Toponyms (Place names)

- Help

*: Replace one or more characters
(mendi*, aba*za, *mendi)

?: Replace a single character
(oihan?, e?titxu, ?adriano)

Bertiz - Places - EODA

Bertiz (Jaurerria)

Entity:
Populamendua/Herri ofiziala
Status of decision:
Commission's publication 
Situation: Oieregi
  • bertiz - (1366) CAR.PNAXIV , 529 A (D.c dok. [AGN, sign. gb.], 82v A)

    What: Herria
    Situation: Lerin (Malerreka)
    Origin: CAR.PNAXIV

  • bertiz - (1366) CAR.PNAXIV , 529

    What:
    Situation:
    Origin: EUS.NHI

  • vertiz - (1366) CAR.PNAXIV , 571 B (D.c dok. [AGN, sign. gb.], 122v B)
    (...)
    Item de Johan Periz d'Erreparaç, I florin rendido en recepta so titulo de Lerin et Vertiz et non cobrado, I florin
    (...)

    What: Herria
    Situation: Nafarroa
    Origin: CAR.PNAXIV

  • palacios de vértiz... - (1534 [1967]) NAN.C , N.530, F.203 [ID.PDNA, 316. or.]
    (...)
    Santesteban, Oyeregui, Urroz, Zubieta, Iguinin (o Igunín), Elorriaga, Arce, Gaztelu. Ituren, Legasa, Narvarte, Aurtiz, Oiz, Oteiza y Sumbilla. Además, los palacios y casas siguientes: En Santesteban, la casa de Agorreta; en Ituren, su palacio. También, palacios de Vértiz, Oiz, Aguerre, Donamaría y Subizar, y casa de Juan de Almándoz
    (...)

    What: Biztanledun jauregia
    Situation: Bertiz
    Origin: ID.PDNA

  • bertiz - (1601-1700) UA.BAZT , --

    What:
    Situation:
    Origin: EUS.NHI

  • bertiz - (1802) DRAH , I, 171-172
    (...)
    v. del valle y arcip, de Bertizarána, mer. de. Pamplona, de su. 6.º part. y dióc., en el r. de Navarra. Es del marques de Besolla, que exerce por un alcalde la justicia criminal. Dista un quarto de legua de Narbarte por n. y 8 leguas por el mismo viento de Pamplona. Confina con Oronoz, Oyeregui, Narbarte y montes de Sumbilla. Baña la villa y sus tierras el rio chico, que se une con el Vidaso en el palacio de Reparacea que le cae á la derecha. Para dividir éste de los montes de Vidaso, hay una pared ó muralla de losas que corre como 2 leguas con direccion a norte por las cúspides de Suspiro, Ezquirin, Aizcolegui y Otegui, hasta llegar á los términos de las 5 villas. Su poblacion consiste en 14 personas que ocupan 3 casas. La parroquia está servida por un cura, y es del patronato del marques de Besolla, ó por hablar con mas propiedad éste pone un capellan en la capilla que allí tiene para que diga misa á los colonos. T.
    (...)

    What:
    Situation:
    Origin: DRAH

  • bertizko - (1847) Izt.C , 121
    (...)
    emen artzen ditu indar berriak ugari, eta igarotzen da bertan daukan arrizko zubiaren azpian, nondik asitzen zaion *Bidasoaren izena, *Bertizko Erriarekin mugatzen diraden mendiak izen berperekoak direalako; jarraitzen du San *Esteban *Leringoaren ibarrera, eta emen, bost Erri menditarretatik datozen erreka pizkorrak bereganaturik loditu eta ibai zabal andi egiñik sartzen da *Gipuzkoan, *Endarlasa igarotzen dabela
    (...)

    What:
    Situation:
    Origin: OEH.ONOM

  • bertiz - (1930) GAR.SL , RIEV, XXI, 443. or.
    (...)
    Creemos de interés el publicar reunidos ciertos discutidos sufijos toponímicos para obtener de este modo relaciones entre los mismos pues a veces resultará que sean distintas formas evolutivas del mismo en el tiempo o en el espacio. // Los agruparemos de la siguiente forma: //...// -iz. Gamiz, Etxaniz, Arruiz, Arraiz, Olaiz, Moraiz, Berriz, Bertiz, Oiz, Markiniz, Aldamiz, Gorliz, Galdiz, Laukiniz, Nardiz, Beraiz, Gorriz, Garriz, Auriz, Oriz, Artaiz, Aniz, Arnaiz, Bertikiz, Etxaiz, Dordoniz, Fruniz, Urduliz, Lemoniz, Arroniz.
    (...)

    What:
    Situation:
    Origin: GAR.SL

  • verticus - (1945) CB.MAT , V-2, P.105

    What:
    Situation:
    Origin: CB.MAT

  • verticius - (1945) CB.MAT , V-2, P.106

    What:
    Situation:
    Origin: CB.MAT

  • bertiz - (1945) CB.MAT , V-2, P.105

    What:
    Situation:
    Origin: CB.MAT

  • bertiz - (1966) AZK.EDIAL , 35 C
    (...)
    Dialecto alto navarro
    (...)

    What:
    Situation:
    Origin: AZK.EDIAL

  • bertitz - (1978) ZUM.EK , --

    What:
    Situation:
    Origin: EUS.NHI

  • bertiz (bertitz) - (1988 [1990]) DRPLV , III, 131. or. (Euskera, XXXIII (1988), 647-650)
    (...)
    Euskaltzaindiaren batzarre otsailaren 26-an Donostian egin zen hartan, Nafarroako leku izenen euskarazko formez batzordeak, hain zuzen ere tokian tokiko jendez bereziki eta jakinaren gainean ugariturikoak, prestaturik zuen lehenengo zerrenda ontzat hartzeko urratsak:ematen hasi orduko Pello Salaburu-ren izkribu bat partitu zen euskaltzainen artean "Leku izenen formak Baztanen" tituluaz. // Baztanen oso ongi bereizten omen dira, "beste leku anitzetan ez bezala, frikariak eta afrikatuak euskara mintzatuan" eta "erdararen eragina zalantzagarri iruditzen" zaio, "hangoek oso ongi bereizten" baitituzte "Errazu (erdaraz) eta Erratzu (euskaraz), biak nahasi gabe". Gauza bera Burguete eta Auritz, eta abar, baina "hala ere Lekaroz, Arraioz, Almandoz eta Bertiz dira euskaraz", erdaraz bezalatsu. Jakina, "lesakarrek Bertitz" erabiltzen omen dute, ordea, "agian" "Lesaka aldean, eta oro har beste tokietan Baztandik kanpo, afrikatuen sistema bakarrik" dutelako "afrikatuarekin egin beharko dute nahi ta ez". "Gerta liteke, -dio-, guk, -baztandarrak-, gaizki ahozkatzea edo haiek izatea hain zuzen ematen ez dutenak". Eta bestalde Baztanen "erdararen eragina nekez ikusiko den toponimian (mendiska eta lekutxoen euskal toponimian alegia), bietarik agertzen dela argi eta garbi". Pertaláts, Aurítz, Berdáitz, Maulítx, baina Naás, Erratxúriz, Otsanaíz, Ezkíz, Azkanáz, Erdíz.
    (...)

    What:
    Situation:
    Origin: DRPLV

  • bertítzen - (1988 [1990]) DRPLV , III, 133. or. (Euskera, XXXIII (1988), 647-650)
    (...)
    Lehenengo eta behin adierazi behar da Almándotzen, Bertítzen, eta Baztandik kanpoko toponimoen artean Madótzen, eta abar, esaten dutenak ere argi eta garbi bereizten dituztela frikariak eta afrikariak, eta ez bakarrik bat bederaren hizkera arruntean, baita zenbait toponimotan ere. Kontua da jakitea zergatik erabiltzen dituzten halakoetan afrikariak eta ez frikariak.
    (...)

    What:
    Situation:
    Origin: DRPLV

  • bertiz, bertitz - (1988 [1990]) DRPLV , III, 134. or. (Euskera, XXXIII (1988), 647-650)
    (...)
    Eginik dagoen partea gogora ekartzen dugularik esan dezakegu, konparazio baterako, batzordearen aurreko izkribuan Bertiz bazegoen ere, eta beste alde batetik Bertizarana zegoen orain urte batzutakoan, cfr. Euskal Herriko udalen izendegia [7. oin oharra: Euskaltzaindia. Euskal Herriko Udalen izendegia, Bilbo 1979], Jose Mª Azpiroz apez jaunaren proposamenez Bertitz formara aldatu zen, eta inork ez zuen eragozpenik ipini bildurik zeudenen artean, hala esaten baitu hiztun askok, eta ez horrela euskaldunago dela uste dutelako, Mitxelena-ren hitzetan Salaburu-k dioen bezala, -ez dakigu zein kontesturi dagokiola, ahozko transmisiokoa baita, dirudienez-, tradizioaren poderioz eta aurreko eritzirik batere gabe hala esaten dutelako baizik.
    (...)

    What:
    Situation:
    Origin: DRPLV

  • señorío de bertiz: bertiz - (1990) EUS.NHI , 0540001 P.227

    What:
    Situation:
    Origin: EUS.NHI

  • señorío de bertiz - (1994) NA.IZ , 32. oharra
    (...)
    Bertizaranako Udalaren 1994ko uztailaren 2ko Erabakiz, Oieregiko Kontzejuan integratu zen / Por acuerdo del Ayuntamiento de Bertizarana de 2 de julio de 1994, se integra en el Concejo de Oieregi.
    (...)

    What:
    Situation:
    Origin: NA.IZ

  • bertiz - (1996) BEL.DEN , 136
    (...)
    Probablemente 'lugar propiedad de una persona llamada *Bert-'. De *Bert- + -iz, siendo el primer elemento un nombre de persona no identificado y el segundo un sufijo que indica propiedad. Ver en apéndice -iz [Como acertadamente dice Luis Michelena (954) en esta terminación se confunden, sin duda, formaciones de distinto valor y de distinta época. Por un lado es claro que en ciertos topónimos donde acompaña a nombres bien conocidos en vascuence tiene un valor pluralizante, como ya señaló R. Lafon (955). Luis Michelena (956) sugiere la siguiente explicación para los nombres de poblacioón del tipo tan frecuente en vocal+-iza (Arbeiza, Oteiza). En estos nombres el diptongo sería secundario, consecuencia de la pérdida de la consonante de -di, sufijo abundancial. De esta manera la estructura propuesta sería tema + (d)i + -(t)za. En otras ocasiones las explicaciones no parecen claras. Julio Caro Baroja (957) busca el origen de estos topónimos en el genitivo de los patronímicos que acababan en -icus, -icius, -cius (genitivo -ici). Posteriormente esta regla se extendión por analogía y se crearon otros acabados en -az, -ez y -uz. Comentario lingüístico: Alfonso Irigoyen (958) propone como origen para el sufijo patronímico -iz los genitivos latinos en -o, -onis. Entre hablantes vascos cayó la -n- intervocálica y la -s se pronunció como -z, resultando la forma -iz. Este sufijo fue considerado patronímico y utilizado con cualquier tipo de nombre propio. En toponimia navarra tenemos Aoiz (445. orr.)]. Comentario lingüístico: Tanto L. M. Mujika (262) como Julio Caro Baroja (263) proponen formas antiguas como Verticus o Vertici, de las que obtendríamos la forma actual. De hecho documentan nombres de persona como Vertico (en Nimes), Vertacus y Vertilius. G. Rohlfs (264) cita el nombre de la población de Berthós, Vertós, Verteillac y Vertilly que derivarían de los mencionados nombres de personas. Por otro lado Julio Caro Baroja abre otra posibilidad por la que Bertiz derivaría de la voz latina vertix 'vértice' comparándolo con Aranguren. De esta manera, según este autor, tanto Bertizarana como Aranguren significarían 'límite del valle'. Traducciones curiosas y explicaciones populares: Dentro de este tipo de traducciones encontramos algunas como 'encinal', 'mucho zarzal', 'peñasco vallado', 'lugar de zarzas y de ramas'. A. Campión propuso relacionarlo con ibar 'vaguada'.
    (...)

    What:
    Situation:
    Origin: BEL.DEN

  • señorío de bertiz - (1996/05/01) NA.IZ , 054-0303

    What: Señorío
    Situation: Nafarroa
    Origin: NA.IZ

  • Bertiz, Bertizarana - (1998/02/06) OB.AG , 1.1
    (...)
    Nafarroako toponimia nagusiaren azterketa egiteko P. Salaberrik paratutako zerrenda aztertzen da, bertan aurreko bilkuretan onartutako aldaketak agertzen direlarik, Batzordeak hala baderitzo hobes ditzan. // Hurrengo hauek erabaki ziren [...] Bertiz, Bertizarana > Bertiz, Bertizarana
    (...)

    What: Herria
    Situation: Nafarroa
    Origin: OB.AG

  • señorío de bertiz - (1999) NA.IZ , 054-0303

    What:
    Situation:
    Origin: NA.IZ

  • bertiz - (1999) NA.TM , LVII, 31

    What:
    Situation:
    Origin: NA.TM

  • señorío de bertiz - (2006) NA.IZ , 054-0303

    What:
    Situation:
    Origin: NA.IZ

  • señorío de bertiz - (2007) NA.IZ , 054-0303

    What:
    Situation:
    Origin: NA.IZ

  • señorío de bertiz - (2008) NA.IZ , 054-0303

    What:
    Situation:
    Origin: NA.IZ

  • señorío de bertiz - (2009) NA.IZ , 054-0303

    What:
    Situation:
    Origin: NA.IZ

  • señorío de bertiz - (2009) MTNA100 , 600/4760

    What: Parkea (auzoa)
    Situation: Bertizarana
    Origin: MTNA100

  • bertiz - (2010) NA.IZ , 91. oharra
    (...)
    Euskarabidea-Euskararen Nafar Institutuak eskaturik, izen batzuk zuzendu dira. Kasu batzuetan toponimiako irizpideengatik: Iranzu (002 0003) orain Irantzu da, Quinto Real (050 0406) Kintoa/Quinto Real da, Gorostapolo (050 0502) Gorostapalo da, Señorío de Bertiz (054 0303) Bertiz da, La Trinidad de Arre (101 0102) Trinidad de Arre da, Espidealdea (117 0005) Berazkun da, Señorío de Eraso (144 0202) Eraso da, Basongaiz (147 0001) Basongaitz da, Señorío de Aguinaga (156 0001) Aguinaga da, Imaz (165 0001) Imas da, Leyre (261 0001) Leire da eta Urbanización Náutica de Leyre (261 0003) Urbanización Náutica de Leire da. Beste kasu hauetan ortografia zuzendu da: Gorráiz de Arce <> Gorraitz-Artzibar (028 0007) orain Gorraiz de Arce <> Gorraitz-Artzibar da, Gorráiz (086 0011) Gorraiz da, Azqueta (125 0001) Ázqueta da, Artáiz (237 0002) Artaiz da eta Elcóaz (241 0005) Elcoaz da. // Se corrijen una serie de denominaciones a instancias del Instituto Navarro del Vascuence - Euskarabidea. En unos casos por criterios toponímicos: Iranzu (002 0003) pasa a Irantzu, Quinto Real (050 0406) a Kintoa/Quinto Real, Gorostapolo (050 0502) a Gorostapalo, Señorío de Bértiz (054 0303) a Bertiz, La Trinidad de Arre (101 0102) a Trinidad de Arre, Espidealdea (117 0005) a Berazkun, Señorío de Eraso (144 0202) a Eraso, Basongaiz (147 0001) a Basongaitz, Señorío de Aguinaga (156 0001) a Aguinaga, Imaz (165 0001) a Imas, Leyre (261 0001) a Leire y Urbanización Náutica de Leyre (261 0003) a Urbanización Náutica de Leire. En otros casos los cambios se derivan de correcciones ortográficas: Gorráiz de Arce <> Gorraitz-Artzibar (028 0007) pasa a Gorraiz de Arce <> Gorraitz-Artzibar, Gorráiz (086 0011) a Gorraiz, Azqueta (125 0001) a Ázqueta, Artáiz (237 0002) a Artaiz y Elcóaz (241 0005) a Elcoaz.
    (...)

    What:
    Situation:
    Origin: NA.IZ

  • bertiz - (2011) NA.IZ , 054-0303
    (...)
    Señorío
    (...)

    What:
    Situation:
    Origin: NA.IZ

  • bertiz - (2012) NA.IZ , 054-0303
    (...)
    Señorío
    (...)

    What:
    Situation:
    Origin: NA.IZ

  • Bertizko Jaurerria - (2019) NA.TOF , 442780

    What: División administrativa
    Situation: Bertizarana (Oieregi)
    Origin: NA.TOF

  • Bertiz - (2019) NA.TOF , 445458

    What: Espacio urbano
    Situation: Bertizarana (Oieregi)
    Origin: NA.TOF

 

  • Bertiz ()
UTM:
ETRS89 30T X.612692 Y.4776937
Coordinates:
Lon.1º36'47"W - Lat.43º8'16"N

cartography:

The Azkue Library and Archive

CUSTOMER SERVICE HOURS
9:00 - 14:00

The Azkue Library and Archive serves Euskaltzaindia. It is also open to all researchers and it aims to foster research and support the distribution of Basque cultural issues as far as it is able.

  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
z-library z-lib project
Casino siteleri arasında yerinizi alın, kazançlı çıkmanın keyfini sürün! Heyecanı kaçırmayın.
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper