1.
(G ap. A
; H),
lotzagabeki (H). Insolentemente, desvergonzadamente. Xalbatek berak, bere buruaren zurigarri, Mattinekin izan zalazkoa zabaldu zun lotsagabeki. Etxde JJ 135. Gizarteko mugak aantzirik, lotsagabeki aupatzen dira. "Audaces". Or Aitork 67s. Harro-harro eta lotsagabeki azaltzen baitute. MEIG IX 24. En DFrec hay 2 ejs. de lotsagabeki.