1.
(V-m-gip, G, L, R ap. A
; Lar, H),
kur-kur (L, BN, S ap. A
; H(+ khurkhur)),
gor-gor . (Onomat. del gruñido, murmullo...)."Rugir las tripas, sabelak gurgur egin
"Lar.
"
Xerri goseak khur-khurrak usu
"H.
"Gruñido, ruido de flatos en el vientre"A.
"
Kurkur, gruñido de satisfacción de los cerdos"Ib. Andik goizera neure sabela / beti dago gur gur gur gur: / bartko aparia, agur!Aboitiz( inOnaindMEOE 252 (lo recoge tbn. Or Eus 111)
).
Egazterrena edo paboak lumak arrotuta kur kur egiten duenian. EchveDev 344.
Arrandari menditikan datorren errekatxoari laztan ematera, agur, gur, gur, gur esanaz, erreka baztarretako sagatz, altz eta arantzei. Apaol 22.
Tripak egitean gur-gur, bartko aparia agur.EZBB II 115.
Etxetik ezer artu barik urten dogu-ta, urdailla gur gur darabilt eta...AgAL 158.
Menditik bera samur diyoan ur onak dio: gur gur gur. SatarkaEEs 1924, 43.
Xilo batean gordatuz erasian kur kur kur ari zen ithurria. BarbPiar I 65. Urdalla beti ba-daukot gorgor / gauzatxu ona gurarik?Enb 194.
Barrenak kur-kur eskatzen die / gosariaren indarra. OrEus 298s.
Sabelak egitean gur-gur, bezperako afariak agur.ZerbGH 1936, 414.
Behere hartan ibaia kur kur, / harrokak traban ezin jasanez. IratzArgiz 86 (ap. DRA
).
Kantauri, zabal-urdin, / pizti gurgur-izu, / eusko-seme zangarren / bizi-jardunleku. OnaindMEOE 724.
Orduak aurrera doaz, eta urdailla gurgur asi yaka. ErkiagBatB 111.
sense-2
2.+ kur-kur,kur-kur-kur.(Onomat. del la risa). Hemen irriz kurkurkur hasten da. ZerbArtho 43.
Xoane bere buruarekin kur, kur, kur hirriz, sokaren biltzen ari zen. BarbSup 99.
Erretorea parrez gur-gur zegon Pernandok jartzen zuen arpegi illuna ikusirik. MujPAm 49.
Kurkurkur gidaria ene sahetsean irriz, beribila sartzen zaiku Iruneko karrika handian. JEBer 95.
Begitartea bi eskuen artean, adi omen zitakeen Kixkil debru hori, usteldua irriz... kur-kur-kur!LfMurtuts 14.