1.
(Lar s.v. mocho , A),
besomotz (V, G, B, L, BN, R; H, Hb),
besomutz (S; Gèze)
Ref.:
A, Lh (besomotz);
Etxba Eib (besomotz);
Elexp Berg (besomotz);
ZestErret
(besomotz) .
Manco (tbn. en sentido fig.).
"
Besamotz, manco (Humb)"
A.
"
Gerria ezkerik, beso-motza dago, está manco desde la guerra"
Etxba Eib.
v. maingu, besobakar, besobakoitz.
Ezin ba orren edesti lerdena besomotz eta elbarritua geldituko zitzaigunik iñola ere aier izan.
(Quijote IX).
Anab RIEV
1928, 608.
Lanerako etzerate oraiñ ere besamotz, baño atzeko bat etortzen bada, zuen irabaziarekin errezago biziko da.
Or SCruz 144.
Kontrariyorik gabe zebiltzan / pelotariyak Frantziyan; / [...] / Billabonako beso-motz batek / laster konpondu zizkiyan.
Tx B I 26.
Onela bada, eziñ baietsi nuan, ain kemengarrizko istoria besamotz elbar geldituko zanik.
Berron Kijote 107.
Geroa besomotz edo zangomotz.
EZBB I 126.
2.
De manga corta.
Jai-goiz batean sartu zan Kredo-ondoren eleizara amalau urteko neskatx bat soineko besomotz eta parregarri batekin.
EgutAr 25-12-1957 (ap. DRA
).
BESAMOTX
(Lar; besomotx Hb, Dv; besomutx /beśomuč/ (oxítona) S ap. Lrq). (Forma con palat. expresiva). "Motxa es diminutivo [...], de donde kaskamotx, besamotx y moxtu" Lar s.v. mocho.
Itxu, besamotx, erren ta soñu-jotzalle geienak.
Ag Serm 428.
Errenak eta itsuak, ankokerrak eta besomotxak, gorrak eta zauriz beteak.
Ag G 177.
Ez al dira bat Peru gizen dagonean eta mei dagonean? gazte zanean eta zartu danean? besoduna naiz besamotxa danean?
Or Eusk
1930, 254.
Plazan pelotan asten danian / ez du ematen itxusi, / baliyo zuen saiatutziak, / etzuan gaizki ikasi; / beso-motxa da aziyu ortan / Españiyako nagusi.
Tx B I 26.
Egun artan afaldu zuten bertze gizon batekin. Gañera, au beso motxa zen. Oartu nitzen ongi.
Izeta DirG 72.