Tr. Documentado en autores vizcaínos (tbn. en V. Moguel y Uztapide) de los ss. XIX y XX, y en los suletinos Eguiateguy y Etchahun. La forma general es mankatu (-kh- en los suletinos); hay mangatu en Uztapide.
sense-1
1.
(V (-au), S; SP, Dv (S), H (V, G)),
mainkatu (-kh- BN-mix, -kh- H(s.v. maingu)),
mangatu (V-gip),
maikatu (-kh- H(BN, S))
Ref.:
A(manka, mankatu, mainkhatu);
Lrq(mankhatu);
TotorArr(mankeu);
IzArOñ(mankau);
ElexpBerg(mangau);
GteErd 304
. Hacer(se) daño, herir(se), lesionar(se), golpear(se)."Prendre mal ou faire mal à quelqu'un"SP.
"Donner ou recevoir un coup"Dv.
"Averiar con golpes"IzArOñ.
"
Oñetakoak larrutu egin dit (AN-gip), oskiak mankatzen nüzü (S)"GteErd 304.
Ezta hon hirietan horik hazteritsü, txankü zahar edo mankhatürik ta nausi gaberik. Egiat 267.
Bere korputz gaitzera makurtua [...], mankatu gabe modu onean zilizo, baraur ta disziplinakin gabe. MgCC 148.
Labanduta joko dau beia, mankauko da. MgPAb 75 (v. tbn. 92).
Ekin zion ortz gogorrekin leoi argalari ta larga zuen mankatuagoa. VMg 18.
Kabalik han sar-eta lotsa dira mankha / hartü behar dizie abisü handia. 'Fasse du mal'
.Etch 616.
Lotsabako zar ori... modu orretan mangateko gixona!OrtOroig 60.
Orrillaren batian / mankau anka biak. Enb 197.
Mallatu andiyak artuta, argin bat mankau zan. KkAb II 57.
Bidian mankauta itxi ditut mutil bi. Ib. 64.
Arrats guzian beren kargakin / mangatzeraño ezurrak. UztSas 178.
v. tbn.
DurPl 68. Alt LB 55.
3.
(H(V, G); -auV-gip ap. IzArOñ),
mangatu (-au V-gip ap. A Apend y Elexp Berg; G-azp). Debilitar(se), cansar(se)."
Mankauta nao, estoy molido de cansancio"IzArOñ.
"
Fubolian ibillita ziero mangauta aillegau zan etxera
"ElexpBerg.
Gorputza argalduteko, mankeetako, uatuteko, gaixotuteko edo illteko. fBIc I 259.
Galdu ta mankeetan dabee euren osasuna. Ib. 261.
Oeratu zan ta dana mankauta eguan legez, bertatik luak artu eban. UrMarIl 46.
azpiadiera-3.1
(Uso sust.)."
Mangau, cansancio, agotamiento a causa de un gran esfuerzo. Nik artu dot mangaua trastiak azkenengo pisura jasotzen
"ElexpBerg.
sense-4
4."Il se dit en parlant d'animaux qui se blessent grièvement, se tuent par quelque chute ou accident. Sarritan arresak mendian mankhatzen dutuzu, souvent les animaux se tuent dans la montagne"H.
Cf. maingutu.
azpisarrera-1
MANKA-MANKA EGIN(A; manga-manga e. V-ger). "Manka-manka eginda itxi nabe makillaka, me han dejado estropeado a palos" A. "Manga-manga, golpear" Ort Voc. Kalera eskapa ez-panauen... manga-manga etxen nau bertan beñepeñ. OrtOroig 96.