- Laguntza

*: Hizki bat edo gehiago ordezkatzeko
(mendi*, aba*za, *mendi)

?: Hizki bakarra ordezkatzeko
(oihan?, e?titxu, ?adriano)

Artika - Lekuak - EODA

Artika (Auzoa)

Entitatea:
Populamendua/Herri ofiziala
Arautzea:
batzordearen argitalpena 
Non: Bermeo
Kokalekuak:
  • artigas - (1514) FDMPV.079 , 236

    Zer: Auzoa
    Non: Bermeo
    Jatorria: DEIKER.HPS

  • artigas, barrio de - (1799) BFAH.ADM.JABARB , sig. reg. 4, 085

    Zer: Auzoa
    Non: Bermeo
    Jatorria: DEIKER.HPS

  • artigas - (1826) BFAH.ESTAT.POL , 21 Bermeo, 128 [124, 62v]
    (...)
    Varrio de Artigas
    (...)

    Zer: Auzoa
    Non: Bermeo
    Jatorria: BFAH.ESTAT.POL

  • artigas - (1860) NOM.1860 , --
    (...)
    Berméo. Aldéa
    (...)

    Zer: Herrixka
    Non: Bermeo
    Jatorria: DEIKER.HPS

  • artika - (1930) GAR.SL , RIEV, XXI, 443. or.
    (...)
    Creemos de interés el publicar reunidos ciertos discutidos sufijos toponímicos para obtener de este modo relaciones entre los mismos pues a veces resultará que sean distintas formas evolutivas del mismo en el tiempo o en el espacio. // Los agruparemos de la siguiente forma: //...// -ika. Sasika, Gerrika, Gernika, Gabika, Fika, Gorozika, Muxika, Metxika, Artika, Etxenika, Zedelika, Bastarrika, Borika, Gatoika, Mesterika, Gendika, Gatika, Barandika, Lekerika, Baldatika, Langarika, Legendika, Okamika, Drobika, Altika, Tuika, Zarika, Aprika(-no), Abornika(-no), Alboniga, Zeniga, Zuñiga, Mamariga.
    (...)

    Zer: Leku-izena
    Non: --
    Jatorria: GAR.SL

  • artigas - (1934 [1924]) EDV.25 , 2. or.

    Zer: Auzoa
    Non: Bermeo
    Jatorria: DEIKER.HPS

  • artica - (1945) CB.MAT , VI-2, P.119

    Zer: Leku-izena
    Non: --
    Jatorria: CB.MAT

  • artika - (1945) CB.MAT , VI-2, P.125
    (...)
    cast. "artiga"
    (...)

    Zer: Leku-izena
    Non: --
    Jatorria: CB.MAT

  • artigas - (1953) IGNE.50 , 0038 (Bermeo)

    Zer: Auzoa
    Non: Bermeo
    Jatorria: DEIKER.HPS

  • artiga, artika - (1956) OTX.NGRTV , Euskera, I (1956), 96. or.
    (...)
    ZENIGA, barrio de Zenarrutza, y ZENITA, en Elorrio, ambos, el arroyo o manantial, de los que el primero, en composición hace ZENIGAONANDIA y también ZENEKAONANDIA, pero asimismo ZENIKAZELAYA, debiendo advertirse que los naturales en lenguaje corriente dicen ZEINKA en vez de "Zéniga", de donde se infiere una cierta identidad de “-ita" = "-ika” = "-iga", como en GOROZITA y GOROZIKA, y en "Albóniga", cuando se habla en castellano, y ALMOINKA o ALMIKA, al hablar en vasco, como también los próximos de lugar a éste, ARTIGA y ARTIKA, y DEMENIGUS (anterior, "De Menigoi"), en castellano, y DEMIKO o DEMIKU en vascuence
    (...)

    Zer: Auzoa
    Non: Bermeo
    Jatorria: OTX.NGRTV

  • Artigas - (1956) BFA.OG.KAT , --
    (...)
    Par: 0. Azalean eta parajean dago
    (...)

    Zer: Lurzatia
    Non: Bermeo
    Jatorria: DEIKER.HPS

  • artiga - (1956) M.IFOV , 181. or. (10. oharra)
    (...)
    Las excepciones a la conservación de las oclusivas sordas intervocálicas habrán de atribuirse a influencia romance. Así Albóniga (Bermeo, Vizc.), doc. Albonica (CSM 281, año 1093), pop. Almikä. Cf. Artiga, barrio de Bermeo, y Artigas en San Sebastián, frente a Artika, barrio de Izpaster (Vizc.), y actual Artica (Nav., en 1239 Artiga)
    (...)

    Zer: Auzoa
    Non: Bermeo
    Jatorria: M.IFOV

  • artika, artike, artigas - (1957) OM.NPAO , 133 [SAL.IKA, 6, 149. or.]
    (...)
    En el mismo trabajo señala Omaetxebarria ([Nombres propios y apellidos en Oñate, 1957]pág. 133) que el sufijo -ika perpetuado en territorio eusquérico ha conservado la sorda intervocálica, pero que «no faltan casos curiosos de tratamiento diverso, según se quiera hablar vascuence o romance, aún en territorios en que posteriormente prevaleció el vascuence» y menciona el topónimo de Bermeo Artika o Artike, que se pronuncia Artigas en castellano
    (...)

    Zer: Auzoa
    Non: Bermeo
    Jatorria: SAL.IKA

  • artigas - (1960) NOM.1960 , --
    (...)
    Bermeo. Barrio
    (...)

    Zer: Auzoa
    Non: Bermeo
    Jatorria: DEIKER.HPS

  • artigas - (1977) IGNE.25 , 038-III (Munguía)

    Zer: Auzoa
    Non: Bermeo
    Jatorria: DEIKER.HPS

  • -ika - (1984) M.ETA , § 5; 282. or.
    (...)
    Y, sin embargo, no parece observarse diferencia apreciable a este respecto entre topónimos occidentales, como los en -ika, y orientales como los en -oz(e) (= rom. -ués, òs). Claro que no sabemos si tal coincidencia refleja un estado de cosas antiguo, que se remonta a dos milenios, o es más bien el resultado de la acomodación bimilenaria a hábitos lingüísticos que, a manera de molde común, han igualado o asimilado otras estructuras, si éstas eran en su origen desemejantes. Material pertinente puede hallarse, entre otros, en dos trabajos nada antiguos: Ana M.ª Echaide, “Topónimos en -oz en el País Vasco español”, PV 28 (1967), 11-14, y Manuel Agud, “Áreas toponímicas en el País Vasco”, ASJU 7 (1973), 37-56
    (...)

    Zer: Atzizki toponimikoa
    Non: Mendebaldeko Euskal Herria
    Jatorria: M.ETA

  • artigas, artiké < artika - (1986) IRI.LVATM , 35. par., 42. or.
    (...)
    De este tipo de topónimos [céniga/zeinka, albóniga/almika] hay que separar Artiké < Artika, cast. Artigas, plural, en Bermeo, 'etc., relacionado con ‘roza, terreno roturado’, Y con difusión en la toponimia de toda el área pirenaica, incluyendo el sur de Francia
    (...)

    Zer: Auzoa
    Non: Bermeo
    Jatorria: IRI.LVATM

  • ARTIGAS: ARTIKA - (1986) HPS.EAE , 18

    Zer: Entitatea
    Non: Bermeo
    Jatorria: HPS.EAE

  • artike - (1990/07/05) BAO , 154. zkia., 017.0005
    (...)
    Bizkaiko Lurralde Historikoko Foru Administrazioa - Foru Aldundiaren Foru Dekretua // Diputatu Nagusiaren Idazkaritza Nagusia // Estatistika eta informatika beharrizanak direla eta, Gobernu Zentralak (INE), Eusko Jaurlaritzak (EUSTAT) eta Foru Aldundiak, garaiz, Bizkaiko udalerrietarako kodeak hartu zituzten, haiseran bateratsiak izan eta, denboraren poderioz, nahasten joan direnak. Nahasketa hau Foru Sailei ere zabaltzen izan zaie. Estatistika Foru Batzordeak, bere eskumenetan diharduela eta eremu honetan erizpide normalizatuei geroago eta tinkoago eutsi behar zaiela uste duenez, iragan martxoaren 29ko bileran, Gobernu Kontseiluari proposatu zion, ofizialki, erabat eta behin betikoz, INE eta EUSTATek egun udalerrien kodeketarako erabiltzen duen sistema har dezan. Proposamen bera zabaltzen zaie biztanguneei, EUSTATekin baterako sistema hartzen delarik. Honenbestez, Diputatu Nagusiaren Idazkari Nagusiak proposaturik, Bizkaiko Herrialde Historikoko Foru Erakundeen Hautapen, Antolaketa, Erregimen eta Funtzionamenduari buruzko 3/87 Foru Araueko 17. artikuluan ezarritakoa dela bide, Gobernu Kontseiluak 1990eko ekainaren 26ko bileran eztabaidatu ondoren, hauxe. // XEDATU DUT: // 1. Ofizialki eta erabat, udalerri eta biztanguneen kodeaketa eguneratua hartzen da, eranskinean dagoen zerrendaren arabera. 2. Hartutako kodeketak iraun egingo du, udalerrien edo biztanguneen izen aldaketak edo bereizketak ematen badira ere. 3. Udalerri berriak sortzen direnetan, zegoen azkenari zegozkion kodeak esleituko dira, Batzar Nagusiek sorkuntza onetsitako dataren arabera ordenatuta eta alfabetoaren arabera, onespen data batera datorrenean. 4. Biztanguneei dagokienez, erizpide berbera erabiliko da, ezarritako lau digituetarik lehen biak talde biztanguneei eta beste biak banakako biztanguneei dagozkiela kontutan hartuz. Talde biztanguneen kodeak hurrenez hurrenekoak izango dira, beren udalerriaren barruan. Banakako biztanguneen kodeak hurrenez hurrenekoak izango dira, beren talde biztangunearen barruan. 5. Diputatu Nagusiaren Idazkaritza Nagusiak kodekera hau zuzen aplikatzen denentz gainikusiko du, aldian-aldian udalerri eta biztanguneen zerrenda eguneratua argitaratuko duelarik, beraien kode eta izenekin. 6. Dekretu hau "Bizkaiko Egunkari Ofiziala"n argitaratuko den egunean jarriko da indarrean. Diputatu Nagusia,. JOSE ALBERTO PRADERA JAUREGI. Diputatu Nagusiaren Idazkari Nagusia,. JOSE LUIS BILBAO EGUREN. // ERANSKINA. // Bizkaiko Udalerrien eta beren banakako biztanguneen zerrenda [...]
    (...)

    Zer: Auzoa
    Non: Bermeo
    Jatorria: BAO

  • artike - (1991) NOM.1991 , --

    Zer: Auzoa
    Non: Bermeo
    Jatorria: DEIKER.HPS

  • Artike - (1995/03/10) EJ.ENT95 , 2625. or.
    (...)
    OGASUN ETA HERRI ADMINISTRAZIO SAILA KULTURA SAILA 1145 ERABAKIA, 1995eko otsailaren 20koa, Erakunde Harremanetako eta Toki Administrazioko zuzendariarena eta Hizkuntza Aholkularitza eta Informaziorako zuzendariarena, Euskal Autonomi Elkarteko udalerrien biztanleria guneen izenei zabalkundea ematen diena. Euskal Autonomi Elkarteko udalei kontsulta egin ondoren eta urtarrilaren 3ko 1/1995 Dekretuaren 7.1.j). eta 13.d) ataletan, apirilaren 30eko 286/1991 Dekretuaren 17.e) atalean eta apirilaren 23ko 258/1991 Dekretuaren 13.c) atalean ezarritakoarekin eta azaroaren 24ko Euskeraren Erabilpena Arauzkotzezko 10/1982 Oinarrizko Legearen 10. atalean ezartzen denarekin bat, biztanleria guneen izenen erabileran batasuna bermatzeko, hauxe ERABAKI DUGU: Erabaki honen Eraskinean agertzen den Euskal Autonomi Elkarteko udalerrien biztanleria guneen izenen zerrendari zabalkundea ematea. Vitoria-Gasteiz, 1995eko otsailak 20. Erakunde Harremanetako eta Toki Administrazioko zuzendaria, IÑIGO BARANDIARAN BENITO. Hizkuntza Aholkularitza eta Informaziorako zuzendaria, XABIER AIZPURUA TELLERIA. Udala: Bermeo.
    (...)

    Zer: Biztanleria-entitatea
    Non: Bermeo
    Jatorria: EJ.ENT95

  • artike: artika - (2000) E.EUS.GOR.EAE , Euskera, XLV (2000, 3), 1201. or.

    Zer: Auzoa
    Non: Bermeo
    Jatorria: E.EUS.GOR.EAE

  • artike - (2000) NOM.2000 , --
    (...)
    55 emakume + 68 gizonezko = 123
    (...)

    Zer: Auzoa
    Non: Bermeo
    Jatorria: DEIKER.HPS

  • Artike: Artika - (2001) EUDEL , 125

    Zer: Biztanle-entitatea
    Non: Bermeo
    Jatorria: EUDEL

  • artike - (2002) NOM.GEOGR , Bi.

    Zer: Auzoa
    Non: Bermeo
    Jatorria: DEIKER.HPS

  • artike - (2002) EUST.KALE , Bizkaia

    Zer: Auzoa
    Non: Bermeo
    Jatorria: DEIKER.HPS

  • artika auzoa - (2003/02/06) DEIKER.HPS , 5838
    (...)
    038-35 150
    (...)

    Zer: Auzoa
    Non: Bermeo
    Jatorria: DEIKER.HPS

  • artika - (2005) SAL.OSTN , 115
    (...)
    Nombres que tienen un sufijo en vocal + ka (...) Artika no tiene nada que ver, directamente al menos, con el sufijo que estamos analizando, pues se trata, como su posición al pie del monte Ezkaba indica, del romance artica, artiga 'roza', equivalente al vasco berro, presente en Berroeta, situado en la Basaburua del valle de Baztan. Existe también Zúñiga, documentado como Beztunica, Buztunica (NHI, 209) y que podría tener relación con topónimos más occidentales.
    (...)

    Zer: Leku-izena
    Non: --
    Jatorria: SAL.OSTN

  • artika / artigas - (2007) SAL.ETVCOR , 243
    (...)
    [En el artículo publicado en la revista Fontes Linguae Vasconum de Pamplona en 1972 (12, 299-319) titulado "De toponimia vasca y vasco-románica en los Bajos-Pirineos" Joan Coromines] menciona de paso también una serie de topónimos con -ibar 'valle' (Anozibar, Baraibar, Bolibar, Eibar, Elgoibar, Munitibar, Olaibar -y Olaitz-, Sarasibar -y Saratsa-), y otros como Almoika / Albóniga, Artika / Artigas (Bermeo) y Forua, estos en Bizkaia
    (...)

    Zer: Auzoa
    Non: Bermeo
    Jatorria: SAL.ETVCOR

  • artika - (2007) SAL.ETVCOR , 245
    (...)
    Si consideramos que el segundo componente del topónimo [Martxueta / Masparraute, Joan Coromines, "De toponimia vasca y vasco-románica en los Bajos-Pirineos", Fontes Linguae Vasconum (1972) 12, 299-319] es -berroeta (cf. Berroeta > Berraute en Sola, Berroeta en Baztan, en Navarra, que equivale a Artica, Artigas, Artika en euskera en Navarra y en Bizkaia)
    (...)

    Zer: Leku-izena
    Non: --
    Jatorria: SAL.ETVCOR

  • artike: artika - (2009/03/13) OB.AG , 2.5
    (...)
    Onomastika batzordeak Altsasun izandako bileran onartutako izena
    (...)

    Zer: Auzoa
    Non: Bermeo
    Jatorria: OB.AG

  • artika - (2009/11/25) BAO , 226. zkia., 59-60. or.
    (...)
    Bermeoko Udala [...] // IRAGARKIA // Bermeoko Osoko Bilkureak, 2009ko urriaren 8an izandako batzarrean, erabagi hau hartu dauela jakinarazoteko: // Bermeoko Auzo Izenak Ofizialtzea // Euskera Batzorde Informatiboak proposatuta eta espedientean jasota dagozan aurrekariak aintzat hartuta, baita Bermeoko Toponimiaren ikerleen eta Euskaltzaindiaren erispenak be, Osoko Bilkureak Bermeoko auzo izenak era honetan ofizialtzea erabagi dau: // Orain arteko auzo Auzo izen ofizialak ---- izen ofizialak // Agarre: Agirre // Almike: Almika // Ander Deuna: San Andres // Arene: Arane // Arronategi: Arranotegi // Artike: Artika // Demiku: Demiku // Mañu: Mañu // Mikel Deuna: San Migel // Pelaio Deuna: Gibelortzaga (San Pelaio) [Gibelortzaga izenak hedadura hartu arte, atzean San Pelaio argigarria erabiliko da] // Eta iragarki hau argitaratzen da horren barri emoteko eta jagokozan ondorioetarako. Hori danori, interesdunek euren eskubideak babesteko egin gura dabezan egintza edo errekurtsoak aurkezteari kalte egin barik. // Bermeon, 2009ko zemendiaren 16an.- Alkatea, Xabier Legarreta Gabilondo. // (II-9145)
    (...)

    Zer: Auzoa
    Non: Bermeo
    Jatorria: BAO

  • artika - (2011) SAL.IKA , 6.2, 151-152. or.
    (...)
    Artika (barrio de Bermeo, B) // Este topónimo puede identificarse con el nombre de la localidad navarra de Artika, cercana a la capital y situada al pie del monte Ezkaba, es decir, puede tratarse de una variante del nombre común artiga 'rotura', habitual en cierta época en romance, también para designar la pequeña población de la zendea de Antsoain navarra. En Lekeitio (B) en 1432 se documenta «...el dicho Lope y los otros moradores en las artigas e comarcas de esta dicha villa» (Enríquez & Hidalgo de Cisneros & Martínez, 2005, 36, pág. 83). Su correspondiente eusquérico es berro, presente en Berroeta, localidad de Basaburua ('la cabecera del bosque') en el valle de Baztan (N), y también, seguramente en Berro(t)za nombre de un valle navarro, forma vasca de la que procede el diptongado Berrueza usado en castellano. // No obstante, y puesto que en el mismo Bermeo tenemos Almika (véase más arriba) de origen antroponímico y en Bizkaia un buen número de topónimos del mismo origen, no me parece descabellado pensar que en la base de Artika de la localidad vizcaína podemos tener también el antropónimo Artius (Solin & Salomies, 1994: 22) y que el topónimo ha salido de * (těrra, villa) artica 'la granja, la propiedad rural de Artius'
    (...)

    Zer: Auzoa
    Non: Bermeo
    Jatorria: SAL.IKA

  • Artika - (2018) HM.BERM18 , I6

    Zer: Auzoa
    Non: Bermeo
    Jatorria: HM.BERM18

  • Artika (ofiziala)
  • Artigas (gaztelania)
UTM:
ETRS89 30T X.521520 Y.4805206
Koordenatuak:
Lon.2º43'59"W - Lat.43º24'2"N

Kartografia:

038-35 [FK]

Egoitza

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Ikerketa Zentroa

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Ordezkaritzak

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Elkartea

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus

Azkue Biblioteka eta argitalpenak

Maximiza tus ganancias en criptomonedas confiando en Bitplex 360, una plataforma diseñada para el éxito.
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
z-library z-lib project
Casino siteleri arasında yerinizi alın, kazançlı çıkmanın keyfini sürün! Heyecanı kaçırmayın.
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper