1.
(AN, BN-baig; Lar(gingillak), H(gingilla det.)),
gingila (G (-ll-), AN-gip, R-uzt)
Ref.:
A; A EY IV 244. Escrófula."Seca"Lar.
"Écrouelle, goitre"H.
v. gangailen (1), 1 girgil (4). Gingillak sendatzeko iru bat gatz ale artu, berakin zinatu eta asnasa batean esaten da: [...]. AEY IV 246.
sense-2
2.
(G-to, L, BN-ciz-baig, Sal; H),
gingila (S; Dv(s.v. gangaila)),
kinkil (BN-baig)
Ref. A (gingil, kinkil); Lh (gingilla). Colgajo de carne, carne colgante (lóbulo, úvula, etc.); colgante (en gral.). "Gangaila ou gingila, luette; lobe de l'oreille; barbe du coq" Dv. "Au pl. gingillak, appendices, au nombre de deux, que portent les chèvres au-dessous du menton" H. "(L-ain), lóbulo de la oreja" A. "(Lc, BN-baig-ciz, Sal), úvula" Ib. "(G-to), glándulas colgantes de la cabra" Ib. "Gingilla (S-saug), pendeloque" Lh. v. dindil, 1 girgil. Gona-mots, gingilla-luze. Ezale 1898, 343a.
(acertijo de la campana)Barbera jiten den artin, egin ahalak oro egin erendatzeko, bi erhi züntzür zolala heltüz, edo gingilla lüma batez gillikatzez. AlthBot 5s.
[Palioak] ertzak urre gingill eta txingolaz ingurutuak ditu. EEs 1912, 61.
Muxturragaz gingilla ikutu eustan. "Gulilla"
.OrTormes 29.
Ahotik eria sartuz, eta gingilaren gibelerat heldu deneko kakolatuz goiti. JEMed 15.
An Zaldibiko Okerra --agoten belarri, / dindil aundiak eta sudurra ere larri--. "De grandes lóbulos"
.OrEus 15.
Gorri daukez gingillak / idijon burkoialak!LauxAB 28.
azpiadiera-2.1
"(BN-mix), cresta del gallo"A.
azpisarrera-1
GINGIL-LORE.
"Escrofularia" DRA. Hori baita untzian lo egiteko, gingila-lore gisa, soketan dilindaka dagoen [...] ohea. Prop 1909, 89.