Tr. La forma txarrantxa se documenta en textos meridionales y xarrantxa en los septentrionales y en un ej. de Inzagaray.
sense-1
1.
(V, G, AN, R; Lar, Añ, Izt 102v),
xarrantxa (AN, BN; SP, Dv, H),
zarrantxa (Añ),
txarranza (Izt 102v)
Ref.:
A(txarrantxa, xarrantxa);
IzAls(txarrantxikin);
IzLinOñ 178;
ElexpBerg;
ZestErret . "Séran"SP.
"Rastrillo para el lino"Lar.
"Affinoir de peigneur de lin"Dv.
"Carda, instrumento que sirve para separar el lino de la estopa"A.
"
Txarrantxikin bi klase, ee? Bat fina geatzen zana, txarrantxan geatzen zana, fina; eta besti [...]
"Iz Als. Hay tbn. txarrantxa en Izt C 233, sin trad., en una lista de herramientas de labranza. Cf. JE GH 1924, 394: "Bazen lan hortako frantsesez 'poisset' deithu tresna bat: taula bat xutik, sahetsean arteka batekin. Arteka huntan sartzen ohi zuten [...] ahurtara bat liho zango [...]. Gero makila mehar xorrotx batez luzera joiten zuten, phiru larrien arrailtzeko. Gaude taula hari etzakotenez erraiten xarrantxa". Penatzeko lanabesak han dire aurkhituak [...] Orraze eta xarrantxak baita orratz meheak. EZMan I 103.
Txarrantxia deritxon / orrazi askatuban. MgPAb 144.
Kukusturik dagozan lino gijaubak, daruez barriro txarrantxara, ta an erbatzak juakoz. Ib. 139.
Gero darue [linua] txarrantxetara ganak aterateko. Ib. 138 (quizá forma nominal de txarrantxatu).
Largaten ditugula / bertan kukusturik, / eta txarrantxarako / ederto gijaurik. Ib. 146.
Ni, nere etxetik urruti, ez-ezagunen artean, txarrantxa gaiñean etzandakoa baiño areago nabil. NEtxLBB 80.
Txarrantxarekin [liñoa] arrotu ta bigun-bigun jarri, ta orduan aria egin, gizonezkoak txabilan da emakumeak ardatz txikiakin. BasoM 27.
azpiadiera-1.1
Cf. VocNav: "Charrancha, en el sentido de espada grande, dice Cejador que se usa en Alava y Navarra". Bijamonerako aurrez-aurre bat, desapijo bat, itundu eben. Ez batak ez bestiak gura eben burrukarik ezpatakaz, txarrantxakaz edo pistolakaz, edo olakoekaz. KkAb II 29.
sense-2
2.(G-to-bet-nav, AN-5vill, L-ain ap. A), xarrantxa (V-arr-oroz ap. A; H), sarrantxa (V-arr-oroz ap. A). "Collier à pointes d'un chien de berger" H. "Carrancla, collar de hierro de los perros" A. v. LEPA-TXARRANTXA, s.v. lepo. Xarrantxa lepondoan jarri-ta, atariyan lotuko ninduen. InzagEusk 1926, 125.
(G-azp-to-bet). Ref.: Zt; Iz To (itxitura); ZestErret. "Alambre de pinchos" Zt. "Txarrantxakiko ixtura, la cerca de alambre con púas" Iz To (s.v. itxitura). Iñun burnirik badu, / aiek erdoi-mantxaz; / atzeko tapa, berriz, / lotuta txarrantxaz. Zendoia 207.
sense-3
3.
(V-ple, Sal, S),
xarrantxa (B, BN-baig, S; H),
sarrantxa (B, BN-baig),
txarrantxo (AApend)
Ref.:
A(txarrantxa, xarrantxa, sarrantxa);
Lh(xarrantxa);
IzetaBHizt2(xarrantxa)
. "Gourmette à dents d'un licol de mule"H.
"Especie de freno que lleva el macho en el cuello, no dentro de la boca"A.
"Sobarba, especie de freno para los asnos y caballos. Xarrantxak larrutu diakok mandoari kokotz-azpia, la sobarba le ha desollado al macho la parte baja del hocico"Ib."(S-saug), mors"Lh.
"
Txarrantxo, cosas de hierro, paralelas del cabestro"A Apend..
Cf. VocNav: "Charrancha, [...] pieza de hierro curva con dos filas de sierra que se les pone a las caballerías entre la quijada y el belfo para que obedezcan mejor a los tirones del ramal (Cirauqui, Salazar, V. de Yerri)". Buruko krapestuak grandeza badu; [...] xarrantxak salbu, / tratu hortan hainitzik ezliro galdu. 'Caveçon'
.ChantP 88.
sense-4
4.
(G-azp ap. A),
xarrantxa (B, BN-baig ap. A
; H). "Terme de charpentier: morceau de planche, de latte, cloué par ses extrémités à deux pièces de bois pour les maintenir jointes ensemble"H.
"Sostén oblícuo para sujetar un pie derecho"A.
"
Xarrantxa, piezas con que se sujetan provisionalmente los marcos de puertas y ventanas, hasta tanto que queden incrustadas en la pared que se está construyendo"Ib. Posteen txarrantxak kentzen ari zala, postea irristatu beetik.BAyerbe 35.
sense-5
5.
(B ap. IzetaBHizt2),
txarrantx. Almohaza."Cepillo de hierro para limpiar a las vacas. Beiek txarrantxakin garbitzen tugu
"Izeta BHizt2..
Txarrantx burusi ta isara. "Almohazas"
.OrTormes 11.
Eskuz bizkarra legun, ua zun txarrantx."Le servía de almohaza <-hada>"
.OrEus 359.
sense-6
6.txarrantx (BN-baig ap. SatrVocP). "Vara alta para el acarreo de la mies"Satr VocP..
"Llegó otro tercero con una charrancha y le sacudió"(Alsasua, 1725). LexHNav II 154.
"Con su palo o charrancha de carro"(Ergoyena, 1730). Ib. 154.
Cf. VocNav: "Charrancha, [...] cada uno de los palos recios y puntiagudos que se colocan en los carros para acarrear mieses (Cuenca, Arzoz-Tierra Estella)".
sense-7
7.txarrantx (BN-baig ap. SatrVocP). "Pieza de madera que sirve para regular la distancia entre las muelas del molino"Satr VocP.
v. tbn.
HerVal 167.
azpisarrera-1
ALANBRE-TXARRANTXA. Alambre de púas.
"
Alanbre-txarrantxa ta alanbre larretxa dana bat da
"ZestErret.
azpisarrera-2
SEGA-TXARRANTXA.
v. sega.
azpisarrera-3
TXARRANTXAN.
Cardando. "Xarrantxan haritzea, eraunstea, jardutea, trabailler à peigner le lin, chanvre" H. v. txarrantxatu. Txarrantxarijak ditu / txarrantxan iminten [...] kirruba alde batian / besteti amuluba. MgPAb 146.