Tr. Documentado tanto al Norte como al Sur desde el s. XVII. La forma mejor documentada es marmol . Hay marmola en Etcheberri de Sara, Hiribarren, Duvoisin (Telem 15), Landerretche, Salaverria y Arradoy; marbola en Etcheberri de Ziburu, Haraneder y Goyhetche (230), y marmor(e) en Inchauspe, Mirande e Ibiñagabeitia. En DFrec hay 19 ejs. de marmol, meridionales.
sense-1
(AN-egüés-ilzarb-olza, Ae, Sal, R; Lcc, Lar, Añ), marmola (Urt I 348, Dv, H (det., V, G)), marbola (SP, H (det., V, G)), marmore (Gèze), marmor . Ref.: Bon-Ond 138; VocPir 132.
Mármol. "Marbola leundua, marbre poli" SP. "Marbolaz egina, [...] fait de marbre" Ib. v. marbre. Zein legun da harrietan marbola legundua. EZ Man I 16 (v. tbn. 135). Badakizu zer agitzen zaion arri leundu marmol zuriari aize hau dabillen aldian? Mb IArg I 277. Marmolak berak / golpe kruelak / zituztenean sentitzen. Cb Bast 37 (v. otra versión en Balad 238). Bada marmola eta mea burdinazko, / mende bederatzian higan zen gorasko. Hb Esk 83. Ni zuretzako argizaia naiz, / zu neretzako marmola. Bil 106. Ezarri zituan emakume on onek marmol zurizko bi arri. Zab Gabon 102. Etxiari / arturik neurriya, / arri marmol eder bat / dute ekarriya. Ud 84 (cf. infra MARMOL-HARRI). Bizanzio-Grezia eta Erromatarren egintza moduak nastaurik dago egiña [Katedrala], marmol baltz eta zuria biñakidauta. Ag Ioan 182. Kolore guzitako harri eta marmol harrobi. Prop 1906, 165. Ama Birjiñaren marmol txurizko imajiñ eder bat. Goñi 110. Atariko marmol beltzak. LMuj BideG 44. Marmola-fabrikako zakur aundi bat. Salav 12. Dotore pintatua, / nun-naitan marmola. Olea 187. Harri lauzak [...] marmolaren pare baliatzen direnak apaingarri edo edergailutzat. Larre ArtzainE 55. v. tbn. AB AmaE 116. Izur JerOs 128. Lh Yol 4. Lasa Poem 65. MEIG IX 118 (en colab. con NEtx).
azpisarrera-1
MARMOL-HARRI.
Piedra de mármol, mármol. Archilochiren thonbako marmola harriaren gainean. ES 197.
Harri preziatuzkoak, kobrezkoak, burdinazkoak eta marbola harrizkoak. HeApoc 18, 12 (Lç marbre, Ol atxurdin).
[Iturria] zeña arkitzen dan marmol arri piñ ederki landuan ifinia. IztC 96.
Orhoitzapen onezko marmola-harri batzuen egitea. LanderRIEV 1909, 653.
Salda lodi beltz ura marmol-arri batean zabaltzen zuten. AnabPoli 76.
Marmol-arritan zizelaturik, naiz ooletan pintaturik. BerronKijote 42.
azpisarrera-2
MARMOLEZKO(Lar (+ -es-); marmolazko Dv; marbolazko SP). De mármol. "Marbolaz egina, marbolazkoa, fait de marbre" SP. "Marmolería, ekida marmoleskoa" Lar. "Marmoleño, marmóreo" Ib. Marmolezko palazio soberbioetan.
FamInst
902.
Kobrezko eta burdiñazko eta marmolezko ontzi guztijak. UrApoc(V) 18, 12 (Ip marmorezko, Dv marmolazko, BiblE marmolezko
).
Etxe ederretako marmolezko eskillera mallak. AgSerm 143.
Marmorezko etxe goretan. MdePo 88.
[Hiria] bere marmolazko etxe eta palazio paregabekoekin. "De marbre"
.ArdoySFran 127.
v. tbn. Izt C 475. Marmorezko: Ibiñ Virgil 94.
azpisarrera-3
MARMOL-NEGAR.
"Marmol-negar bat baino eztau emon arrobi orrek, esa cantera no ha dado más que una pequeñísima cantidad de mármol" DRA (s.v. negar). Cf. UR-NEGAR.