(
oiu- Gc, L ap. A; Lar, H (G)),
oijuska (
Dv (G)).
"Gemido"
Lar.
"Cri, clameur, cris confus"
H.
"Suspiro, gemido"
A.
Cf. oihuxka.
Ots eta oiuska izugarriak aditzen zituen bertan zegoen ibaian.
Cb Josefa 22.
Ikhusi dut Egiptoan den ene yendaiaren atsekabea, eta aditu ditut heien oihuskak.
TB Act 7, 34 (He hatsbeherapen, Dv auhen, Ol, BiblE intziri
).
Oijuska bat erantzun da Euskaldunen mendiyetan.
(1879).
RArt BertsZB
295.
Ateratzen zituen oiñazezko oiuskak.
Ant Ezale
1897, 389a (v. tbn. en la misma pág. oiuska bat emanaz
).
azpiadiera-1.1
"Gemido de animales, [...] (G, AN) adia, oiua, oiuska
"
Añ.