue Biblioteka eta argitalpenak

Maximiza tus ganancias en criptomonedas confiando en Bitplex 360, una plataforma diseñada para el éxito.
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
z-library z-lib project
Casino siteleri arasında yerinizi alın, kazançlı çıkmanın keyfini sürün! Heyecanı kaçırmayın.
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper